Ta lärdom från New York i att utbilda lärare

Att klaga på lärarutbildningen har blivit en svensk tradition. Under de senaste fyra decennierna har såväl lärare, fackförbund, politiker som myndigheter regelbundet framfört kritik mot utbildningarna.

Foto:Bertil Ericson / TT

Ofta har kritiken handlat om att andelen lärarledd undervisningstid är för låg och att utbildningens koppling till klassrumspraktiken för svag. Det är relevanta synpunkter, men jag menar att problemen med de svenska lärarutbildningarna går mycket djupare än så.

När den nya lärarutbildningen infördes 2011 var det med en ambition om att forma utbildningar i världsklass. Genom att höja kvaliteten skulle man skapa en lärarutbildning som inte hade behovet av att återkommande reformeras.

I utredningen framkom hård kritik mot de tidigare lärarutbildningarna. För att komma till rätta med det irrelevanta innehållet formulerade man nu skrivningar om att en ny lärar-utbildning måste få ”en fast grund av vetenskapligt baserade kunskaper om människan som biologisk, social och kulturell varelse”.

Man menade att för att det ska vara möjligt ska lärarutbildningen innehålla inslag från modern hjärnforskning, kognitiv psykologi och pedagogisk psykologi.

Trots detta fick vi en lärarutbildning som tycks totalt ignorera modern kognitionsforskning. Bland annat därför – och trots otaliga reformer av lärarutbildningarna – lever de gamla problemen kvar och frodas än i dag.

Reformer utifrån har visat sig inte leda till konkreta förändringar inuti utbildningarna. Kurser och inslag må ha bytt namn, men det är i huvudsak samma högskolepedagoger som verkar inom lärarutbildningarna.

Som bekant är definitionen av galenskap att göra samma sak igen och igen och förvänta sig andra resultat. Ännu fler ytliga reformer av lärarutbildningarna kommer inte att adressera problemen i en tillfredsställande omfattning. Det krävs helt enkelt nytänk.

Gott om internationella exempel bevisar att det faktiskt går att ta fram lärarutbildningar som skapar skickliga lärare. Det sker genom att rusta dem med kunskap om hur inlärning sker i den mänskliga hjärnan och konkret klassrumsmetodik om hur man skapar bra lektioner där eleverna lär sig ämnesstoffet.

Ett exempel är Relay Graduate School of Education i New York. I deras lärarutbildning fokuserar man på evidensbaserad kunskap, praktisk övning och återkoppling från erfarna lärare. Innan studenterna kan påbörja en sådan utbildning måste de ha läst undervisningsämnena vid ett universitet.

Detta säkerställer att studenterna besitter en adekvat nivå av ämneskunskap – vilket är fundamentalt för att de ska kunna bedriva undervisning av god kvalitet.

Sverige står inför västvärldens största lärarbrist och studier har visat att allt sämre rustade studenter söker sig till lärarutbildningarna. Det har många orsaker, varav läraryrkets bristande attraktivitet är den gemensamma kärnan.

En viktig pusselbit för att öka yrkets attraktivitet är att den utbildning som leder till yrket har en hög status och mycket god kvalitet. Det vill säga allt annat än de lärarutbildningar som blivande lärare i dag tvingas genomlida.

Sverige bör ta lärdom av internationella exempel. Politikerna måste helt enkelt öppna upp möjligheterna för fristående aktörer att tillhandahålla lärarutbildningar för akademiker med universitetsexamina i undervisningsämnen.

Sådana utbildningar bör ha högt ställda antagningskrav och vara korta men intensiva. Det hade i sin tur även underlättat för akademiker som vill utbilda sig till lärare, men som i dagsläget avskräcks av den nuvarande lärarutbildningens irrelevanta och stundtals flummiga innehåll.

 

Isak Skogstad

gymnasielärare och skoldebattör


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från K2AAnnons

Vill leda fastighetsbranschen med skarpa hållbarhetsmål

Karina Antin är ny hållbarhetschef på det gröna fastighetsbolaget K2A.
Karina Antin är ny hållbarhetschef på det gröna fastighetsbolaget K2A.

Det går att göra lönsamma affärer utan att tumma på hållbarhetsmålen. Det menar fastighetsbolaget K2A som riktat in sig på Svanenmärkta hus och låter klimatfrågorna leda vägen framåt. Företaget har redan tuffa hållbarhetskrav, men siktar ännu högre.

Med en ny hållbarhetschef på plats vill fastighetsbolaget K2A fortsätta pusha gränserna för sitt hållbarhetsarbete – trots att man redan nu ligger i framkant. Företaget har en hög andel miljöcertifierade fastigheter, och var dessutom först i världen med att få sina aktier grönklassade av forskningsinstitutet CICERO Shades of Green.

– Detta innebär att en oberoende part har bedömt att K2A:s kapitalflöden och investeringar är i linje med en koldioxid- och klimatresilient framtid. Vi är väldigt stolta över våra gröna aktier som visar att vi vill accelerera vårt hållbarhetsarbete, säger Karina Antin, hållbarhetschef på K2A.

K2A är det enda bolaget i världen som har en tredelad grön finansiering, där de gröna aktierna är en del och gröna lån och obligationer är två andra. Företaget har själv kontroll över hela värdekedjan – från produktionen av Svanenmärkta lägenhetsvolymer i trä, till långsiktigt ägande och förvaltning av färdigställda bostäder.

– Fördelen med att äga hela processen är att vi har full kontroll på materialflöden och aktivt kan reducera vår klimatpåverkan i varje steg av värdekedjan. Det gör det möjligt att ha ett långsiktigt arbetssätt som är hållbart både miljömässigt och finansiellt över tid, säger Karina Antin.

För K2A innebär hållbarhet inte bara satsningar för att kvalitetssäkra byggprocessen och minska klimatpåverkan, utan företaget tar också ett socialt ansvar och har som målsättning att ha de mest välmående hyresgästerna. Vi vill att samhället som påverkas av vår verksamhet också ska gynnas av den.

– Allt fler kommuner tar hållbarhetsaspekten i beaktande vid fördelning av mark och kraven på byggaktörer kommer att öka. Inom kort ser vi att hållbarhet i den här branschen är do or die, säge Karina Antin.

Många företag har i dag som målsättning att ha netto-noll utsläpp av växthusgaser år 2030. K2A vill gå längre än så och satsar på att bli klimatpositiva innan 2030.

– Vi kommer att sätta ännu vassare hållbarhetsmål framöver, och vi vill nå dit utan att behöva köpa utsläppsrätter. Vi ser redan nu att vi kan göra lönsamma affärer utan att tumma på vårt hållbarhetsarbete, säger Karina Antin.

Fakta om K2A 

K2A Knaust & Andersson Fastigheter AB – det gröna fastighetsbolaget, äger, utvecklar och långsiktigt förvaltar hyresrätter för alla typer av boenden samt samhällsfastigheter. K2A är det första bolaget i världen med gröna aktier. Kontakt: info@k2a.se 

Läs mer om K2A:s viktiga och hållbara arbete här

 

Mer från K2A

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med K2A och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?