1515
Annons

Swedavia vilseleder om Arlanda

REPLIK. Swedavia vilseleder om behovet av en fjärde landningsbana på Arlanda. Vår rapport visar tydligt att flygplatsen kan hantera såväl en nedläggning av Bromma som en ökat flygande, skriver Madeleine van der Veer och Ola Hansén på WWF.  

TAGET UR LUFTEN. År 2000 stod Arlanda för en större del av inrikesflyget än i dag, skriver Madeleine van der Veer och Ola Hansén.
TAGET UR LUFTEN. År 2000 stod Arlanda för en större del av inrikesflyget än i dag, skriver Madeleine van der Veer och Ola Hansén.Foto:Stina Stjernkvist/TT

I december släppte WWF en rapport där en av Sveriges främsta luftfartsanalytiker räknar på behovet av en fjärde landningsbana på Arlanda om Bromma flygplats läggs ned samtidigt som flygandet fortsätter att öka.

Rapporten presenterar data på Arlandas starter och landningar under åren 2016–2019 och visar att kapaciteten under dessa år aldrig varit nära att överskridas. Det gäller även under de timmar på morgon och eftermiddag då det flygs som mest.

År 2000 hanterade Arlanda 276 000 starter och landningar med endast två banor. Förra året hade Arlanda 233 000 rörelser på dagens tre banor.

I Di 15/1 skriver Swedavia att Arlanda inte kan jämföras med andra internationella flygplatser med färre landningsbanor, då Arlanda hanterar både större jetflyg och mindre inrikesflyg med långsammare hastigheter.

Men för 20 år sedan hanterade Arlanda en betydligt större andel av inrikesflyget till och från Stockholm än i dag.

Vad som ytterligare försvårar trovärdigheten för Swedavia är att flygresandet i själva verket har minskat de senaste åren. Det gäller framför allt inrikesflyget, som står för 90 procent av den trafik som kommer att flytta till Arlanda om Bromma läggs ned.

I sina prognoser för hur mycket flyget ska öka bortser Swedavia därutöver från de nationella och internationella klimatmålen för flyget. Prognoserna bygger även på att inga ytterligare styrmedel med flygminskande effekt införs de kommande decennierna – något som ter sig osannolikt för den som följer den politiska debatten.

Nyligen presenterade regeringen sin klimathandlingsplan där ett särskilt mål för hur flygets utsläpp ska minska ska utredas.

Innan vi gjorde denna studie bad vi Swedavia och våra ledande politiker att presentera data som redogör för varför en fjärde bana på Arlanda behövs. Vi väntar fortfarande på svar.

Det är tydligt att Swedavia varken har klimatet eller skattebetalarnas pengar i åtanke när de förespråkar en fjärde bana på Arlanda flygplats, ett projekt i mångmiljardklassen.

Makthavare måste förtydliga att man står bakom klimatmålen. De nås inte med Swedavias önskan om ett kraftigt ökat flygande.

Madeleine van der Veer, ansvarig samhällspolitik, Världsnaturfonden WWF

Ola Hansén, klimat- och energiexpert, Världsnaturfonden WWF

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från ZiccumAnnons

Från vision till handling – termostabila vacciner

Ny vd hos Ziccum: Ann Gidner
Ny vd hos Ziccum: Ann Gidner

Ziccum AB:s LaminarPace-teknik syftar till att lösa en av den globala läkemedelsindustrins mest angelägna utmaningar - att formulera termostabila vacciner som inte behöver kylning eller frysning i kylkedjan. Den nya vd:n Ann Gidner förklarar hur Ziccum inleder en ny fas av fokuserad industriell utveckling.

Den 11 mars 2020 gick läkemedelsindustrin in i en ny era, då WHO förklarade COVID-19 som en global pandemi.

– Nya vacciner utvecklades fantastiskt snabbt. Den drivkraften och investeringsviljan fortsätter, vilket innebär att vi inte längre behöver sälja in de stora fördelarna med termostabila vacciner. Nu är det dags för implementering, i vårt arbete med läkemedelsföretag och CDMO:er, säger Ann Gidner.

Från vision till handling

Med över 25 års branscherfarenhet har Ann Gidner under sin första månad som vd satt ett skarpare fokus på Ziccums projekt och pipeline-arbete. Företaget har koncentrerat sin projektportfölj  till tre högvärdiga pågående pilot- och utvärderingsstudier;  två med ledande läkemedelsföretag och en med ett stort forskningsinstitut inom vaccinering i Norden. Ziccum prioriterar nu också tre viktiga, högpotentiella vaccinplattformar. Bland dessa inkluderas  mRNA, som av många anses representera en ny era inom vaccinteknologi. 

Utforska Ziccums tre viktiga vaccinplattformar.  

Starkt fokus på mRNA

Ziccum har dessutom gjort stora strategiska investeringar i nya anläggningar och utrustning för mRNA/LNP-material (Lipid Nanoparticles). LaminarPace har redan uppnått positiva resultat med tidigare torra formuleringar av LNP-material, som var de avgörande leveransmedlen som möjliggjorde de två COVID-19-vaccinerna  Pfizer-BioNTech- och Moderna.

– Vårt arbete med LNP-material är spännande. Först var folk skeptiska till mRNA COVID-19-vacciner. Men, den exceptionella drivkraften, forskningen och investeringen kring vacciner åstadkom helt nya möjligheter. Vi har blivit uppmuntrade av de resultat vi har nått hittills, säger Ann Gidner.

Läs om Ziccums fokus på mRNA-vacciner.

Växande industriell kapacitet

Ziccum utvecklar kontinuerligt LaminarPaces industriella kapacitet och strävar efter framtida GMP-tillverkningsstatus. Det nuvarande systemet är den fjärde generationen, där kväve har ersatt luft för att ytterligare minska fukthalten, en ny förseglad pulveruppsamlare för att öka säkerheten samt en avancerad uppsättning sensorer för att mäta torkflödet.

– Andra torkningstekniker använder antingen extremt höga (+80 °C) eller låga temperaturer (-80 °C). Detta är skadligt för temperaturkänsliga vacciner och biologiska produkter. LaminarPace är unik. Den torkar skonsamt, i rumstemperatur och med minimalt spill. Jag har tagit flera teknologier och produkter till marknaden och till licensavtal. Därför är jag övertygad om att LaminarPace har en utmärkt potential, säger Ann Gidner.

Läs mer om LaminarPaces teknikutveckling.

Om Ziccum
Ziccum utvecklar nya termostabila versioner av vacciner och biologiska material för licensiering till vaccinleverantörer, utvecklare, tillverkare och CDMO:er inom den globala läkemedelsindustrin. Ziccums patenterade torkningsteknik, LaminarPace, är unik. Den kan torrformulera temperaturkänsliga vaccinsubstanser vid rumstemperatur med minimalt spill. Dessa robusta, termostabila torra pulver kan lagras och transporteras över hela världen utan behov av kylkedja. Läs mer om Ziccum här.

Mer från Ziccum

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Ziccum och ej en artikel av Dagens industri

Debatt: Den generösa flyktingpolitiken

HÄLLEFORSNÄS. I Sveriges övergivna bruksorter kan man följa vårt lands ekonomiska utveckling. Ekonomhistorikern och författaren Jan Jörnmark har rest till det djupaste Bergslagen. Detta är den tredje delen av Di Debatts sommarföljetong.

Foto:Jan Jörnmark
Foto:Jan Jörnmark
Foto:Jan Jörnmark
Foto:Jan Jörnmark

På golvet inne i det stängda kommunhuset i Hällefors står en lång målad fresk. När den gjordes i slutet av femtiotalet var den en tidsresa från de gamla hammarsmedjorna fram till rekordårens sagolika triumf. På de sista bilderna går de självmedvetna och välbetalda arbetarna till fabriken, samtidigt som deras barn tränar för nästa fotbolls VM. Det är en bild av gränslös framtidstro, gjord exakt i det ögonblick när efterkrigstidens svenska självbild av landet som inte kunde göra något fel kulminerade. Hur verkligheten skulle se ut kunde ingen föreställa sig. 

En bild av den obegränsade framtidsoptimismen.
En bild av den obegränsade framtidsoptimismen.Foto:Jan Jörnmark

Drömmen om framtiden gick mot sitt slut redan ett decennium efter att målningen sattes upp första gången. Sysselsättningen i Bergslagen kulminerade, och befolkningen började minska och åldras i ännu högre takt. Överallt i de svenska bruksbygderna, stod de nybildade storkommunerna uppenbart med en större kostym än de behövde. Till en början var överkapaciteten mest synlig i bostadshusen. Där fanns det larm om tomma lägenheter redan under sjuttiotalet, men trots det fortsatte subventionerna till nyproduktionen. Under åren efter 1985 intensifierades till och med byggandet, vilket skapade stora problem när nybyggena kom ut på marknaden. Under nittiotalet ledde det till att flera stödprogram för att klara kommunernas och de allmännyttiga bostadsbolagens problem skapades. Stödprogrammen gick under begreppen ”bostadsakuten” och ”kommunakuten”.  De bidrog till att cirka 20 000 lägenheter försvann, men det fanns absolut ingen övergripande planering av processen för att krympa bruksorterna.

Nu återstår bara rivningarna. Den här bilden från Säffle.
Nu återstår bara rivningarna. Den här bilden från Säffle.Foto:Jan Jörnmark

Men det fanns också ett annat sätt att lösa efterfrågeproblematiken på lägenheterna och redan 1992 skrev DN att… ”Det stora behovet av flyktingförläggningar, som nu gör att invandrarverket hyr över 1 000 tomma lägenheter av allmännyttan runt om i landet, förbättrar uthyrningssiffrorna väsentligt…” Fenomenet som DN tog upp var det som skulle bli början på en lång utveckling av flyktingmottagande. Den generösa migrationspolitiken blev ett strukturellt drag, där stora mängder tomma allmännyttiga lägenheter blev en starkt bidragande orsak till föreställningen om att det fanns gott om plats i landet. Mängder av politiker tog chansen att göra affär av dom tomma lägenheterna genom att hyra ut till migrationsverket samtidigt som man fick statliga etableringsstöd för flyktingarna.

Lägenheterna har slutat att vara tillgångar i flyktingpolitiken.
Lägenheterna har slutat att vara tillgångar i flyktingpolitiken.Foto:Jan Jörnmark

Den situationen var åtminstone kortsiktigt hållbar så länge antalet migranter till Sverige höll sig på en någorlunda stabil nivå, vilket den gjorde fram till den stora flyktingkrisen 2015-16. Då tredubblades på kort tid mängden människor som ansökte om asyl och som vanligt fanns möjligheterna att skaffa fram någon form av bostäder i de överdimensionerade bostadsbestånden i bruksbygderna. Som syns i figuren ledde det till att andelen av befolkningen med utländsk bakgrund ökade kontinuerligt i kommuner som Filipstad och Hällefors. Eftersom den svenskfödda befolkningen dessutom sedan länge åldrats var utvecklingen ännu starkare bland det yngre. I skolåldrarna sex till femton år gick andelen med utländsk bakgrund från cirka 5 procent år 2000 till en dryg tredjedel 2015-2016. 

Kombinationen av ett hårt tryck mot skolorna och en mycket stark ökning av försörjningsstöden gjorde slutligen situationen ohållbar i glesbygdskommunerna. Till sist hade de tomma bostäderna tagit slut och det som återstod var närmast olösbara integrationsproblem och jättelika kostnader. För att lätta på trycket i glesbygden genomfördes bosättningslagen och kommunkvoterna under 2016. I grunden var det en typisk svensk ”sopa under mattan lösning”. Genom att tvinga fram en fördelning av asylsökande och bostäder minskade de synliga svårigheterna. Men när de två åren som bosättningsgarantin gällde gick ut återkom problemen med ännu större kraft. 

På andra håll står hela skolor tomma och förfaller.
På andra håll står hela skolor tomma och förfaller.Foto:Jan Jörnmark

Det nya fenomen som snabbt växt fram under de tre senaste åren har fått namnet social dumpning. Det innebär att de starkare kommunerna i framför allt Stockholmsregionen aktivt letat efter tomma bostäder i glesbygden som man sedan försöker förmå sina ekonomiskt svagaste invånare att flytta till. Bland glesbygdskommunerna är bitterheten stark, men det som pågår är bara den logiska slutliga kollapsen för både den bostads- och migrationspolitik som bedrivits i Sverige alltsedan de tomma lägenheterna i glesbygden blev drivande för att ta emot tiotusentals nya invånare.

Det är en bild av hur drömmen från femtiotalet tog slut.
Det är en bild av hur drömmen från femtiotalet tog slut.Foto:Jan Jörnmark

I en rapport till kommunfullmäktige i Hällefors beskriver förvaltningen hur den sociala dumpningen slår, både ekonomiskt och genom att göra arbetssituationen ohanterlig:

”Det blev en stor skillnad efter flyktingvågen 2015. Det är inte ovanligt att nyinflyttade individer aktualiseras vid socialtjänsten kort efter inflyttning och att situationen då redan är så allvarlig att frågan om heldygnsvård aktualiseras kort därefter. Skulle inte inflyttningen ske på det sätt som sker i dag skulle kostnaderna för placeringar med största sannolikhet mer än halveras…. en inflyttad familj bestående av föräldrar och fem barn rendera kostnader för förvaltningen upp till 4,5 miljoner årligen... så kallad social dumping genererar hög arbetsbelastning och höga kostnader i förvaltningen. Den centrala konsekvensen för förvaltningen är dock att ökade vårdkostnader inom socialtjänsten i nuläget dels bedöms vara en utveckling som accelererar och dels att förutsägbarheten och förebyggande av dessa kostnader är i stort sett obefintlig.”

Vandaliseringarna är bruksbygdens egen variant av Broken Windows teorin.
Vandaliseringarna är bruksbygdens egen variant av Broken Windows teorin.Foto:Jan Jörnmark

Situationen har blivit ohållbar, och inflyttningen av socialt och ekonomiskt utarmade medborgare har det senaste året återigen fått fart på rivningarna runt om i landet. I kommuner som Hällefors, Filipstad, Säffle, Bengtsfors, Östra Göinge och många fler planeras det nu åter för att ta bort betydande mängder lägenheter. Den utvecklingen kommer att påskyndas av att många hyreshus som byggdes mellan 1955-1975 nu nått slutet på sin tekniska livslängd. Det var de lägenheterna som utgjorde motorn i det stora flyktingpolitiska experimentet, men nu räcker det ofta med att gå in i trappuppgångarna för att inse att de är stenhårt slitna och att bara rivning återstår. Glesbygdens allmännyttiga företag har inte ekonomiska resurser att genomföra renoveringar och alternativet att sälja till privata aktörer framstår som omöjligt på grund av risken för social dumpning. Det enda alternativ som återstår i de svenska småkommunerna är i dag uppenbart en planerad krympning av deras bostadsbestånd, vilket i bästa fall också kan göra dem attraktiva för både nya företag och resursstarkare medborgare.

Jan Jörnmark

Ekonomhistoriker och författare

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera