Annons

Ta lärdom från New York i att utbilda lärare

Att klaga på lärarutbildningen har blivit en svensk tradition. Under de senaste fyra decennierna har såväl lärare, fackförbund, politiker som myndigheter regelbundet framfört kritik mot utbildningarna.

Foto:Bertil Ericson / TT

Ofta har kritiken handlat om att andelen lärarledd undervisningstid är för låg och att utbildningens koppling till klassrumspraktiken för svag. Det är relevanta synpunkter, men jag menar att problemen med de svenska lärarutbildningarna går mycket djupare än så.

När den nya lärarutbildningen infördes 2011 var det med en ambition om att forma utbildningar i världsklass. Genom att höja kvaliteten skulle man skapa en lärarutbildning som inte hade behovet av att återkommande reformeras.

I utredningen framkom hård kritik mot de tidigare lärarutbildningarna. För att komma till rätta med det irrelevanta innehållet formulerade man nu skrivningar om att en ny lärar-utbildning måste få ”en fast grund av vetenskapligt baserade kunskaper om människan som biologisk, social och kulturell varelse”.

Man menade att för att det ska vara möjligt ska lärarutbildningen innehålla inslag från modern hjärnforskning, kognitiv psykologi och pedagogisk psykologi.

Trots detta fick vi en lärarutbildning som tycks totalt ignorera modern kognitionsforskning. Bland annat därför – och trots otaliga reformer av lärarutbildningarna – lever de gamla problemen kvar och frodas än i dag.

Reformer utifrån har visat sig inte leda till konkreta förändringar inuti utbildningarna. Kurser och inslag må ha bytt namn, men det är i huvudsak samma högskolepedagoger som verkar inom lärarutbildningarna.

Som bekant är definitionen av galenskap att göra samma sak igen och igen och förvänta sig andra resultat. Ännu fler ytliga reformer av lärarutbildningarna kommer inte att adressera problemen i en tillfredsställande omfattning. Det krävs helt enkelt nytänk.

Gott om internationella exempel bevisar att det faktiskt går att ta fram lärarutbildningar som skapar skickliga lärare. Det sker genom att rusta dem med kunskap om hur inlärning sker i den mänskliga hjärnan och konkret klassrumsmetodik om hur man skapar bra lektioner där eleverna lär sig ämnesstoffet.

Ett exempel är Relay Graduate School of Education i New York. I deras lärarutbildning fokuserar man på evidensbaserad kunskap, praktisk övning och återkoppling från erfarna lärare. Innan studenterna kan påbörja en sådan utbildning måste de ha läst undervisningsämnena vid ett universitet.

Detta säkerställer att studenterna besitter en adekvat nivå av ämneskunskap – vilket är fundamentalt för att de ska kunna bedriva undervisning av god kvalitet.

Sverige står inför västvärldens största lärarbrist och studier har visat att allt sämre rustade studenter söker sig till lärarutbildningarna. Det har många orsaker, varav läraryrkets bristande attraktivitet är den gemensamma kärnan.

En viktig pusselbit för att öka yrkets attraktivitet är att den utbildning som leder till yrket har en hög status och mycket god kvalitet. Det vill säga allt annat än de lärarutbildningar som blivande lärare i dag tvingas genomlida.

Sverige bör ta lärdom av internationella exempel. Politikerna måste helt enkelt öppna upp möjligheterna för fristående aktörer att tillhandahålla lärarutbildningar för akademiker med universitetsexamina i undervisningsämnen.

Sådana utbildningar bör ha högt ställda antagningskrav och vara korta men intensiva. Det hade i sin tur även underlättat för akademiker som vill utbilda sig till lärare, men som i dagsläget avskräcks av den nuvarande lärarutbildningens irrelevanta och stundtals flummiga innehåll.

 

Isak Skogstad

gymnasielärare och skoldebattör


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?