Tvåprocentsmålet är internationellt etablerat

REPLIK. Klas Eklund (Di 21/2) har rätt när han påpekar att starka globala krafter pressar tillbaka inflationen, men jag kan inte hålla med om Eklunds slutsats att inflationen är död och att Riksbanken bör sänka inflationsmålet. 

Martin Flodén
Martin Flodén

Klas Eklund säger att det är svårt för ett litet land som Sverige att på egen hand trycka upp inflationen. Men det är ju inte bara i Sverige vi brottas med dessa globala krafter. Många centralbanker har samma mål som Riksbanken (2 procents inflation), brottas med ett svagt inflationstryck och bedriver därför en expansiv penningpolitik. Som jämförelse har den europeiska centralbanken nyligen sänkt sin styrränta till minus 0,50 procent. Deras tillgångsköp har dessutom varit betydligt mer omfattande än Riksbankens.

Flera centralbanker ser nu över sina ramverk mot bakgrund av de senaste årens svaga inflationstryck och expansiva penningpolitik. Men den amerikanska centralbanken har redan slagit fast att nivån på deras inflationsmål ska ligga kvar på 2 procent, och en av de viktigaste frågorna som den europeiska centralbanken lyfter är om de ska förtydliga att även deras mål är 2 procents inflation. Med tanke på det omvärldsberoende som Klas Eklund lyfter fram skulle det då vara problematiskt för Sverige att sikta på en annan inflationsnivå.

Svag produktivitetstillväxt och demografisk motvind bidrar till att långsiktiga realräntor är låga. Klas Eklund hänvisar till Larry Summers och risken att ekonomierna fastnar i en ”långsiktig stagnation” med låg tillväxt och låg inflation när de långsiktiga realräntorna är låga. Bakgrunden är att penningpolitiken inte blir tillräckligt expansiv för att hålla uppe efterfrågan när styrräntan begränsas av sin nedre gräns. Men slutsatsen är ju då inte att centralbankerna ska ”ge upp”. Istället brukar Summers och andra framstående ekonomer mena att centralbanker ska hålla räntorna så låga som möjligt men att finanspolitiken dessutom behöver bli mer expansiv.

Klas Eklund oroas över att låga räntor medför ökad skuldsättning, risk för nya bubblor, finansiell instabilitet, ökad segregation och att ”zombieföretag” inte slås ut. Så är det kanske, men som Eklund noterar är låga räntor ett globalt fenomen som inte bestäms av Riksbankens penningpolitik. De här riskerna och problemen måste därför hanteras med andra medel än Riksbankens styrränta.

Till sist: Riksbankens expansiva penningpolitik har fungerat väl och bidragit till att svensk ekonomi har utvecklats starkt under de senaste åren. Inflationen har stigit och var 1,9 procent i genomsnitt 2017-2019 (inflationen är alltså inte död!). Vi har därför kunnat lätta en aning på penningpolitiken och har nu en något högre styrränta än de flesta europeiska länderna.

De senaste månaderna har inflationen fallit tillbaka lite mer än vi räknat med, främst på grund av låga energipriser. Dessutom medför coronaviruset ökad osäkerhet. Eklund har förstås rätt när han säger att Riksbanken inte ska vidta åtgärder som är så expansionistiska att de skadar svensk ekonomi. Eklund har förmodligen även rätt när han säger att inflationen blir lägre än 2 procent de närmsta åren. Men det betyder inte att vi ska överge inflationsmålet. Med en väl utformad penningpolitik räknar vi med att inflationen åter stiger mot 2 procent när effekterna av dessa temporära faktorer klingar av.

Martin Flodén, vice riksbankschef
(En förkortad version publiceras i papperstidningen 25 februari)

 

Läs Klas Eklunds artikel här. 

 


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?