1515
Annons

Ta elkrisen på allvar

DEBATT. Sveriges elpris skjuter i höjden. De extrema priserna är en konsekvens av att Socialdemokraternas energipolitik misslyckats. Nu måste Sverige omedelbart lägga om politiken med fokus på fossilfri och konkurrenskraftig energiproduktion, skriver Ulf Kristersson (M) och Lars Hjälmered (M).

Foto:Björn Larsson Rosvall/TT

Svensk elproduktion har länge varit en av världens renaste och tryggaste. Vår vattenkraft och kärnkraft producerar ren el med pålitlig leverans, och under det senaste decenniet har även vindkraften spelat en allt viktigare roll. Sammantaget har det varit helt avgörande för svensk industri och vår välfärd. 

Men de senaste åren har något hänt. Larmrapporterna avlöser varandra om att företag inte har tillräcklig tillgång på el. Sommaren 2019 ville Pågen utöka sin kapacitet i Malmö, men fick nej eftersom elleverantören inte kunde garantera tillräckligt med el till anläggningen. Och i somras – en period som normalt präglas av en lägre elförbrukning – tvingades oljekraftverket i Karlshamn starta under vindstilla dagar för att säkerställa att södra Sverige fick tillräckligt med el.

Nu har krisen slagit till igen. Under januari har elpriserna rusat i höjden och mer än fördubblats jämfört med förra året: topptimmarna har kostat mer än tio gånger det normala. Som en direkt konsekvens tvingades det svenska storbolaget Holmen stoppa delar av produktionen.

Därtill har kraftverket i Karlshamn än en gång körts igång för att elda med olja. Detta slår direkt mot klimatet: Enligt FN:s klimatpanel är medianutsläppen mer än 52 gånger så stora per kWh när elen kommer från olja i stället för kärnkraft.

Elkrisen är ett hot mot Sverige som ett modernt industriland. Den slår direkt mot svenska jobb och skadar vår chans att bidra till den globala omställningen. Nästa elräkning kommer också att slå hårt mot många svenska familjer. 

Men krisen är ett närmast avsiktligt resultat av Socialdemokraternas dysfunktionella energipolitik. Fossilfri elproduktion har lagts ned på rent ideologiska grunder, utan hänsyn till konsekvenserna för svenska företag och konsumenter. Stängningen av Ringhals reaktor 1 och 2 innebär att leveranssäker elproduktion som motsvarande nästan 10 procent av Sveriges årliga elkonsumtion har försvunnit. 

Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna och expertmyndigheten Svenska kraftnät varnade alla inför stängningen av kärnkraftreaktorerna. Både för att leveranssäker el skulle försvinna, och för att elsystem skulle bli mer instabilt. 

Exakt detta har också skett. Kraftbalansen i elsystemet fortsätter att minska och importberoendet av smutsig el ökar när elförbrukningen är hög. Inslagen av väderberonde energikällor har gjort elsystemet mer svårplanerat och leder till större variationer i priset på el. 

Trots det tar inte Socialdemokraterna läget på allvar. Mot bättre vetande hävdar Socialdemokraterna att Sverige har en historiskt stark elproduktion, och att elpriserna är låga. Verkligheten är inte på deras sida. 

Istället för att lösa problemet vill regeringen nu att Svenska kraftnät ska få i uppdrag att bygga ut stamnätet så att havsbaserad vindkraft gratis ska kunna anslutas till elnätet. Förslaget skulle innebära att kostnader för företagen som äger vindkraftsparkerna istället läggas på skattebetalarna genom ökade elnätsavgifter. Moderaterna välkomnar all fossilfri elproduktion men det är en obegriplig felprioritering som tydligt illustrera problemet med den förda politiken. 

Nu krävs en omstart av energipolitiken som tar sikte på fossilfrihet och konkurrenskraft. Moderaterna ser fyra viktiga steg mot framtidens energipolitik:

Uppdatera det energipolitiska målet

Målet för Sveriges energipolitik ska vara ett 100 procent fossilfritt elsystem 2040. Det är uppenbart att alla fossilfria kraftslag behövs för ett välfungerande elsystem. Kärnkraften måste få vara en viktig del av det svenska energisystemet också i framtiden. Ju mer fossilfri el vi producerar, desto mer el kan vi använda i Sverige eller sälja till utlandet där den tränger undan fossilintensiv elproduktion.

Leveranssäkra elmarknaden

I dag betalar marknaden för energi, men det finns dåliga incitament att tillhandahålla kvalitet eller effekt, det vill säga tillräckligt med energi vid ett givet ögonblick. Ett elsystem där man betalar för dessa egenskaper skulle bli mer robust. Planerbara kraftslag som kärnkraft och vattenkraft skulle få ersättning för dess viktiga funktion i elsystemet. Leveranssäkerheten i systemet måste upprätthållas. Riksdagen har beslutat om leveranssäkerhetsmål i det svenska kraftsystemet. Detta beslut måste verkställas och en elnätsutredning måste omgående tillsättas. 

Satsa på nästa generations kärnkraft

Kärnkraftindustrin är inne ett spännande skede, med utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR) som ska kunna serietillverkas. Joe Biden i USA har sagt att USA ska satsa på tekniken under hans ledning. Men man behöver inte gå så långt för att hitta inspiration. I Estland deltar statliga Vattenfall i ett utvecklingsprogram av SMR för att minska utsläppen från landets koldioxidintensiva elproduktion. Men ett svenskt bolag ska inte åka tvärs över Östersjön för att hitta möjligheter att utveckla ny kärnkraft. Moderaterna vill utveckla en plan för att utveckla nästa generations kärnkraft i Sverige.   

Tillåt byggnationen av nya reaktorer

Ta bort förbudet mot att driva fler än tio reaktorer och tillåtet att de byggs på fler platser än vid de befintliga kärnkraftverken för att kunna möta utvecklingen inom kärnkraftsindustrin. Nya reaktorer har fler tillämpningsområden än elproduktion. Det och att de är små gör dem intressanta både för industrin, för fjärrvärmenäten och för vätgasproduktion. 

Regeringens energipolitik är ett hot både mot svensk konkurrenskraft och mot en effektiv klimatomställning. Hur många fler företag ska tvingas avstå från expansion eller tvingas stänga ned sin produktion? Det är ytterst Socialdemokraterna som bär ansvaret för att Sverige inte kan samlas kring en förnuftig energipolitik. Moderaterna står redo att samla majoritet för en ny kurs. 


Debatt: Kompetensbrist risk för klimatomställningen

Svensk arbetsmarknad står inför en gigantisk omställning när samhället ska bli fossilfritt och gammal teknologi ska ersättas av ny, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige och Therese Svanström, ordförande, TCO.

Foto:Alexandra Bengtsson
Foto:Stina Stjernkvist/TT

Internationellt sett ligger Sverige långt fram och har stora möjligheter att gynnas av utvecklingen men det finns också stora utmaningar på vägen. En av de största handlar om de nya kompetenskrav som kommer att ställas på arbetskraften inom flera branscher. Det nya omställningsstudiestödet ger arbetstagare ekonomiska möjligheter till vidareutbildning men nu måste det också säkerställas att det finns utbildningar att söka. 

Samtidigt som larmen om tillståndet i klimatet duggar tätt har stora delar av det svenska näringslivet de senaste åren tagit stora kliv på vägen mot att göra sig oberoende av fossila bränslen. Inom ramen för Fossilfritt Sverige har 22 branscher tagit fram färdplaner för fossilfri konkurrenskraft där de visar hur de kan bidra till att vi når klimatmålen samtidigt som det stärker den egna affären.

Det är stora förändringar som väntar inom både näringsliv och offentlig sektor. Inom stålindustrin kommer masugnstekniken som utvecklats och förfinats i hundratals år redan till 2030 ersättas med vätgasteknik. Inom personbilstillverkningen kommer förbränningsmotorn som bland annat tillverkats i Skövde sen 1927, i stort sett helt att ersättas med elmotorer och batterier inom tio år, och inom lastbilstillverkningen går utvecklingen åt samma håll. Helt nya industrigrenar inom batteritillverkning, återvinning, vätgas, autonoma fordon och digitalisering skalas nu upp i överraskande snabb takt. Kommuner och regioner ställer om sina fordonsflottor, behöver planera för extremt väder och ställer klimatkrav när de upphandlar eller planerar för stadsutveckling.

Tekniken för omställningen finns nu till stora delar tillgänglig och börjar dessutom bli lönsam när efterfrågan från privatpersoner, företag och offentliga aktörer växer. 

Trots att transformationen nu börjat återstår många utmaningar. I samband med att processindustri och transporter elektrifieras har behovet av ökad elproduktion diskuterats livligt. De långa tillståndsprocesserna som riskerar att fördröja utbyggnad av såväl elnät och elproduktion som nya industrier har också varit i politiskt fokus senaste året.

En minst lika viktig flaskhals i utvecklingen är bristen på anställda med rätt kompetens. Omställning av industrin kräver också omställning av arbetskraften. Vi vet att det saknas bland annat ingenjörer, installatörer, maskinoperatörer, lärare, batteritekniker och programmerare och vi vet att underskottet kommer att växa. En fingervisning om de behov som finns har tagits fram av Svenskt Näringsliv i rapporten Kompetensförsörjning för klimatomställningen där fokus ligger på några av de branscher som påverkas mest.

Rapporten visar bland annat:

Tillverkningsindustrin, där bland annat fordonsbranschen ingår, kommer behöva vidareutbildning av upp till 160 000 medarbetare inom batterier, bränsleceller, elektrifiering, programmering och artificiell intelligens till 2045. Bara Northvolt kommer att behöva nyanställa upp till 3 000 inom dessa kompetensområden, och fler, med allt från gymnasie- till forskarutbildning.

Byggbranschen har ett behov av vidareutbildning av 225 000 anställda. Framför allt finns behov att stärka upp eftergymnasial och komvuxutbildning inom elektrifiering, bränsleceller, energisystem, kyl- och värmepumpsteknik, laddinfrastruktur och VVS. Dessutom behöver 28 000 nya installatörer rekryteras.

Kemiindustrin kommer också att behöva installatörer. Dessutom behövs högskoleutbildade inom elektrifiering, industriteknik, kemi, material, processteknik, teknisk fysik och kraftöverföring. 

Stål och metallindustrin behöver vidareutbildning av 14 000 anställda. 

När nya industrier startas eller samhällen stöps om är det också viktigt att tänka in det omkringliggande samhället – befolkningen i Norr- och Västerbotten beräknas öka med cirka 100 000 personer och förutom bostäder behövs skolor och förskolor, samhällsservice, sjukvård och kultur. 

Behoven är stora och akuta både för samhället och arbetstagarna som måste ges möjlighet till kompetensutveckling. Det nya omställningsstudiestöd på 6—9 miljarder per år för vidareutbildning för yrkesverksamma som nu sjösätts ger stora möjligheter att möta de förändringar som sker på arbetsmarknaden. 

Nu måste det också säkerställas att det finns relevanta utbildningar att tillgå och vi ser därför ett behov av följande åtgärder:

1.  Det krävs ett tydligare uppdrag eller incitament till universitet och högskolor att utveckla ett utbildningsutbud anpassat för yrkesverksammas behov. Det kan handla om korta, flexibla kurser som går att läsa på distans eller deltid.

2. Det är förenat med stora ekonomiska risker att ta fram en utbildning som inte får tillräckligt många sökande. Lärosäten bör, åtminstone inledningsvis, tilldelas särskilda utvecklingsmedel för att ta fram nya utbildningar kopplade till klimatomställningens utmaningar. De behöver också incitament för att utveckla gemensamma utbildningar och öppna upp kurser och utbildningsmoment som idag är inlåsta i program.

3. Resurstilldelningssystemet för högre utbildning bör ses över för att öka utbildningsutbudet med bibehållen kvalitet. Det kan handla om reviderade prestationsmål samt förändrade ersättnings- och takbelopp. Ersättningsnivåerna har minskat radikalt de senaste decennierna och det gäller särskilt resurskrävande utbildningar som till exempel de med teknisk inriktning. 

Hög kompetensnivå har traditionellt varit en av Sveriges starkaste konkurrensfördelar och det finns ingen anledning till att det inte ska fortsätta gälla. Med de insatser vi föreslår kan Sverige utnyttja sitt goda utgångsläge i omställningen och dessutom bidra till minskning av de globala utsläppen genom export av fossilfri teknik och klimatsmarta lösningar. 

Så kan vi utveckla världens första fossilfria välfärdsland. 

Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige

Therese Svanström, ordförande, TCO


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?