1515

Teliatopparna: Statens ägarandel i Telia gör inte Sverige säkrare

En majoritet i riksdagen vill sälja statens andel i Telia trots att ett sådant beslut kan äventyra Sveriges säkerhet, enligt regeringen. Men det är snarare genom regelverk och lagstiftning som nationella säkerhetsintressen tillvaratas, inte ägande, skriver Telias ordförande Marie Ehrling och koncernchef Johan Dennelind.

Det är viktigt att diskussionerna om Telia utgår ifrån fakta. Vi strävar efter att ha säkra nät och driver digitaliseringen i nära samarbete med både privata aktörer och myndigheter. Vi tar vårt uppdrag vad gäller nationell säkerhet på största allvar, skriver Johan Dennelind och Marie Ehrling.
Det är viktigt att diskussionerna om Telia utgår ifrån fakta. Vi strävar efter att ha säkra nät och driver digitaliseringen i nära samarbete med både privata aktörer och myndigheter. Vi tar vårt uppdrag vad gäller nationell säkerhet på största allvar, skriver Johan Dennelind och Marie Ehrling.Foto:Maja Suslin/TT

Många frågar sig hur Telia kan köpa TV4. Telia är sedan snart 20 år börsnoterat, och nära två tredjedelar av företaget – som av en del ännu betraktas som Televerket – har hundratusentals ägare från hela världen. Telia är också Sveriges mest spridda folkaktie.

Mycket har hänt sedan 1993, då Telia bolagiserades. Inte minst under de senaste sex åren har företaget förändrats i grunden. Sedan 2016 har tillgångar värda runt 50 miljarder kronor sålts, och verksamheter för ungefär 40 kronor miljarder köpts.

Utgångspunkten har varit den strategi som lades fast 2014 och som med smärre modifieringar har väglett Telia sedan dess. Vi vill vara navet i människors digitala liv, hemma och på jobbet. Innehåll är en viktig del av det.

Fokus är Norden och Baltikum – inte Spanien, Ryssland, Uzbekistan, Tadzjikistan, Nepal, Azerbajdzjan, Georgien och Kazakstan. I praktiken är hela affärsområdet Eurasien nu avvecklat.

Telia har stärkt positionen som det ledande telekomföretaget i Norden och Baltikum med förvärv av bland annat Tele2 och GET/TDC i Norge och, nu senast, Bonnier Broadcasting med TV4 i Sverige samt MTV i Finland.

Utvecklingen bygger på det vägval som gjordes för fem år sedan. Telias ambition är att bli något mer i kundernas liv än en leverantör av marknadens bästa uppkoppling.

Digitaliseringen innebär att allt fler verksamheter utvecklas i ekosystem där flera aktörer bidrar med sin kompetens och utvecklar nya sätt att göra saker på.

Det skapar nya ekonomiska möjligheter och ökad konkurrenskraft för Norden och Baltikum, men det förenklar också vår vardag och ger ett nödvändigt bidrag till vår strävan att nå FN:s mål för hållbar utveckling.

Den här utvecklingen, tillsammans med ett utmanande säkerhetspolitiskt läge, ställer stora krav på säkra kommunikationer. Ekosystemen som är en nödvändig del av det internet som knyter oss närmare varandra, innebär också utmaningar.

För ett drygt kvartssekel sedan var Telia en svensk myndighet och en viktig del av den svenska infrastrukturen och säkerheten. Det är vi fortfarande – i dag även i övriga Norden och Baltikum, tillsammans med en rad andra aktörer. Varje år lägger vi runt 15 miljarder kronor på att göra våra nät och IT-system ännu bättre och säkrare i hela regionen.

För inte så länge sedan fanns bara en aktör med ett nät i varje enskilt land. I dag är det mer komplext. I alla länder där vi verkar finns flera aktörer som tillsammans är uppkopplade mot ett globalt nät.

I ett modernt samhälle handlar säkerhet om att försvara internet, såväl i vardagen, när vi riskerar att utsättas för intrång i våra digitala liv, som inför och under tider av kris och krig. Samhällssäkerhet är en lagsport som innefattar flera spelare med olika ägare i olika länder. Det är viktigt att ha klart för sig när man talar om Telia i dag.

Vi var en del av den nationella säkerheten för 30 år sedan, när staten hade 100 procent inflytande och kunde styra ett statligt verk med direktiv. Och vi är det i dag som ett börsnoterat företag – inte bara i Sverige utan också i andra länder som inte är ägare i Telia.

Det svenska och finska statliga ägandet i Telia har successivt förändrats, genom åren har till exempel finska staten sålt hela sitt ägande. För oss är det viktigt att understryka att oavsett vem som äger Telia kommer vi att fortsätta arbeta med säkerheten, det är inte kopplat till ägandet och det är viktigt att alla aktieägare är medvetna om det.

För oss och våra aktieägare är det viktigt att diskussioner som rör Telia utgår från fakta. Vi strävar efter att ha säkra nät och driver digitaliseringen i nära samarbete med såväl privata aktörer som olika samhällsfunktioner och myndigheter.

Vi tar vårt uppdrag vad gäller nationell säkerhet på största allvar och har mycket höga ambitioner att leverera det som förväntas av oss. Diskussionen om säkerhetsfrågorna bör, i alla de länder där vi verkar, i första hand föras utifrån tekniska lösningar, utformning av ändamålsenliga regelverk och lagstiftning, snarare än utifrån ägande.

Det är också i den kontexten diskussionen kring TV4 bör förstås. Som börsföretag har Telia som mål att skapa bästa möjliga värde för våra kunder och därmed för våra aktieägare över tid. Styrelsens syn på hur detta bäst uppnås står att finna i vår strategi, som dessutom tar sig konkret uttryck i de affärsbeslut som fattats. Några andra hänsyn ska inte och får inte tas, enligt de ägarstyrningsregler som gäller.

När Telia blir ägare till Bonnier Broadcasting ökar mångfalden på mediemarknaden. Möjligheten skapas att bygga en stark regional medieaktör i en värld som domineras av stora jättar som Google, Facebook, Apple, Amazon och Microsoft.

Telia kommer att värna det publicistiska oberoendet, oavsett om staten äger en dryg tredjedel i bolaget eller inte. Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen utgör ett viktigt skydd för det fria ordet och för oberoende och kritiskt granskande journalistik.

Förvärvet av Bonnier Broadcasting är för närvarande föremål för konkurrensprövning i Bryssel. Prövningen handlar om just konkurrensen, och inget annat. Vad EU-kommissionen vill veta är hur kundernas tillgång till tjänster, samt priserna på dessa, påverkas.

Frågan om mediekoncentration är emellertid inte föremål för bedömning, eftersom Telia inte äger några mediebolag sedan tidigare.

Vi följer debatten och vill understryka att vi inte har några synpunkter på det statliga ägandet av Telia. Det är en fråga för regering och riksdag.

Vi välkomnar också en dialog om Telias roll i upprätthållandet av nationell säkerhet, samt om vår blivande roll på mediemarknaden. Men de frågorna bör inte blandas samman med frågan om statens ägande i bolaget.

Digitaliseringen har förändrat förutsättningarna för vår bransch och Telia i grunden. Nu är det dags att den förändringen också återspeglas i debatten om företaget.

Marie Ehrling, ordförande Telia

Johan Dennelind, koncernchef Telia


Innehåll från SAS InstituteAnnons

S-Bank har Finlands mest nöjda bankkunder: ”Data och nyfikenhet avgörande för alla våra beslut ”

Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank.
Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank.

I över tio år har finländska S-Bank konsekvent och strategiskt arbetat med att samla och dra nytta av sin data. I dag har banken nästan halva Finlands befolkning som kunder – och olika undersökningar visar att man även har landets nöjdaste bankkunder.

Enligt Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank, är det framför allt förmågan att omvandla det svåra till det enkla som ligger bakom framgången.

Öka produktiviteten och innovationen med hjälp av data – läs mer här.

S-Bank har fått utmärkelser för ”Finlands nöjdaste bankkunder” av bankjämförelsetjänsten Sortter Oy och ”det mest innovativa företaget i den finländska finanssektorn” från handelshögskolan Hanken.

S-Bank är del av den större kooperativa organisationen, S-Gruppen. Trots att S-bank är en jämförelsevis ung organisation, har banken aktivt arbetat med vad som har varit nyckeln till framgången: data.

Teknikfundamentet skapar möjligheter

Många företag har ett stort fokus på att bli mer datadrivna. Men innan man på ett effektivt sätt kan börja dra nytta av all data måste de underliggande processerna fungera och samspela väl.

– Processerna för att skapa och ta hand om data behöver vara väl etablerade och dokumenterade. Lagring och strukturering av data behöver vara på plats. Du behöver också säkerställa datakvaliteten. För att kunna göra detta behöver du också ha rätt verktyg för att kunna hantera din data, säger Johanna Makkonen och fortsätter:

– Vi började med att visualisera vår data i olika rapporter. Under de senaste åren har vår största upptäckt varit att vi inte bara använder den för att analysera historiken och titta bakåt, utan också använder den för att göra förutsägelser om framtiden.

Underlättar beslutsfattande

Alla fördelar som ett företag har av att använda data fullt ut blir inte alltid synliga för kunderna.

– Primärt använder vi oss av data för att organisationen ska kunna fatta bättre beslut och för att kunna erbjuda våra kunder ännu bättre lösningar och tjänster, säger Johanna Makkonen.

Enligt Iikka Kuosa som är Senior Vice President of IT and Products vid S-Bank är detta också strategin från den högsta ledningen:

– För att kunna svara till våra kunders framtida behov använder vi data som underlag för våra strategiska beslut. Vi måste ge våra kunder service och därför måste vi också och hålla koll på vad våra kunder gör för att förstå vad som driver dem, säger han.

Data – en riktig problemlösare

Tidigare avslog S-Bank många låneansökningar. Trots att antalet ansökningar ökade, minskade andelen lån som beviljades.

– När vi tittade på vår data kunde vi se att i takt med att vi fick in allt fler ansökningar tog handläggningen för varje ansökan allt längre tid. De långa handläggningstiderna ledde till att många kunder tog tillbaka sina ansökningar, eftersom de behövde lånet snabbare än vad vi kunde handlägga deras ärenden, säger Johanna Makkonen.

Bankens processutvecklingsteam genomlyste hela låneprocessen. På så sätt kunde S-bank identifiera var i kedjan det gick långsammast och vilka slags ansökningar som var mest tidskrävande. Det gjorde det enklare att fördjupa sig i enskilda detaljer och se till att de fungerar snabbare och effektivare. Samtidigt kunde man använda data för att förutsäga framtida beteenden och hjälpa kunder att fatta bättre och ekonomiskt mer hållbara beslut.

Verktyg och nyfikenhet i samverkan

Två saker förtjänar extra uppmärksamhet här, nämligen verktygen och nyfikenheten.

– Jag skulle säga att jag nog är ganska nyfiken, men jag är också definitivt realist. För att tillfredsställa nyfikenheten krävs också att man har full kontroll på underliggande tekniska detaljer. Då blir det mycket enklare att vara öppen och titta djupare in i frågan, berättar Johanna Makkonen.

För att stärka analysen ytterligare samarbetar S-Bank med SAS Institute, som har försett dem med bästa tänkbara plattform för dataanalys.

– Jag skulle inte påstå att jag blev ”förälskad” i de lösningar vi fick av SAS, men det var inte långt ifrån. Den här resan har bara börjat och jag ser verkligen fram emot vad vi kan skapa tillsammans i framtiden, avslutar Johanna Makkonen.

Förändra hur du fattar beslut – läs mer om hur data kan hjälpa dig här.

 

Mer från SAS Institute

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SAS Institute och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?