1515

Tvång att välja skola leder till ökad segregation

REPLIK. Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund och Marcus Strömberg, vd för Academedia tycker att den väg Sverige valt med fritt skolval i grunden är bra, men att systemet behöver utvecklas. Det fria skolvalet måste bli tillgängligt för fler, skriver de i Dagens Industri 18/3.

DUMT VAL. Genom det fria skolvalet väljer de välutbildade föräldrarna bort skolor och när dessa skolor blir för segregerade flyttar även de erfarna lärarna. Kvar blir en allt större andel obehöriga lärare. Den processen kommer att förstärkas om alla tvingas att välja skola, skriver skoldebattören Sten Svensson i en replik.
DUMT VAL. Genom det fria skolvalet väljer de välutbildade föräldrarna bort skolor och när dessa skolor blir för segregerade flyttar även de erfarna lärarna. Kvar blir en allt större andel obehöriga lärare. Den processen kommer att förstärkas om alla tvingas att välja skola, skriver skoldebattören Sten Svensson i en replik.Foto:FREDRIK SANDBERG / TT

Vi har haft systemet med fritt skolval och skolaktiebolag sedan början av 1990-talet. Effekterna av den skolpolitiken är ökad skolsegregation, ökade kostnader, oseriösa skolhuvudmän, konkurser, betygsinflation, minskad demokratisk insyn i skolan och fallande elevresultat. Kan man kalla det i grunden bra? Eller är det några andra hittills okända effekter som Fahlén och Strömberg tänker på? Det vore intressant att få veta. 

Det fria skolvalet i kombination med de fristående skolornas antagningssystem, systemet med skolpeng, etableringsfriheten för fristående skolor och att aktiebolag får driva skolor, driver effektivt fram en skolsegregation. Eleverna sorteras till olika skolor efter föräldrarnas utbildningsnivå. Barn till de välutbildade i fristående skolor och de andra i kommunala skolor. För varje ny koncernskola som startar ökar segregationen på den orten. Den segregationen är en huvudanledning till de fallande elevresultaten vi sett sedan 1990-talet. 

De stora skolkoncernerna har haft en strålande tillväxt sedan staten öppnade skolsektorn för aktiebolag. Nu vill de ha hjälp av staten ytterligare en gång och införa ett tvång att välja skola. I valfrihetens namn ska alla tvingas att välja. Effekten av det är att efterfrågan på fristående skolor kommer att öka än mer än idag. Ju fler sökande till de fristående skolorna desto bättre för skolkoncernerna. De kan då starta ännu fler skolor.

Den förra moderata riksdagsledamoten och nationalekonomen Anne-Marie Pålsson har i en artikel i Sydsvenskan (18/9 2016) visat att aktiebolagen måste segregera eleverna för att kunna göra vinst:

”Logiken för aktiebolaget är marknadens: bara lönsamma kunder är intressanta, resten sorteras bort. Så måste bolagen agera, eftersom aktiebolagslagen kräver att de ska ha som enda syfte att bereda ägarna vinst. Och det är just kravet på vinstmaximering som är oförenligt med produktion av välfärdstjänster.

Utmärkande för välfärdstjänsterna är nämligen att de ska vara tillgängliga för alla på samma grunder. Ingen får exkluderas!

Men för marknaden gäller alltså exkluderandets princip. När den praktiseras på välfärdens område får vi det som vänstern varnar för: segregering. Friska medelålders, smarta elever och pigga gamlingar hamnar hos de privata bolagen medan det allmänna får ta hand om resten.” 

Dessa grundläggande företagsekonomiska mekanismer kommer att gälla även om skolpengssystem och antagningssystemet av elever reformeras.

Fahlén och Strömberg skriver att samhället är annorlunda i dag än när skolan marknadsutsattes. Som exempel nämner de att erfarna och utbildade lärare i allt högre utsträckning väljer bort att undervisa i de skolor som har tuffast förutsättningar. 

Den effekten har uppstått just på grund av det fria valet och marknadskrafternas intåg i skolan. Genom det fria skolvalet väljer de välutbildade föräldrarna bort skolor och när dessa skolor blir för segregerade flyttar även de erfarna lärarna. Kvar blir en allt större andel obehöriga lärare. Den processen kommer att förstärkas om alla tvingas att välja skola. 

Fahlén och Strömberg tycks tro att skolval i sig är något positivt. Om fler väljer skola blir allt bättre. Vad grundar de den tanken på? De motiv som fördes fram vid skolans marknadsutsättning att konkurrensen om eleverna skulle leda till bättre resultat och lägre kostnader har ju i verkligheten blivit det omvända. Vad är det som säger att dessa idéer ska fungera denna gång? De enda säkerställda effekterna är ju ökad segregation och fallande kunskapsresultat. 

Sten Svensson, fristående skoldebattör   

Läs tidigare inlägg:

Skolvalsreformen bör ses över


Innehåll från HP DevelopmentAnnons

HPs EliteBook - säkra kontorsdatorer optimerade för distansarbete

Framtidens arbetsplats kommer troligtvis vara en hybrid, en blandning av kontors- och distansarbete. Därför är det viktigt nu att företagen ser till att medarbetarnas datorer är optimerade för att arbeta på distans, för att säkerställa produktiviteten. 

– Det har verkligen blivit en positiv effekt av en mycket jobbig situation, i och med att företagen har sett under det senaste året att det fungerat för medarbetarna att jobba på distans. Vi är övertygade om att framtidens arbetsplats kommer att vara någon form av hybridmiljö, där vi kommer att se att man både jobbar på kontoret och på distans, exempelvis hemma, säger Niclas Oldmark, produktchef på HP Sverige.

Utöver att företagen sett att det går att driva sin verksamhet i full skala på distans finns det fler fördelar. Som exempelvis att medarbetare slipper långa pendlingsresor till jobbet, vissa arbetsuppgifter presteras bättre i lugn miljö och det blir lättare att få ihop livspusslet med minskad stress som följd. 

– Det som är viktigt är att företagen säkrar upp att medarbetarnas datorer verkligen är optimerade för distansarbete, vilket många kanske inte har hunnit under själva pandemin. Med våra enheter i serien HP EliteBook får du datorer som verkligen är optimerade för hög produktivitet, berättar Niclas Oldmark. 

Datorerna i HP EliteBook-serien har hög prestanda, kraftfulla processorer och batterierna kommer med tre års garanti. Där lång batteritid medför att jobbet kan skötas en hel dag även när det inte finns tillgång till el. Då distansarbetsplatser oftast inte är anpassade enbart för arbete, som en kontorsplats är, så går det också att välja starkare ljusstyrka på panelen. Så att den går att använda även vid starkt solljus, precis som en mobiltelefon.

– Våra datorer i HP EliteBook-serien har dessutom avancerade inbyggda konferensverktyg, med strategiskt placerade högtalare och mikrofoner för att skapa en bra ljudbild för alla som deltar i videomötet. Vi har också inbyggd brusreduceringsprogramvara som gör att störande bakgrundsljud reduceras bort, ljudteknik som vi utvecklat ihop med Bang & Olufsen, säger Niclas Oldmark. 

Du kan välja på sex olika formfaktorer i EliteBook-serien, från 13,3 tum till 15,6 tums datorer. Säkerheten är inbyggd så dina medarbetare kan surfa säkert när de är uppkopplade på externa nätverk, datorerna kommer med HP Sure View, ett inbyggt sekretessfilter som skyddar din skärm från nyfikna blickar, och Camera Shutter, kameran har en inbyggd slutare som gör att den kan täckas för med ett knapptryck. Skärmen kan på vissa modeller vridas 360 grader, så att datorn fungerar som en datorplatta. 

– För att säkerställa en lång livslängd har HP EliteBooks hög servicebarhet, och de är lätta att uppgradera, exempelvis om det skulle behövas mer kapacitet. Och skulle någon av dina medarbetare ha en svajig uppkoppling hemma är det enkelt att i efterhand koppla till en 4G modul. Datorerna i EliteBook-serien är verkligen våra mest avancerade, bärbara kontorsdatorer och de går att konfigurera på många olika sätt, avslutar Niclas Oldmark. 

Om HP

HP skapar innovativa lösningar för att förenkla och förbättra för alla, överallt. Produktportföljen består av hårdvara och programvara inom en mängd produktområden som skrivare, datorer, skärmar och 3D-skrivare. Läs mer på www.hp.com.

Läs mer om EliteBooks 

 

Mer från HP Development

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HP Development och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?