Annons

Tre invändningar mot CCS-tekniken

DEBATT. Man bör inte fokusera alltför mycket på tekniker för koldioxidlagring, alltså CCS. Den är inte kostnadseffektiv. Och framför allt riskerar CCS att bli en förevändning för att inte koncentrera sig på utsläppsminskning, anser Pär Holmgren, Europaparlamentariker för Miljöpartiet.

SKEPSIS. Våra politiska motståndare vill gärna utmåla vår tveksamhet till CCS som teknikfientlighet. Det är fel. Vi miljöpartister sätter däremot vår tilltro till ny spännande teknik som redan finns, inte teknik vi hoppas på, skriver Pär Holmgren.
SKEPSIS. Våra politiska motståndare vill gärna utmåla vår tveksamhet till CCS som teknikfientlighet. Det är fel. Vi miljöpartister sätter däremot vår tilltro till ny spännande teknik som redan finns, inte teknik vi hoppas på, skriver Pär Holmgren.Foto:Fredrik Persson

Klimatkrisen kräver att vi vänder på alla stenar. Vi måste både kraftigt minska utsläppen och få bort den koldioxid som redan finns i atmosfären. Bara då har vi en chans att leva upp till Parisavtalets åtaganden.

I klartext handlar det om att gå ned från nuvarande farliga nivåer av nära 420 ppm koldioxid i atmosfären till 350 ppm, vilket bland annat Johan Rockström använder som det långsiktigt säkra gränsvärdet för att undvika alltför farliga konsekvenser av klimatförändringarna. Det kan låta som abstrakta siffror - men redan dagens höga nivåer av koldioxid orsakar extremväder, värmeböljor och torka.

Att forma en plan som stoppar klimatförändringarna och deras effekter handlar därför inte bara om att ha en långsiktig strategi för hur vi ska nå klimatneutralitet till 2050, utan även om att börja minska utsläppen redan nu. En akut kris kräver akuta åtgärder. Det är viktigt att få bort all koldioxid vi kan från atmosfären, men vi får inte sätta för mycket av vår tillit till teknik som vi kanske har någon gång i framtiden, om vi har tur.

Utsläppsminskningarna måste börja omedelbart. Allt annat riskerar att bli förvillande skenmanövrar som tar fokus från det akuta läget här och nu. Ju längre tid det tar innan vi vänder utvecklingen, desto svårare kommer det bli att nå klimatmålen och få ned nivåerna av koldioxid under de planetära gränserna.

Därför ställer jag mig tveksam till att fokusera alltför mycket på tekniker för att samla in och lagra koldioxid i jordskorpan, det som brukar kallas CCS-teknik (carbon capture and storage). Framför allt handlar mina invändningar om tre saker:

1) CCS-tekniken är inte kostnadseffektiv. EU:s revisionsrätt har visat att EU lagts över 30 miljarder kronor i olika projekt för att göra CCS-tekniken kommersiellt gångbar. Enorma summor skattepengar, som hittills varit bortkastade. I en akut kris måste vi använda våra resurser mer effektivt än så.

2) En akut kris kräver akuta åtgärder. Vi kan inte sätta vår tilltro till teknik som är dåligt utvecklad med förhoppningen att den någon gång i en avlägsen framtid ska kunna leda till att enorma mängder koldioxid sugs ut ur atmosfären. Vi måste minska våra utsläpp här och nu. Då måste vi prioritera att arbeta med den teknik som redan finns tillgänglig, exempelvis för att binda så mycket kol som möjligt inom jordbruk och skogsbruk.

3) Satsningar på CCS riskerar bli en förevändning för ”business as usual”. Om vi tror att vi enkelt skulle kunna suga ut koldioxid ur atmosfären i framtiden riskerar vi att lura oss själva att utsläppen inte är så allvarliga. Fokus borde ligga på att dra åt kranen, alltså minska utsläppen så fort som möjligt. Inte på tekniker där vi försöker fånga in koldioxid med ena handen, samtidigt som vi släpper ut ny koldioxid med den andra handen.

Av de här skälen har jag svårt att bli entusiastisk när Norge planerar att göra miljardinvesteringar i CCS-teknik. Lika tveksam är jag när konservativa krafter i EU-maskineriet vill kunna räkna in minusutsläpp från CCS-teknik för att nå EU:s mål om klimatneutralitet till 2050.

Det här betyder ändå inte att vi inte med befintlig teknik kan skapa minusutsläpp och minska mängden koldioxid i atmosfären. Det kan bland annat ske genom trädplantering och restaurering av våtmarker, befintliga metoder som vi vet fungerar.

Våra politiska motståndare vill gärna utmåla detta som teknikfientlighet. Det är fel. Vi miljöpartister sätter däremot vår tilltro till ny spännande teknik som redan finns, inte teknik vi hoppas på. Det är andra partier som bromsat satsningar på solceller, bilpooler, snabb elektrifiering av fordonsflottan och smarta tekniklösningar för kollektivtrafiken, inte vi.

CCS-teknik är viktig. Den kan till och med bli avgörande för om vi ska lyckas med klimatmålen eller inte. Att minska utsläppen så mycket som möjligt nu, är ännu viktigare. Om CCS-tekniken blir en ursäkt för att inte göra det, riskerar den i värsta fall att göra mer skada än nytta.

 

Pär Holmgren, EU-parlamentariker (MP), meteorolog

Läs svar från två moderater här.

Läs Pär Holmgrens replik här. 


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?