1515
Annons

Tvång att välja skola leder till ökad segregation

REPLIK. Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund och Marcus Strömberg, vd för Academedia tycker att den väg Sverige valt med fritt skolval i grunden är bra, men att systemet behöver utvecklas. Det fria skolvalet måste bli tillgängligt för fler, skriver de i Dagens Industri 18/3.

DUMT VAL. Genom det fria skolvalet väljer de välutbildade föräldrarna bort skolor och när dessa skolor blir för segregerade flyttar även de erfarna lärarna. Kvar blir en allt större andel obehöriga lärare. Den processen kommer att förstärkas om alla tvingas att välja skola, skriver skoldebattören Sten Svensson i en replik.
DUMT VAL. Genom det fria skolvalet väljer de välutbildade föräldrarna bort skolor och när dessa skolor blir för segregerade flyttar även de erfarna lärarna. Kvar blir en allt större andel obehöriga lärare. Den processen kommer att förstärkas om alla tvingas att välja skola, skriver skoldebattören Sten Svensson i en replik.Foto:FREDRIK SANDBERG / TT

Vi har haft systemet med fritt skolval och skolaktiebolag sedan början av 1990-talet. Effekterna av den skolpolitiken är ökad skolsegregation, ökade kostnader, oseriösa skolhuvudmän, konkurser, betygsinflation, minskad demokratisk insyn i skolan och fallande elevresultat. Kan man kalla det i grunden bra? Eller är det några andra hittills okända effekter som Fahlén och Strömberg tänker på? Det vore intressant att få veta. 

Det fria skolvalet i kombination med de fristående skolornas antagningssystem, systemet med skolpeng, etableringsfriheten för fristående skolor och att aktiebolag får driva skolor, driver effektivt fram en skolsegregation. Eleverna sorteras till olika skolor efter föräldrarnas utbildningsnivå. Barn till de välutbildade i fristående skolor och de andra i kommunala skolor. För varje ny koncernskola som startar ökar segregationen på den orten. Den segregationen är en huvudanledning till de fallande elevresultaten vi sett sedan 1990-talet. 

De stora skolkoncernerna har haft en strålande tillväxt sedan staten öppnade skolsektorn för aktiebolag. Nu vill de ha hjälp av staten ytterligare en gång och införa ett tvång att välja skola. I valfrihetens namn ska alla tvingas att välja. Effekten av det är att efterfrågan på fristående skolor kommer att öka än mer än idag. Ju fler sökande till de fristående skolorna desto bättre för skolkoncernerna. De kan då starta ännu fler skolor.

Den förra moderata riksdagsledamoten och nationalekonomen Anne-Marie Pålsson har i en artikel i Sydsvenskan (18/9 2016) visat att aktiebolagen måste segregera eleverna för att kunna göra vinst:

”Logiken för aktiebolaget är marknadens: bara lönsamma kunder är intressanta, resten sorteras bort. Så måste bolagen agera, eftersom aktiebolagslagen kräver att de ska ha som enda syfte att bereda ägarna vinst. Och det är just kravet på vinstmaximering som är oförenligt med produktion av välfärdstjänster.

Utmärkande för välfärdstjänsterna är nämligen att de ska vara tillgängliga för alla på samma grunder. Ingen får exkluderas!

Men för marknaden gäller alltså exkluderandets princip. När den praktiseras på välfärdens område får vi det som vänstern varnar för: segregering. Friska medelålders, smarta elever och pigga gamlingar hamnar hos de privata bolagen medan det allmänna får ta hand om resten.” 

Dessa grundläggande företagsekonomiska mekanismer kommer att gälla även om skolpengssystem och antagningssystemet av elever reformeras.

Fahlén och Strömberg skriver att samhället är annorlunda i dag än när skolan marknadsutsattes. Som exempel nämner de att erfarna och utbildade lärare i allt högre utsträckning väljer bort att undervisa i de skolor som har tuffast förutsättningar. 

Den effekten har uppstått just på grund av det fria valet och marknadskrafternas intåg i skolan. Genom det fria skolvalet väljer de välutbildade föräldrarna bort skolor och när dessa skolor blir för segregerade flyttar även de erfarna lärarna. Kvar blir en allt större andel obehöriga lärare. Den processen kommer att förstärkas om alla tvingas att välja skola. 

Fahlén och Strömberg tycks tro att skolval i sig är något positivt. Om fler väljer skola blir allt bättre. Vad grundar de den tanken på? De motiv som fördes fram vid skolans marknadsutsättning att konkurrensen om eleverna skulle leda till bättre resultat och lägre kostnader har ju i verkligheten blivit det omvända. Vad är det som säger att dessa idéer ska fungera denna gång? De enda säkerställda effekterna är ju ökad segregation och fallande kunskapsresultat. 

Sten Svensson, fristående skoldebattör   

Läs tidigare inlägg:

Skolvalsreformen bör ses över


Debatt: Kölandet Sverige

Kö på Arlanda, kö till passexpeditionen, vårdköer längre än någonsin tidigare. Det måste få ett slut, skriver Ebba Busch, partiledare Kristdemokraterna.

Foto:Jonas Ekströmer/TT

Sverige har åter blivit ett kö-land. Det kööööö-samhälle som beskrevs på 1960-talets valaffischer har kommit tillbaka och blivit en central fråga även på 2020-talet. En av de viktigaste uppgifterna för en ny regering blir att vända den här utvecklingen. Livet ska inte levas med nummerlapp i hand.

Under våren och försommaren har många, med rätta, upprörts över köerna på Arlanda eller till polisens passexpedition. Tyvärr är dessa två exempel bara de senaste på att samhällsservicen inte längre förmår leverera. Kanske är det så att just de här köerna är nya för oss och att många därför inte längre reagerar på alla de andra? Det är i så fall fel tänkt. Alla köer behöver bekämpas.

Vårdköerna är längre än någonsin. I skrivande stund har omkring 140 000 människor väntat olagligt länge på besök hos specialist eller på att påbörja behandling. Det motsvarar ett helt Jönköping med enbart vårdbehövande som inte får vård. Magdalena Anderssons regering kallar detta för ”corona-köer”. Men låt inte lura er. Köerna var rekordlånga även före pandemin. Det är inte nya begrepp som behövs, utan en ny vårdorganisation. Norge och Danmark har gjort upp med sina gamla landsting – och med sina långa köer. Kristdemokraterna är garanten för att samma sak kommer att ske här.

Senast en kristdemokrat var socialminister så halverades vårdköerna. Men även om vi skulle upprepa den bedriften så skulle köerna ändå vara alltför långa. Köerna beror på att vi har ett omodernt och stelbent sjukvårdssystem som inte klarar av att möta de krav som dagens vård ställer. 

Även Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, dras med långa köer. I vissa delar av landet kan ett barn som mår dåligt mer eller mindre räkna med att inte få komma till BUP i utsatt tid. Men även där köerna är som kortast är de ändå för långa. Förra året fick 40 procent av alla remitterade barn och unga vänta längre än 30 dagar på sitt första BUP-besök. Över 30 procent av de som fått beslut om behandling fick vänta mer än en månad på behandlingsstart. Det säger sig självt vilken belastning detta är för ett barn som redan är under psykisk press och kanske rent av tvivlar på det egna livets värde. Att misslyckas här är inte värdigt Sverige.

Till och med till fängelserna är det numera kö. De senaste åren har tusentals personer som dömts till fängelse kunnat gå omkring i frihet, medan de väntar på fängelseplacering. I flera uppmärksammade fall har de begått nya brott under tiden. Det kanske mest häpnadsväckande fallet gäller en av de personer som dömdes för det uppmärksamma tortyr-rånet på en kyrkogård i Solna sommaren 2020. En av gärningsmännen hade dömts för grov mordbrand, men släppts på fri fot. För några veckor sedan kunde Sveriges Radios Ekot avslöja hur män som dömts för kvinnomisshandel gått lösa i väntan på fängelse – och upprepat brotten under tiden. En man som dömts för misshandel av sin flickvän, men ändå var på fri fot, tänd eld på den tidigare flickvännens lägenhet.

Det stannar inte heller vid dessa rekordlånga köer. Det har blivit dyrt att vara svensk. Vi betalar några av världens högsta skatter, vi betalar rekordmycket för drivmedel, rekordmycket för el och nu rusar även matpriserna i väg – eftersom livsmedelsproducenterna också betalar rekordmycket för drivmedel och el. Inför valet måste vi alla fråga oss vad vi egentligen får för alla dessa pengar. Svenssonlivet är hotat av skatter och skenande priser, tryggheten är hotad av en allt grövre brottslighet, välfärden hotas av gamla systemfel som inte blivit åtgärdade, i stora delar av landet är det flera mil till närmaste polis och studieförbundet ABF har erbjudit kurs i hur man föder barn i bil.

Det som skadats eller förlorats är alltså inte några detaljer i den svenska välfärden och trygghet, utan betydande delar av dess grund. Gator man kan gå säkert på, vård som ges vid sjukdom samhällsservice som levererar och – viktigast av allt – den där känslan att det goda Svenssonlivet med Villa, Volvo och Vovve finns inom räckhåll för den som vill göra en klassresa, arbeta och sträva mot det målet. 

Det här är Sveriges stora utmaning och det är Kristdemokraternas stora erbjudande till svenska folket inför valet den elfte september. Vi är redo att ingå i en ny regering som tacklar köerna, levererar den stora vårdreform som behövs, tryggar välfärd och samhällsservice genom kloka prioriteringar och som i alla lägen kämpar för att ge det stöd som krävs för att fler ska kunna leva det goda Svenssonlivet. Köerna ska vara Sveriges förflutna, inte Sveriges framtid.

Ebba Busch, partiledare Kristdemokraterna


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?