1515
Annons

Tio förslag för att avhjälpa elbristen

DEBATT. Nyligen samlades 100 deltagare från näringsliv, kommuner, myndigheter och energibranschen för att diskutera hur den svenska bristen på nätkapacitet kan lösas. På måndagen överlämnas en lista med förslag till regeringen, skriver sex företrädare för nätverket Samling för nätkapacitet.

Läget är akut. Företag och bostadsområden kan inte anslutas till elnätet i vissa regioner och omställningen av transporter och industri riskerar skjutas på framtiden. Vi har inte nationell elbrist, utan flaskhalsar i elnäten som gör att elen inte når fram till tillväxtregionerna.

Nätkapacitetsbristen beror framför allt på flaskhalsar i stamnätet som får lokala konsekvenser. Utvecklingen har gått snabbt och varit svår att förutspå, men nu bromsas företagsetableringar, byggprojekt och utbyggnad av lokaltrafik.

Medierapporteringen under året visar att exemplet Pågen inte är unikt. Frågan måste hanteras på kort sikt men också lösas på lång sikt för att tillväxt och klimatomställning inte ska tvärnita.

Energiföretagen Sverige har därför startat ”Samling för nätkapacitet”, ett forum där en bredd av aktörer samlats för att inventera lösningar på problemet. Syftet har varit att vända på alla stenar där olika aktörer kan bidra.

Bruttolistan består av femtiotalet åtgärdsförslag inom såväl nät, elanvändning som produktion. Listan överlämnas i sin helhet till regeringen i dag. De mest återkommande förslagen sammanfattas här i tio punkter, fem som kan göra skillnad på kortare sikt och fem på längre sikt.

På kort sikt:

- Tydliggör vem som bär ansvaret vid nätkapacitetsbrist. Genom ökad lokal elproduktion minskar behovet av att överföra el från överliggande nät. Men i dag riskerar den lokala elproduktionen i stället att minska när kraftvärmeverk läggs ned till följd av kraftigt höjda skatter. Låt därför Energimarknadsinspektionen (Ei) tydliggöra ansvarsfördelningen mellan Svenska kraftnät och region- och lokalnätsföretag.

- Utveckla former för dialog, kartläggning och samhällsplanering. Planering och prioritering av eleffekt måste komma in tidigare i samhällsplaneringen. Det går inte längre att förlita sig på devisen ”två hål i väggen” i tillväxtregioner. I stället krävs en tidig och nära dialog mellan parterna. Kartläggningar kan visa var det är trångt i näten, men också att det i stora delar av Sverige är fullt möjligt att etablera elintensiva verksamheter. Regeringen bör därför ta initiativ till samordningsfunktioner på regional och nationell nivå, likt vindkraftssamordnarna.

- Öka flexibiliteten i anslutningsabonnemang. Utred hur anslutningsplikten kan göras mer flexibel, så att inte effekt reserveras som kanske inte utnyttjas, samt vilka konsekvenser detta skulle få för olika aktörer. Förutom kundernas acceptans krävs att elnätsföretagens befogenheter också tydliggörs.

- Frigör kapacitet genom utvecklad risksyn. Kraven på elleveranser är i dag regelstyrd. Genom förändrade funktionskrav kan mer kapacitet frigöras i befintliga nät. Det handlar om marginellt större felrisker vilket kräver samsyn mellan bransch, kunder och myndigheter. Här finns ett behov av översyn av regelverket.

- Skapa förutsättningar för effekttariffer. Ett sätt för elnätsföretagen att öka användarflexibiliteten är via effekttariffer. Elanvändningen kan då styras till tider när mer kapacitet finns i näten och priserna är lägre. Elnätsföretagen behöver till exempel ges möjlighet att segmentera kunder och differentiera tariffer. En utredning från Ei blir klar i december 2019, som förhoppningsvis ger klarhet om tariffutformningen.

På lång sikt:

- Säkra långsiktiga incitament för elnätsinvesteringar. Det behövs långsiktiga förutsättningar så att elnätsföretagen kan göra nödvändiga investeringar i elnäten utifrån ett samhällsbehov. En dialogbaserad modell där man enas om målet med regleringen kan bygga förtroende mellan företag, reglerare och kunder. Regeringen bör ge Ei i uppdrag att ta fram en ny metodik, som med fördel utgår ifrån oberoende forskning om fungerande reglering.

- Säkerställ marknadsmässig ersättning för stödtjänster till elsystemet. Planerbar kraftvärme bidrar till den lokala eleffektbalansen. I dag är roller och ansvarsfördelning mellan Svenska kraftnät, elnätsföretag, elproducenter och kunder delvis oklar. Kraftvärmens roll för att säkerställa marknadens behov av effekt och systemtjänster på alla spänningsnivåer i elnäten behöver utredas. Utred också hur elproducenterna ska få en marknadsmässig ersättning för detta, samt hur trösklarna för handel med effekt kan sänkas.

- Undanröj hinder för marknadsplatser för flexibilitetstjänster. Marknadsplatser behövs där aktörer kan mötas och handla med tjänster som kan styra elanvändningen. För kunderna måste det bli enklare att agera på marknaden. Och för elnätsföretagen måste incitament finnas i intäktsramarna för att köpa sådana tjänster av kunderna. Om dessa hinder undanröjs kan användarflexibilitet bli ett realistiskt komplement till utbyggnad av elnät.

- Effektivisera tillståndsprocesserna. De långa ledtiderna för utbyggnad av elnät är kända. En stamnätsutbyggnad tar 10–15 år, varav merparten utgörs av tillståndsprocesser. Här föreslås en rad sätt att korta tillståndsprocesserna, som går längre än sommarens förslag från nätkoncessionsutredningen: Förstärk resurserna hos Lantmäteriet, skapa förutsättningar för parallellt hanterade tillståndsprocesser, minska antalet instanser och inför tydligare riktlinjer för avvägning mellan lokala miljöhänsyn och klimataspekter.

- Styr myndigheter i linje med politiska målsättningar. Myndigheters riktlinjer för investeringar bör tydligare vägledas av politiska mål om klimat och tillväxt. Regeringen bör därför i instruktioner och regleringsbrev tydliggöra vad som ska ingå i den samhällsekonomiska kalkylen.

Ett hundratal samhällsaktörer har inom ramen Samling för nätkapacitet visat att det finns lösningar på kapacitetsbristen och att vi är många som kan och vill bidra. Att regeringen spelar en viktig roll i lösningen framgår tydligt av projektets inventering. Nu förväntar vi oss att regeringen tar stafettpinnen så att vi tillsammans kan lösa detta akuta och allvarliga problem.

Anders Teljebäck (S), kommunstyrelsens ordförande Västerås stad

Catharina Elmsäter-Svärd, vd Sveriges Byggindustrier

Mattias Bergman, vd BIL Sweden

Patrik Öhlund, vd Node Pole

Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige

Tomas Sokolnicki, investeringsrådgivare, Business Sweden


Innehåll från EonAnnons

Nya innovationer inom energiåtervinning driver omställning

Anette Blücher, Director Energy Infrastructure Solutions Nordic på E.ON.
Anette Blücher, Director Energy Infrastructure Solutions Nordic på E.ON.

När Sveriges storstäder växer ökar behovet av energi, samtidigt som mängden avfall ökar. Med ledande teknik och lösningar inom energiåtervinning erbjuder E.ON cirkulär energiförsörjning som gör skillnad redan idag. 

Stockholms län är en av Sveriges snabbast växande storstadsregioner med nästan 2,5 miljoner invånare. Tillväxten innebär bland annat att efterfrågan på energi ökar. Samtidigt ökar mängden avfall. En av E.ONs lösning på de här utmaningarna ligger i Bro utanför Stockholm. 

– Sverige är hållbarhetens Silicon Valley med ledande teknik och lösningar för cirkulär energiomställning. En förklaring är att Sverige var tidiga med att bygga ut fjärrvärmen, som idag står för 65 procent av all uppvärmning i landet. E.ON har förvaltat och utvecklat den tekniken med kraftvärmeverket Högbytorp, som erbjuder energiåtervinning 3.0, säger Anette Blücher, Director Energy Infrastructure Solutions Nordic på E.ON.

I kraftvärmeverket Högbytorp återvinns energi ur avfall genom förbränning, för att producera lokal el och fjärrvärme. Anläggningen är ett tekniskt avancerat bevis på möjligheterna med cirkulär energiförsörjning. Anette Blücher vill att de boende ska uppleva att även sådant som inte kan materialåtervinnas kommer till nytta. 

– I ett hållbart samhälle måste material återanvändas i så stor utsträckning som möjligt. Ur material som av olika anledningar inte kan eller bör återanvändas, kan vi säkerställa att energin återvinns och kommer till användning som el och fjärrvärme. I Högbytorp får vi in avfall och ser till att det förbränns, men vi tar också vara på restprodukterna efter förbränningen. Till exempel utvinns och återanvänds metallerna i askan efter förbränningen.   

Teknik för kolsänkor

Utbyggnaden av fjärrvärme har varit starkt bidragande till att utsläppen av växthusgaser i Sverige minskat sedan 1990-talet, enligt Naturvårdsverket. För att nå hela vägen i mål driver E.ON flera forsknings- och utvecklingsprojekt kring kolsänkor, det vill säga olika tekniker för att binda koldioxid och avlägsna koldioxid från atmosfären. 

– Vi jobbar hårt med att reducera den CO2 som vi fortfarande släpper ut. Det är en utmaning som vi delar med industrin, och utvecklingen drivs av flera ledande aktörer. En möjlig teknik är CCS, Carbon Capture and Storage, där koldioxiden fångas upp direkt vid energiåtervinningen, binds in och lagras i berggrunden. En annan spännande möjlighet är biokol, som enkelt uttryckt är organiskt material som upphettats i en syrefattig miljö och som resultat bildar en fast produkt med ett högt kolinnehåll som kan återföras till marken. Idag ser vi lösningar, nu återstår att hitta ekonomiska modeller för den här oerhört dyra tekniken, säger Anette Blücher.

Fakta E.ON
E.ON Sverige är en del av den internationella energikoncernen E.ON SE med huvudkontor i Essen, Tyskland. Inom koncernen jobbar runt 70 000 personer i 15 länder. Vår verksamhet utgörs i huvudsak av två affärsområden: smarta distributionsnät och innovativa energilösningar för våra kunder. 

www.eon.se/om-e-on/hallbarhet/hallbarhetsredovisning 

Mer från Eon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Eon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?