1515

Taxonomin ska beaktas i bankernas kreditgivning

Vi vill med åtgärderna som presenteras i denna färdplan säkra att finansieringsfrågor inte ska utgöra ett hinder, utan underlätta, för näringslivets klimatomställning, skriver Hans Lindberg, vd Svenska Bankföreningen.

När bankernas färdplan för att bidra till att Sverige ska nå målet om netto-noll utsläpp nu sjösätts nås slutet på början till ett omfattande arbete där bankerna kommer att integrera klimataspekter i hela sin kärnverksamhet, skriver Hans Lindberg, vd Svenska Bankföreningen.
När bankernas färdplan för att bidra till att Sverige ska nå målet om netto-noll utsläpp nu sjösätts nås slutet på början till ett omfattande arbete där bankerna kommer att integrera klimataspekter i hela sin kärnverksamhet, skriver Hans Lindberg, vd Svenska Bankföreningen.Foto:Håkan Flank

Världen står inför en betydande utmaning med att bromsa den globala temperaturökningen till följd av koldioxidutsläpp. Trots att de svenska utsläppen endast utgör drygt en promille av de globala har Sverige en stor roll att spela – och bankerna blir centrala för att lyckas. Därför presenterar vi i dag vår klimatfärdplan för den svenska bankbranschen, där bankerna åtar sig att anpassa sin verksamhet för att bidra till att Sverige når klimatmålet om netto-noll koldioxidutsläpp år 2045.

I en globaliserad värld färdas goda idéer och effektiva lösningar snabbt. Sverige som nation är på god väg att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. På vägen dit spelar bankerna en central roll. Sunda investeringar, understödda av bankerna, kan få företag med stora utsläpp att ställa om till fossilfritt utan att förlora i konkurrenskraft. En sådan resa kan inspirera både europeiska grannländer och länder i övriga delar av världen. På så vis kan Sverige spela en global roll i klimatomställningen och färden till fossilfritt kan bli vår nästa stora exportframgång.

För att lyckas med detta krävs omfattande investeringar. Internationella bedömningar pekar på ett ytterligare investeringsbehov på mellan 1 – 2,5 procent av Sveriges BNP per år fram till åtminstone 2030. Det innebär årliga investeringar på mellan 50 och närmare 130 miljarder kronor om året. Stora summor men möjliga att uppnå inom ramen för dagens finansiella system.

Investeringsbehovets storlek kan sättas i relation till att bankerna och andra finansinstituts utlåning till företag ökade med närmare 90 miljarder kronor till omkring 2 400 miljarder kronor under 2019, före coronapandemins utbrott. Storleken på de klimatinvesteringar som behövs motsvarar alltså mellan halva och hela den årliga ökningen av bankernas företagsutlåning under ett normalt år. Med andra ord behöver den årliga mängden nya investeringar, om de finansieras via banklån, närmast dubbleras som komplement till övriga näringslivsinvesteringar. Likaledes kräver investeringsbehovet att bankerna klarar av att både riskbedöma och prissätta gröna investeringar och lån korrekt. Även investeringar som sker redan i dag behöver ske med större klimathänsyn – såsom till byggnation och produktion.

Därför har Svenska Bankföreningen tillsammans med sina medlemsbanker tagit fram en klimatfärdplan för bankbranschen. Vi vill med åtgärderna som presenteras i denna färdplan säkra att finansieringsfrågor inte ska utgöra ett hinder, utan underlätta, för näringslivets klimatomställning.

Färdplanens viktigaste mål är att bankbranschen ska bidra till att Sverige ska nå målet om netto-noll utsläpp senast år 2045. Det innebär ett omfattande arbete där bankerna åtar sig att integrera klimataspekter i hela sin kärnverksamhet. Svenska Bankföreningen kommer underteckna det globala FN-ledda initiativet Principer för hållbar bankverksamhet och uppmanar de medlemsbanker som ännu inte gjort det att de skriva under. Därmed åtar sig de undertecknande bankerna att följa ett ramverk för att genomföra klimatåtgärder för största möjliga klimatnytta och att redovisa arbetet där målet är att bankens kunder ska bidra till att nå Parisavtalets mål och det nationella klimatmålet. Arbetet bedrivs utifrån tre delmål:

2021–2022: Bankerna identifierar sina egna mest betydande positiva och negativa effekter på samhället, ekonomin och miljö inklusive klimatet. Detta omfattar bankernas direkta och indirekta påverkan på klimatutsläpp och investeringar för klimatomställningen, således även bankernas kunders agerande för att uppnå klimatmålen, inom ramen för tillgängliga data och schabloner.

2021–2024: Bankerna åtar sig att mäta koldioxidavtrycket i sina relevanta finansierings- och investeringsaktiviteter, inom ramen för tillgängliga data och schabloner för direkta och indirekta utsläpp (scope 1–3).

2023–2026: Bankerna åtar sig att inom ramen för sin egen affärsverksamhet och därmed faktorer de styr över, såsom incitament, målstyrning av investeringar, rådgivning och innovativa finansieringslösningar, bidra till förutsättningar för att Sverige ska kunna nå netto-noll utsläpp senast år 2045.

Men klimatarbetet startar inte från ruta noll. Bankerna i Sverige arbetar sedan flera år med att anpassa både sin rådgivning, kreditgivning och sina sparprodukter för att stötta projekt med hög klimatnytta och korrekt prissätta högre risk i form av negativa klimateffekter. Med färdplanen kompletteras bankernas befintliga arbete, och ambitionsnivån. Kreditgivningen och riskhanteringen kommer därför ytterligare inkludera klimataspekter med stöd av två internationella ramverk.

Taxonomin beaktas i kreditgivningen. För att kunna integrera hållbarhetsaspekter i kreditgivningen behövs både omfattande data och jämförelsenivåer för olika sektorer att styra mot. EU:s taxonomi betraktas som en viktig byggsten för hållbar finansiering och förväntas bli vägledande för EU:s arbete med att styra kapitalflöden. De svenska bankerna har därför som målsättning att i förväg börja beakta EU:s taxonomi i kreditgivningen.

Rekommendationerna i TCFD tillämpas i riskhanteringen. De svenska bankerna åtar sig att följa rekommendationerna från det globala initiativet Task Force on Climate-related Financial Disclosure (TCFD). TCFD-rekommendationerna om klimatrelaterade upplysningar ska underlätta för aktörer på den finansiella marknaden att förstå såväl sina klimatrelaterade risker som möjligheter.

När bankernas färdplan för att bidra till att Sverige ska nå målet om netto-noll utsläpp nu sjösätts nås slutet på början till ett omfattande arbete där bankerna kommer att integrera klimataspekter i hela sin kärnverksamhet. Finansieringsfrågor ska inte utgöra ett hinder, utan en påskyndare, för att nå klimatmålet. På så sätt kan Sverige spela en central roll i den globala färden mot att nå Parisavtalet och netto-noll utsläpp. Tillsammans kan vi göra skillnad.

Hans Lindberg

Vd Svenska Bankföreningen

Klimatfärdplanen presenteras på ett webbinarium torsdag kl 09.30-11.00.

 


Innehåll från Autolease DNBAnnons

Så skapade it-företaget Advania en grön vagnpark: ”Vi ser enbart fördelar”

Patric Lindman, på Autolease och Magnus Wemby, HR-direktör på Advania.
Patric Lindman, på Autolease och Magnus Wemby, HR-direktör på Advania.

Minskat klimatavtryck och lägre totalkostnad.

För it-företaget Advania har omställningen till en grönare vagnpark, det vill säga fler tjänstebilar med lågt koldioxidutsläpp, bara inneburit fördelar.

– Den här processen driver sig nästan själv. Merparten av våra förare är intresserade av att gå över till en eldriven bil, och de som redan har tagit steget kan inte tänka sig något annat, säger Magnus Wemby, HR-direktör på Advania.

Greenlease – vi gör det enkelt att välja miljövänligt 

It-företaget Advania erbjuder it-tjänster till företag, offentlig verksamhet och myndigheter i Sverige, Island, Norge, Danmark och Finland. I Sverige har Advania 700 medarbetare på 14 platser. 

För Advania står hållbarhetsarbetet högt på agendan – såväl ur ett kundperspektiv som sett till den egna verksamheten. Företaget har satsat på att ha både kunskap och verktygen för att kunna ta en roll som strategisk partner för sina kunder och erbjuda kostnadseffektiva, verksamhetsnära och hållbara lösningar över tid. 

– Gällande den egna verksamheten äger vi exempelvis inte de fastigheter vi har kontor i, vilket delvis begränsar vår möjlighet att påverka miljöavtrycket. Däremot är vårt resande ett område där vi har en större möjlighet till påverkan. Vår verksamhet är beroende av att kunna utföra vissa tjänsteleveranser på plats hos våra kunder vilket kräver resor. Och just resor har en stor inverkan på vårt klimatavtryck, berättar Magnus Wemby. 

En successiv omställning

2009 inledde Advania sitt samarbete med Autolease – ett av marknadens ledande billeasingbolag.

– Advania sökte en stabil aktör som är specialist på tjänstebilar och som samtidigt har en bra förståelse för våra behov och därför kan skapa en bättre helhetslösning, både ekonomiskt och ur ett hållbarhetsperspektiv, berättar Magnus Wemby.

Och det fick Advania genom samarbetet med Autolease. 

Successivt har it-företaget förändrat och förnyat sin vagnpark – från fossildrivna fordon till eldrivna bilar med lägre koldioxidutsläpp, max 60 gram koldioxid per kilometer.

I dag består Advanias vagnpark till 60 procent av laddbara bilar. En tredjedel av dessa är nollutsläppsbilar som drivs enbart av el. 

– Vi har inte forcerat vår omställningsstrategi utan undan för undan fasat ut bensin- och dieselbilar till förmån för mer miljövänliga alternativ, säger Magnus Wemby.

Hur har mottagandet varit bland förarna?

– Enbart positivt. Den här omställningen sker ganska naturligt och intresset för mer miljövänliga alternativ är stort bland våra medarbetare. I nuläget är 88 procent av våra nybeställningar en bil som helt eller delvis drivs av el. Och de förare som redan har tagit steget är mycket nöjda och vill gärna fortsätta köra en bil som helt eller delvis drivs av el.

Lägre totalkostnad per månad

För att ytterligare skynda på utvecklingen erbjuder Advania sina tjänstebilsförare så kallade konceptbilar – mer avancerade elbilar som har en högre inköpskostnad.

Det låter kanske som en dyr affär för företaget, men är det inte.

– Totalkostnaden per månad jämfört med en motsvarande fossildriven bil, allt inkluderat, blir inte högre för föraren. Och även om kostnaden för företaget blir marginellt högre, vinner vi på att våra totala koldioxidutsläpp minskar, berättar Magnus Wemby.

Gemensamma stormöten

Varje kvartal har Advania och Autolease gemensamma avstämningsmöten. Då går man igenom hur aktuell vagnpark ser ut, vad som går att effektivisera och hur behoven ser ut framåt.

– Vi inleder alltid en kunddialog med en grundlig behovsanalys och nulägesgenomgång. Denna process är en självklar bas för hela relationen mellan kund och leverantör. Vi blir tillsammans partners på en ”grön resa”, där vi ständigt föreslår förbättringar och sätter gemensamma mål, berättar Patric Lindman, kundansvarig Advania hos Autolease.

Och hur fungerar samarbetet med Advania?

– Vi har ett väldigt bra samarbete. Vi hörs kontinuerligt. De kommer med frågor och förslag som gör att vi tillsammans utvecklar och förbättrar vårt erbjudande.

Överblick i realtid

Advania har även tillgång till ett webbaserat administrationsverktyg där de i realtid får en blick över sin vagnpark – vem som kör vad, när avtalen löper ut, statistik över kostnader, koldioxidutsläpp med mera. 

Finns det inga nackdelar eller hinder för att ställa om till en grönare vagnpark?

– Inte hinder kanske, men utmaningar. Det är viktigt att samhällets totala elförsörjning säkras samt att infrastrukturen för laddning och räckvidden för bilar som drivs helt eller delvis av el fortsätter att utvecklas. I dag fungerar det bra att köra eldrivet i större städer men för medarbetare ute i landet som kör längre sträckor kan det vara en utmaning, säger Magnus Wemby.

Hur löser ni laddfrågan i stort?

– Vi strävar efter att göra det enkelt för våra förare att ladda sin bil. Främst arbetar vi aktivt för att skapa så många laddpunkter som möjligt i anslutning till våra kontor.  Parallellt utrustas våra förare med laddbrickor för att det också ska vara enkelt att ladda längs vägarna, säger Magnus Wemby. 

– Dessutom har vi samarbete med olika aktörer för laddstolpar för att alla förare enklare ska kunna skaffa och installera laddbox i hemmet, samt för smidigare laddning längs vägarna, inflikar Patric Lindman.

Här kan du enkelt räkna ut och jämföra kostnaden för leasingbilar

Greenlease – vi gör det enkelt att välja miljövänligt 

 

 

Mer från Autolease DNB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Autolease DNB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?