ANNONS:
Till Di.se
START DI TV BÖRS BEVAKNINGAR
ANNONS

Teknikföretagen: Låg inflation inte LO:s fel

  • Mats Kinnwall. Foto: Hampus Andersson

REPLIK. Tidigare riksdagsmannen Lars Bäckström (V) och ekonomen Per-Lennart Börjesson skriver om orsakerna till den låga svenska inflationen (Di Debatt 5/6). Skribenterna hävdar att det inte i första hand är Riksbanken som bär skulden utan LO och IF Metall genom för låga lönekrav.

Man kan känna sympati för artikelförfattarnas förundran kring Riksbankens agerande. I övrigt hamnar de snett i sitt resonemang. De skriver till exempel att ”många arbetsgivare och fackförbund anseratt IF Metalls avtal ska vara ett märke”. Detta är inte en åsikt vilken som helst utan följer direkt av Industriavtalet. Vidare har Bäckström och Börjesson ”svårt att förstå varför löneökningarna i industrin inte är högre”.

Historiskt låga löneökningar är ett globalt fenomen, IMF visar till exempel att det handlar om snabbt ökande global konkurrens, digitalisering, svag produktivitetstillväxt med mera. En stark konkurrenskraftig industri är helt avgörande för svensk ekonomi. Lönekostnaderna inom industrin måste därför bestämmas med utgångspunkt från motsvarande kostnader i de länder vi konkurrerar med.

Författarna för ett resonemang om att det kanske är dags att göra avsteg från märket, till exempel genom att låta den offentliga sektorn vara löneledande. De hävdar att rekryteringsproblemen i kommuner och landsting indikerar att lönerna där är för låga.

Det finns inget samhällsintresse i att locka arbetskraft från industrin till offentlig sektor. Industrin behöver den mest kvalificerade arbetskraften. Det är ju industrins framgångar som bestämmer vilken möjlig omfattning och kvalitet vi kan ha i offentlig sektor.

Den typ av bakvända resonemang som Bäckström och Börjesson för antyder att de inte förstår hur svensk ekonomi fungerar. Enligt Industriavtalet ska löneförhandlingarnas fokus vara på att stärka industrins internationella konkurrenskraft, däremot finns det inget som säger att arbetsmarknadens parter ska bidra till att uppnå inflationsmålet; penningpolitiken är Riksbankens område. Det betyder att löneutvecklingen i omvärlden kommer att vara viktig.

Låga löneökningar globalt kräver låga svenska löneökningar för att konkurrenskraften ska kunna förbättras. Högre löneökningar för att pressa upp svensk inflation leder inte till något annat än att svensk industri tappar i konkurrenskraft. Detta inser även arbetstagarna inom den konkurrensutsatta industrin. Industriavtalet har fungerat väl i 20 år. Ändra inte på ett vinnande lag.

Mats Kinnwall, chefsekonom, Teknikföretagen


Läs Lars Bäckström och Per-Lennart Börjessons artikel här.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies