Taxonomin riskerar att bromsa omställningen

DEBATT. Utgångspunkten i EU:s taxonomiförslag är rätt men effekten blir kontraproduktiv när perspektivet på biobränslen är enögt. Det hotar bromsa upp industrins omställning från fossilt till förnybart. Regeringen måste agera kraftfullt för att förändra EU-kommissionens förslag, skriver Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige.

BIODRIVMEDEL. Utvecklingen av mer hållbara biodrivmedel från det svenska jord- och skogsbruket skulle kunna bidra till att utveckla mer hållbara drivmedel globalt. Investeringar i ny teknik och bioraffinaderier hotas om de inte längre anses hållbara enligt taxonomin, skriver Svante Axelsson.
BIODRIVMEDEL. Utvecklingen av mer hållbara biodrivmedel från det svenska jord- och skogsbruket skulle kunna bidra till att utveckla mer hållbara drivmedel globalt. Investeringar i ny teknik och bioraffinaderier hotas om de inte längre anses hållbara enligt taxonomin, skriver Svante Axelsson.Foto:Johan Nilsson/TT

EU:s taxonomi för miljömässigt hållbara investeringar är efterlängtad. Sverige och Frankrike har varit drivande i arbetet med att ta fram ett system för att säkerställa gemensamma riktlinjer för finanssektorn när det gäller att definiera och klassificera vilka aktiviteter som ska klassas som gröna. 

Den kompassen kommer att vara avgörande när EU-kommissionens ”Green Deal” ska genomföras, främst genom att det hjälper privata investerare att placera sitt kapital i hållbara företag och kommer ligga till grund för standarder och märkningar av finansiella produkter. 

Det kommer att göra det enklare för kapitalet att hitta rätt i omställningsarbetet, vilket underlättar finansiering i flera viktiga projekt för fossilfrihet och ökar transparensen för konsumenter.

Taxonomin är ett enormt kraftfullt instrument och därför är det så viktigt att det blir rätt. Liggande förslag kommer dessvärre snarast att sätta käppar i hjulet för ett land som Sverige som har ett av EU:s mest ambitiösa klimatmål. När EU-kommissionens utkast för klimatrelaterade aktiviteter presenterades i november innehöll det bedömningar som går på tvärs mot tidigare direktiv, framför allt när det gäller synen på biobränslen. Det omkullkastar den tidigare politiska processen och riskerar att i förlängningen underminera förtroendet för EU hos medlemsstaterna. 

Det är obegripligt att EU-kommissionen väljer att lägga fram ett förslag som hindrar istället för accelererar den svenska industrins möjligheter att genomföra de färdplaner för fossilfri konkurrenskraft som tagits fram inom ramen för Fossilfritt Sverige. 

Bioenergi är en viktig pusselbit i den svenska omställningen. Att Sverige minskat utsläppen med 29 procent sedan 1990 bygger mycket på hur en snabbt växande marknad för biobränsle i värmeverken växte fram efter införandet av den svenska koldioxidskatten 1991.  

När vi blickar framåt ser vi också att målet om att minska utsläppen från inrikes transporter med 70 procent till 2030 blir möjligt att nå genom reduktionsplikten, där mer och mer biodrivmedel ska blandas i all bensin och diesel. Reduktionsplikt föreslås också för flyget där branschens mål är att all inrikestrafik ska vara fossilfri 2030. 

Med hjälp av biodrivmedel kör den lokala och regionala busstrafiken redan i dag på 90 procent förnybart. Många andra företag, kommuner och regioner har skrivit på Fossilfritt Sveriges utmaning om att helt gå över till fossilfria transporter före 2030. Även om transporterna till stor del kommer att elektrifieras kommer det inte vara möjligt att nå målen till 2030 utan biodrivmedel. 

Men nu riskerar alla dessa satsningar att bromsas eller förhindras eftersom bioenergi på en rad olika sätt nedvärderas i förslaget till taxonomi:

• Genom att inte se till livscykelperspektivet utan enbart vad som kommer ut genom avgasröret vid persontransporter kommer biodrivmedel inte att klassas som förnybara – trots att produktionen är hållbar och blir koldioxidneutral i ett systemperspektiv. Detta riskerar att i praktiken rycka undan mattan för företag som är föregångare inom transportsektor. Det kan leda till att det skatteundantag för biodiesel och etanol som Sverige haft sedan EU-inträdet försvinner.

• För att skogsbruk ska klassas som hållbart måste man kunna visa ”additionalitet”, alltså att nya åtgärder för ökad hållbarhet sätts in. Även om det naturligtvis är bra att premiera utveckling innebär det att det blir svårare för skogsbruk som redan utfört åtgärder att klassificeras som hållbart. De som springer först får alltså en nackdel, vilket ger felaktiga incitament i en tid då omställningen ska gå fortare. 

• I taxonomin bedöms heller inte drivmedelsproduktion från foder- eller livsmedelsgrödor som hållbar eftersom den riskerar att leda till förändring av markanvändning och kan konkurrera med matproduktion. I Sverige har vi dock ett överskott på åkermark. Energigrödor skulle bidra till att hålla markerna öppna så att de snabbt kan ställas om till matproduktion ifall det skulle behövas. Beslutet är också ett avsteg från EU:s förnybarhetsdirektiv (REDII). Det sätter till exempel käppar i hjulen för svensk etanolproduktion från energigrödor som spannmål, vars etanol har 95 procent lägre klimatpåverkan än vanlig bensin.

Utvecklingen av mer hållbara biodrivmedel från det svenska jord- och skogsbruket skulle kunna bidra till att utveckla mer hållbara drivmedel globalt genom ny teknik och nya odlingskoncept. Flera företag står i begrepp att genomföra stora investeringar i bland annat bioraffinaderier – investeringar som hotas om de inte längre anses hållbara.

Taxonomin riskerar även att bli kontraproduktiv på andra områden. Genom att inte ta hänsyn till hela livscykeln för produkter som fordon och bostäder missar taxonomin en chans att skapa marknader för hållbart producerade basmaterial som till exempel fossilfritt stål. 

Ett annat problem gäller nyckeltal för bostäder, som gör att det i dag klassas som mer grönt att bygga nytt istället för att renovera, vilket kortsluter det cirkulära tänkandet. 

Det är viktigt att taxonomin sätter upp stränga hållbarhetskrav, men som utformningen nu ser ut missar den att ta in hela systemperspektivet. Genom att klassa ut förnybara alternativ kan det leda till en ökning av det fossila. 

Taxonomin är en chans att verkligen flytta kapital dit det gör stor nytta i omställningsarbetet. Den kan bli en nödvändig grundbult för att få fart på de investeringar som Europa behöver för att leda världen bort från fossilsamhället och samtidigt stärka konkurrenskraften hos hela unionen. Men utan de förändringar som föreslås ovan riskerar taxonomin att bli kontraproduktiv och istället begränsa stora delar av det svenska klimatarbetet. 

Svante Axelsson

Nationell samordnare, Fossilfritt Sverige


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från MicrosoftAnnons

Developer Velocity: Så skapar bra programutveckling högre avkastning, större tillväxt och mer innovation

Framgångsrika företag erbjuder en bra arbetsmiljö för sina programutvecklare.

Det visar en uppmärksammad rapport från managementkonsultföretaget McKinsey & Company. Rapporten visar bland annat att företag med effektivitet i utvecklingen har 60 procent högre avkastning.

– Företag som investerar i utvecklare gör ett bättre resultat, säger Tibi Covaci, Azure Developer Audience Lead på Microsoft Sverige.

Teknik utgör grunden för många företag, oavsett vilken bransch de är verksamma i. Produkter och tjänster som de utvecklar och säljer har sin grund i den tekniska plattform som de är sprungna ur.

I rapporten ”Developer Velocity: How software excellence fuels business performance” från McKinsey & Company, slås fast att affärsvärdet, eller affärsprestandan hos ett företag har sin grund i mjukvaran. Den i sin tur når sin fulla potential när programutvecklare får arbeta i rätt miljö och under rätt förutsättningar.

McKinsey & Company har skapat vad de kallar Developer Velocity Index (DVI), som visar hur olika kritiska komponenter bidrar till Developer Velocity, eller på svenska Effektivitet i Utvecklingen.

Genom att djupstudera 440 företag och deras resultat över flera år har McKinsey & Company kunnat dra slutsatsen att organisationer med en så hög effektivitet i utvecklingen att de utgjorde den översta kvartilen av de studerade företagen, uppnådde fyra till fem gånger snabbare tillväxt av intäkter, 60 procent högre total avkastning till aktieägare och 20 procent högre rörelsemarginal än de som hamnade i den lägsta kvartilen. Dessutom presterade de 55 procent högre när det gäller innovation. 

Developer Velocity bygger på flera delar

För att uppnå effektivitet i utvecklingen spelar ett antal komponenter en avgörande roll. Dessa är utvecklarverktyg, funktioner för produkthantering, kultur och då särskilt trygghetskänsla och samarbete och avslutningsvis personalhantering och rekrytering. 

Särskilt rekrytering är en flaskhals.

– I dag är det brist på programutvecklare. Det betyder att man måste få mer gjort med de man har. Det är mycket av det som Developer Velocity handlar om, att ge dem rätt förutsättningar så att de kan prestera bättre, säger Tibi Covaci.

Enligt rapporten är utvecklarverktyg den främsta enskilda drivkraften för ett bra affärsresultat.

Organisationer med starka verktyg är 65 procent mer innovativa och deras utvecklares belåtenhet och kvarhållning är 47 procent högre, jämfört med företagen i den lägsta kvartilen.

Developer Velocity skiljer ut företagen

Magnus Juvas är VD på mjukvaruföretaget Solidify och har länge arbetat tillsammans med Tibi Covaci. För honom är Developer Velocity det som skiljer framgångsrika företag från de som presterar sämre.

– Det är här man nu ser att startfältet på den pågående digitaliseringsresan sprids ut. Vad som sker i olika organisationer skiljer sig åt otroligt mycket och vissa har redan halkat efter.  Ska man tillhöra täten måste man bättra sig, säger Magnus Juvas.

Klicka här för att läsa mer om Developer Velocity 

Mer från Microsoft

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Microsoft och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?