1515
Annons

Tidigare försvarsministern: S struntade i Lundin Oil när händelserna pågick

DEBATT. Socialdemokraterna ignorerade Lundin Oils förehavanden i Sudan i regeringsställning 1997-2003 men började göra stor sak av dem i opposition. Men är det rimligt att kräva ett kraftfullare politiskt agerande av ett företag än en regering? frågar sig tidigare försvarsminister Mikael Odenberg (M).

Topparna i Lundin Petroleum (tidigare Lundin Oil), som riskerar åtal för folkrättsbrott, anklagade nyligen ministrar i regeringen för jäv och förföljelser mot bolaget. Jag har svårt att se grunden för jävsanklagelserna och saknar uppfattning i skuldfrågan, men att ärendet länge haft politiska aspekter är uppenbart. 

Regeringen gav i oktober 2018 åklagaren tillstånd att åtala, vilket ska ske efter ”en lämplighetsavvägning utifrån omständigheter i det enskilda fallet … Vidare kan regeringen vid prövningen av frågan behöva göra folkrättsliga eller utrikespolitiska överväganden”. 

Frågan är hur denna lämplighetsavvägning har skett och vilka utrikespolitiska överväganden som gjorts? 

Ett eventuellt åtal kommer att omfatta 1997-2003, då vi hade en socialdemokratisk regering. Den förhöll sig passiv och tyst i frågan, till skillnad från Lundin Oil. 

Tvärtom skrev dåvarande styrelseordföranden Adolf Lundin i mars 2001 ett brev till utrikesminister Anna Lindh och sökte vägledning. Han hoppades att ”den svenska regeringen vill skaffa sig en uppfattning om de frågor som aktualiserats av Sudans framväxt som oljenation” och skrev att bolaget ”välkomnar ett aktivt svenskt och europeiskt engagemang både när det gäller humanitära insatser i landet och när det gäller att åstadkomma en stabil fred.” 

Avslutningsvis efterlyste Adolf Lundin ett engagemang från regeringens sida och framhöll att man ”skulle sätta stort värde på om Sveriges ambassadör till Sudan också skulle kunna besöka området nu för att på det sättet direkt kunna bedöma situationen.” 

Lundin fick nobben. Några råd var inte regeringens sak att ge. 

Desto större blev den socialdemokratiska aktiviteten när man förlorat regeringsmakten och Alliansen tillträtt med Carl Bildt som utrikesminister. Bildt hade nämligen varit styrelseledamot i Lundin Oil 2000-2006.

Dåvarande riksdagsledamoten Morgan Johansson skrev i maj 2007 en debattartikel i Sydsvenskan, där han hävdade att Lundin var ett företag med ”ytterst dåligt rykte när det gäller mänskliga rättigheter” och kopplade detta rykte till Bildts engagemang i styrelsen.

Och dåvarande riksdagsledamoten Peter Hultqvist skrev en debattartikel i Aftonbladet i juli 2010, där han kritiserade alliansregeringen för att inte ha utrett ”frågor som om Lundin Petroleum haft hjälp av sudanesiska militären eller om bönder drivits bort för att ge plats åt Lundins verksamhet” – en pikant anklagelse mot bakgrund av S-regeringarnas egen passivitet 1997-2003.

Ett av målsägarbiträdena i en eventuell rättegång är Thomas Bodström, socialdemokratisk justitieminister 2000–2006 och även han passiv när Adolf Lundin sökte stöd och råd. I dag är han arvoderad för att fälla de rådfrågande i den fråga där de utan framgång vände sig till regeringen för att få vägledning. 

I maj 2001 besökte EU:s ambassadörer i Sudan oljeområdena i landets södra delar (sedan 2011 Sydsudan). I en UD-promemoria den 23 maj 2001 redovisades slutsatserna, bland dem följande:

- ”Inga bevis kan läggas fram (för) att sudanesiska regeringstrupper tvingat människor att lämna sina byar i oljeområdena eller att Sudans regering söker genomföra en brända jordens taktik för att bereda väg för oljeindustrin.

- Flertalet av de anklagelser som gjorts av olika grupper och individer tycks således vara felaktiga och baseras på hörsägen snarare än oberoende och objektiva observationer.

- Oljebolagen har förbättrat infrastrukturen (framför allt vägar) i området, vilket i sin tur förbättrat lokalbefolkningens tillgång till marknadsplatser och hälsovård/vatten.

- Oljebolagen uppmanar regeringen att inte använda denna infrastruktur i militära syften, men inga garantier finns.”

När den här 18 år gamla promemorian nyligen begärdes ut från UD hemligstämplades den omedelbart. I den handling som gavs ut maskades den ovan citerade texten tillsammans med all text utom rubriken, ingressen och promemorians sista mening. Total mörkläggning alltså. Man kan fråga sig varför? Vilka skadas av att promemorian kommer fram? Såvitt jag kan förstå bara de som anser att rapporten är felaktig. Och dem hittar vi tydligen i Sveriges nuvarande regering.

Brott mot folkrätten ska beivras. Samtidigt måste man fråga sig om ett enskilt bolag ska känna till mer om utvecklingen i ett främmande land än regeringen? Är det rimligt att kräva ett kraftfullare politiskt agerande av ett företag än en regering?

I detta ärende har det funnits politiska och partipolitiska aspekter från början. Och det finns skäl att misstänka att den politiska dimensionen fortfarande påverkar ärendet. Den insikten fyller mig med obehag. 

Mikael Odenberg, tidigare försvarsminister (M)


Replik: Korv åt alla

Att äta kött för att rädda miljön är inte hållbart i längden. Det är nödvändigt att äta mer växtbaserat, skriver Per Frank på Växtbaserat Sverige i en replik.

Foto:Adam Ihse/TT

Korv av alla de slag kan vara en del av den svenska kosten, det har flera producenter av köttbaserad korv insett och själva börjat producera växtbaserade alternativ. Det är inte nödvändigt att helt avstå från kött, men det är nödvändigt att i större utsträckning välja växtbaserat. Något det råder konsensus om och förespråkas bland annat av FN:s klimatpanel (IPCC) och Livsmedelsverket.    

Jämfört med andra länder har Sverige en framstående djurskyddslagstiftning och ett lågt antibiotikaanvändande vilket gör svenskt kött till ett bra val. Men hur man än vrider och vänder på det så är det mer resurskrävande att använda grödor till att föda upp ett djur och äta det, jämfört med att äta grödorna direkt. Det gäller även om grödorna behöver transporteras långväga. Världsnaturfondens Köttguide rankar vegoprotein (inkluderat soja) högre än griskött inom biologisk mångfald, klimat och växtskyddsmedel. Köttguiden bedömer även djurvälfärd och antibiotikaanvändning, men det är självklart något som inte är relevant för det växtbaserade alternativet.   

Majoriteten av den växtbaserade korven är gjord av sojabönor eftersom det är en ypperlig gröda med ett högt näringsvärde för både människor och djur till en konkurrenskraftig kostnad. Den passar även bra in i växelbruk då den fixerar kväve från luften i jorden vilket minskar behovet av gödsel. De många fördelarna gör sojan eftertraktad och trots att produktionen ökar i Europa tillmötesgås inte den stigande efterfrågan. Soja importeras därför i stor omfattning från exempelvis Sydamerika där det finns allvarliga problem med skövling av skog och undermåliga arbetsförhållanden. Men här är det viktigt att beakta att drivkraften bakom detta är att tillgodose den höga köttproduktionen med foder. Soja som istället används till humankonsumtion odlas under avsevärt bättre förhållanden och kan föda många fler människor vilket gör att den inte behöver odlas i samma omfattning. För den som vill främja hälsa, miljö och en hållbar sojaproduktion är därför korv gjord av soja ett självklart val. 

Slutligen, det är glädjande att se att vi vill samma sak som artikelförfattarna. 

Mer fakta på bordet! Gärna i samband med färre ogrundade anklagelser om tvivelaktiga produktionsmetoder, tillsatser och kolonialism. 

Mer svensk produktion. Växtbaserat Sverige verkar för en omställning till en ökad produktion och konsumtion av växtbaserade livsmedel, som ett led i det förespråkar vi bland annat ett stödpaket till svenska bönder som vill odla proteingrödor. Det gör vi för att främja svensk livsmedelsproduktion, hälsa, miljö och försvarsberedskap. Här kan du läsa mer om det stödpaket som Växtbaserat Sverige förespråkar.

Per Frank, ordförande Växtbaserat Sverige

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?