ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Tvång att välja skola leder till ökad segregation

  • DUMT VAL. Genom det fria skolvalet väljer de välutbildade föräldrarna bort skolor och när dessa skolor blir för segregerade flyttar även de erfarna lärarna. Kvar blir en allt större andel obehöriga lärare. Den processen kommer att förstärkas om alla tvingas att välja skola, skriver skoldebattören Sten Svensson i en replik. Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

REPLIK. Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund och Marcus Strömberg, vd för Academedia tycker att den väg Sverige valt med fritt skolval i grunden är bra, men att systemet behöver utvecklas. Det fria skolvalet måste bli tillgängligt för fler, skriver de i Dagens Industri 18/3.

Vi har haft systemet med fritt skolval och skolaktiebolag sedan början av 1990-talet. Effekterna av den skolpolitiken är ökad skolsegregation, ökade kostnader, oseriösa skolhuvudmän, konkurser, betygsinflation, minskad demokratisk insyn i skolan och fallande elevresultat. Kan man kalla det i grunden bra? Eller är det några andra hittills okända effekter som Fahlén och Strömberg tänker på? Det vore intressant att få veta. 

Det fria skolvalet i kombination med de fristående skolornas antagningssystem, systemet med skolpeng, etableringsfriheten för fristående skolor och att aktiebolag får driva skolor, driver effektivt fram en skolsegregation. Eleverna sorteras till olika skolor efter föräldrarnas utbildningsnivå. Barn till de välutbildade i fristående skolor och de andra i kommunala skolor. För varje ny koncernskola som startar ökar segregationen på den orten. Den segregationen är en huvudanledning till de fallande elevresultaten vi sett sedan 1990-talet. 

De stora skolkoncernerna har haft en strålande tillväxt sedan staten öppnade skolsektorn för aktiebolag. Nu vill de ha hjälp av staten ytterligare en gång och införa ett tvång att välja skola. I valfrihetens namn ska alla tvingas att välja. Effekten av det är att efterfrågan på fristående skolor kommer att öka än mer än idag. Ju fler sökande till de fristående skolorna desto bättre för skolkoncernerna. De kan då starta ännu fler skolor.

Den förra moderata riksdagsledamoten och nationalekonomen Anne-Marie Pålsson har i en artikel i Sydsvenskan (18/9 2016) visat att aktiebolagen måste segregera eleverna för att kunna göra vinst:

”Logiken för aktiebolaget är marknadens: bara lönsamma kunder är intressanta, resten sorteras bort. Så måste bolagen agera, eftersom aktiebolagslagen kräver att de ska ha som enda syfte att bereda ägarna vinst. Och det är just kravet på vinstmaximering som är oförenligt med produktion av välfärdstjänster.

Utmärkande för välfärdstjänsterna är nämligen att de ska vara tillgängliga för alla på samma grunder. Ingen får exkluderas!

Men för marknaden gäller alltså exkluderandets princip. När den praktiseras på välfärdens område får vi det som vänstern varnar för: segregering. Friska medelålders, smarta elever och pigga gamlingar hamnar hos de privata bolagen medan det allmänna får ta hand om resten.” 

Dessa grundläggande företagsekonomiska mekanismer kommer att gälla även om skolpengssystem och antagningssystemet av elever reformeras.

Fahlén och Strömberg skriver att samhället är annorlunda i dag än när skolan marknadsutsattes. Som exempel nämner de att erfarna och utbildade lärare i allt högre utsträckning väljer bort att undervisa i de skolor som har tuffast förutsättningar. 

Den effekten har uppstått just på grund av det fria valet och marknadskrafternas intåg i skolan. Genom det fria skolvalet väljer de välutbildade föräldrarna bort skolor och när dessa skolor blir för segregerade flyttar även de erfarna lärarna. Kvar blir en allt större andel obehöriga lärare. Den processen kommer att förstärkas om alla tvingas att välja skola. 

Fahlén och Strömberg tycks tro att skolval i sig är något positivt. Om fler väljer skola blir allt bättre. Vad grundar de den tanken på? De motiv som fördes fram vid skolans marknadsutsättning att konkurrensen om eleverna skulle leda till bättre resultat och lägre kostnader har ju i verkligheten blivit det omvända. Vad är det som säger att dessa idéer ska fungera denna gång? De enda säkerställda effekterna är ju ökad segregation och fallande kunskapsresultat. 

Sten Svensson, fristående skoldebattör   

Läs tidigare inlägg:

Skolvalsreformen bör ses över

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies