Annons

Tunnelbana till Danmark bättre än höghastighetståg

DEBATT. Höghastighetståg skulle kosta Sverige för mycket och gynna klimatet för lite. Det slår Stockholms Handelskammare fast i en utvärdering som publiceras på onsdagen. Satsa hellre på laddstolpar, tunnelbana till Köpenhamn och en utbyggnad av stamnätet, skriver vd:n Andreas Hatzigeorgiou.

SLUTSTATION. Höghastighetsbanorna behöver 25–30 år för att bli klimatneutrala från de utsläpp som själva byggnationen medför. För klimatet och miljöns skull bör banorna därmed inte byggas, skriver Andreas Hatzigeorgiou.
SLUTSTATION. Höghastighetsbanorna behöver 25–30 år för att bli klimatneutrala från de utsläpp som själva byggnationen medför. För klimatet och miljöns skull bör banorna därmed inte byggas, skriver Andreas Hatzigeorgiou.Foto:ERIC LAURENT, Systra

Tåg har byggt Sverige och bidragit till att vi i dag tillhör några av världens mest konkurrenskraftiga och hållbara länder. Det har lagt grunden till att göra Stockholm till en global framgångsstad vad gäller företagande, forskning och innovation. Utan exempelvis stambanorna och tunnelbanan hade vi inte varit där vi är i dag.

Internationellt hårdnar konkurrensen och de intensifierade handelskonflikterna pressar Sverige att göra mer för att förbättra de inhemska förutsättningarna för hållbar tillväxt och utveckling.

Behovet av strategiskt smarta investeringar – inte minst vad gäller infrastruktur – är därför större än på mycket länge.

I en ny rapport som publiceras i morgon onsdag presenterar Stockholms Handelskammare sin analys och slutsats gällande höghastighetsbanorna. Vi har granskat de miljömässiga, regionala och ekonomiska konsekvenserna av förslaget och låtit utföra en helt unik beräkning av höghastighetsbanornas alternativkostnad.

På så vis kan vi för första gången presentera en konkret lista med alternativa investeringar som tillsammans motsvarar kostnaden för nya höghastighetsbanor i Sverige.

Vi har genom arbetets gång noggrant studerat flera erkända studier och underlag på området, involverat forskare och intervjuat såväl oberoende experter som andra aktörer i frågan.

Vår övertygelse är och har hela tiden varit att tåg är ett bra, kapacitetsstarkt och dessutom trivsamt transportmedel.

Trots detta kan vi inte annat än säga nej till förslaget om nya höghastighetsbanor.

Det gör vi främst av följande skäl:

Risken för evig klimatskuld är för hög. Klimatutmaningen är en av vår tids största utmaningar. All diskussion om framtiden måste förhålla sig till hur vi bäst ska ställa om mot ett hållbart samhälle.

Höghastighetsbanorna skulle troligen behöva hela 25–30 år för att bli klimatneutrala från de utsläpp som själva byggnationen medför.

Det skulle kunna innebära att projektet, om det färdigställs enligt planen år 2045, når klimatneutralitet först kring år 2075. Det förutsätter också bland annat att målet om en fossilfri fordonsflotta till år 2030 inte nås.

Mycket tyder på att det tekniksprång vi befinner oss i har potential att påskynda omställningen mot grönare transporter i betydligt högre takt än vad en höghastighetsbana förmår göra.

Svenska företag driver på denna gröna revolution. Scania och Volvo är exempel är exempel på företag med en ambitiös plan för elektrifiering.

Nyligen fick vi se konkreta exempel på hur en ny svensk paradgren i industriellt företagande håller på att växa fram genom finansieringen av Northvolts megabatterifabrik. Även flyget kan och måste bli hållbart, och utvecklingen går snabbt framåt även här.

Teknikskiftet innebär att tågets relativa klimatvinst minskar – och att höghastighetsbanorna riskerar att medföra en evig klimatskuld. För klimatet och miljöns skull bör banorna därmed inte byggas.

Fördelarna är för små för att motivera kostnaden. Kostnaden att bygga höghastighetsbanorna är 230 miljarder kronor. Trots den enorma prislappen inkluderar den inte de anslutningsspår, stationshus, bangårdar, nya tåg och annat som krävs för att banan ska kunna användas.

Tidsbesparingen är så marginell att den inte kan motivera kostnaden. Redan i dag genomförs investeringar för att korta restiderna. Om dessa beaktas blir tidsbesparingen med höghastighetståg som färdas i 320 kilometer per timme och stannar på vägen endast 23 minuter mellan Stockholm och Göteborg, eller cirka 14 procent.

Sverige som land karaktäriseras av stora arealer men en relativt liten befolkning. Det är en ofördelaktig kombination som avsevärt försvårar idén om fördelaktiga långväga höghastighetsbanor.

Götaland och Svealand, som enligt förslaget kommer att vara hemvist för de nya banorna, har en befolkningstäthet på 53 invånare per kvadratkilometer. År 2070 beräknas samma område ha ungefär 68 invånare per kvadratkilometer.

Spanien, ett land med höghastighetsbanor, har redan i dag en betydligt högre befolkningstäthet än vad Götaland och Svealand beräknas ha om 50 år. Trots det misslyckas de spanska höghastighetstågen med att locka tillräckligt med passagerare.

Vi bedömer risken som betydande att Sverige kommer att stå med fina men tomma eller halvtomma höghastighetståg – om banorna byggs.

Det finns bättre framtidssatsningar att göra. Vi gav det internationella konsultbolaget WSP i uppdrag att identifiera alternativa satsningar till höghastighetsbanorna.

Det tog fram en större lista från vilken Stockholms Handelskammare sedan gjort urval. Exempelvis går det att satsa 56 miljarder på att bygga ut det befintliga stamnätet för att förbättra kapaciteten och öka punktligheten.

För 29 miljarder kan vi bygga tunnelbana mellan Malmö och Köpenhamn. För 25 miljarder kan vi bygga dubbelspår mellan Gävle och Sundsvall. För 17 miljarder kan vi dessutom bygga dubbelspår mellan Göteborg och Oslo – samt för 64 miljarder kan vi på riktigt koppla samman vår egen huvudstad med Norges och kapa restiden med omkring hälften. För 16 miljarder kan vi färdigställa Norrbotniabanan från Skellefteå till Luleå.

Det är till och med möjligt att göra ytterligare framtidssatsningar bortom järnväg utan att komma upp i summan för höghastighetsbanorna. För omkring 20 miljarder kan vi bygga en östlig förbindelse så Stockholm får en komplett ringled med väg- och spårförbindelse.

För tre miljarder kan vi subventionera 150 000 laddstolpar i hela landet med 50 procent av sin investeringskostnad.

Tåg kan under rätt förutsättningar vara viktiga för att skapa tillväxt och bygga ihop regioner. Smarta satsningar främjar tillväxt och utveckling, försäkrar att arbetspendlingen sker på ett hållbart sätt och ökar punktligheten på svenska spår. Men då måste pengarna prioriteras rätt. Idén om höghastighetståg måste snart nå sin ändstation.

Andreas Hatzigeorgiou, vd Stockholms Handelskammare


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från GoCo Development Annons

Innovationskluster inom hälsa i Mölndal tar form

Signaturbyggnaden The House – en miljö konstruerad för naturliga möten över kontorsgränserna med dedikerade innovationsledare.
Signaturbyggnaden The House – en miljö konstruerad för naturliga möten över kontorsgränserna med dedikerade innovationsledare.

I januari tidigare i år togs det första spadtaget för det som ska bli GoCo Health Innovation City i Mölndal – ett innovationskluster vars huvudsyfte är att driva innovation inom hälsa och skapa ett bättre liv för människor. 

Det började med att AstraZeneca hade markyta som bolaget inte behövde för sin egen expansion. Istället för att exempelvis bygga logistik- och lagerlokaler vände man sig till stadsutvecklingsbolaget Next Step Group och fastighetsbolaget Vectura, som i sin tur skapade en joint venture: GoCo Development AB.

- Mölndal har många ledande aktörer inom life science och i närområdet finns redan etablerade hälsoföretag som AstraZeneca och Essity, så vi har redan en bra grund att stå på, säger Peder Wahlgren, vd på GoCo Development.

”För att vi ska nå målet krävs en bra mix av aktörer”

Målet med GoCo Health Innovation City är att driva innovation inom hälsa och i slutändan skapa ett bättre liv för människor. Det är GoCo Developments uppgift att driva projektet och skapa en attraktiv stadsdel tillsammans med olika aktörer och verksamheter. 

- För att klustret ska bli levande krävs en bra mix av aktörer. Utveckling kring nya innovationer har blivit alltmer komplex och kräver många kompetenser. Istället för att skapa allt själva, kan det vara enklare och bättre att liera sig med mindre företag som är mer agila. Vi vill att innovationsklustret ska vara som ett knytkalas – man tar med det man själv gillar och testar något nytt, säger Peder Wahlgren och fortsätter:

- Men stadsdelen ska inte bara huseras av life science-företag, utan vi vill också ha hit Chalmers och Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen, it-företag och staten i form av exempelvis RISE. Vi ska också bygga hotell, äldreboende och trygghetsboende. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om GoCo Health Innovation City 

Det första bolaget flyttar in hösten 2021 

I januari togs det första spadtaget, efter att detaljplanen på 100 000 kvadratmeter byggrätt blivit godkänd. Först ut är en toppmodern laboratoriebyggnad för det japanska cancerdiagnostikbolaget Fujirebo. Inflyttning sker under hösten 2021. 

- Parallellt ska vi påbörja byggnationen av vår signaturbyggnad – The House – efter semestern. Det är en 21 000 kvadratmeter stor byggnad som representerar mycket av vad vi vill uppnå med GoCo Health Innovation City. The House ska främja naturliga möten över kontorsgränserna där samarbeten och kunskapsutbyten ska frodas, säger Peder Wahlgren. 

Trots den rådande coronakrisen, har GoCo Development fortsatt drivit projektet framåt och rekryterat personal. 

- Vissa bolag har varit avvaktande, men vi fortsätter i den förutbestämda produktionstakten med övertygelsen att innovationsklustret är mer relevant än någonsin. Om det är något som pandemin har lärt oss, är det vikten av samarbete – både nationellt och internationellt, avslutar Peder Wahlgren.

Fakta GoCo Health Innovation City

* GoCo Health Innovation City ska bli Sveriges största life science-kluster.

* 100 000 kvadratmeter utvecklas i anslutning till AstraZenecas anläggning i Mölndal.

* Inom fem till åtta år ska klustret bestå av 350 stora och små företag, forskare och studenter.

* En satsning på 3,5 miljarder.

* Bakom satsningen står Next Step Group, Vectura Fastigheter och AstraZeneca.

EXTERN LÄNK: Läs mer på www.goco.se 

Mer från GoCo Development

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med GoCo Development och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?