1515

Sverige tittar på när övriga EU kapprustar inom digitalisering

DEBATT. När regeringen nyligen lämnade in Sveriges återhämtningsplan för att ta del av medel från EU:s fond fanns inga tecken på att regeringen vill genomföra nödvändiga satsningar på digitalisering, vilket är ett problem när våra konkurrentländer storsatsar på att göra sina företag till digitala mästare. 

Den svenska industrins konkurrenskraft står på spel, skriver Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen.

ÅTERSTARTEN. Sverige bör göra som många andra länder och använda medel ur EU:s återstartsfond för att utveckla digitaliseringen av industrin, skriver Klas Wåhlberg, vd för Teknikföretagen.
ÅTERSTARTEN. Sverige bör göra som många andra länder och använda medel ur EU:s återstartsfond för att utveckla digitaliseringen av industrin, skriver Klas Wåhlberg, vd för Teknikföretagen.

På torsdag och fredag håller EU toppmöte präglat av åtgärderna för ekonomins återhämtning ur coronakrisen. Regeringscheferna ska tillsammans bland annat se över läget i genomförandet och användningen av den gigantiska återhämtningsfonden.

Det är naturligtvis olyckligt att Sverige i detta viktiga skede befinner sig mitt i en regeringskris. 

Vi räknar dock med att oavsett vem som företräder Sverige så är insikten stor om att behovet av en industripolitik för ökad konkurrenskraft är mer angelägen än på länge.

Sveriges position hittills kopplat till EU:s återhämtningsfond har dock väckt en del oro hos oss och bland företag och institutioner som driver frågan om Sveriges digitalisering. 

När regeringen nyligen lämnade in Sveriges återhämtningsplan för att ta del av medel från EU:s fond fanns inga tecken på att regeringen försöker flytta fram sin position i det viktiga samspelet mellan stat och näringsliv. Det är ett bekymmer.

Industrins konkurrenskraft är en avgörande fråga för Sveriges utveckling. Industrin motsvarar 20 procent av BNP och den står för 16 procent av sysselsättningen. 

Räknar vi hela efterfrågan på näringslivets exportprodukter så motsvarar det nära 40 procent av BNP.

EU:s tillfälliga återhämtningsinstrument, Next Generation EU, är ett paket på totalt 1800 miljarder euro, varav återstartsinstrumentet utgör 750 miljarder euro. Och det är det paketet som ligger till grund för veckans EU-toppmöte.

EU-medlen fördelas till medlemsstaterna baserat på graden av ekonomisk skada som följd av coronapandemin. Syftet är att återbygga ett mer miljövänligt, digitalt och motståndskraftigt EU efter krisen tillsammans med nödvändiga reformer.

För att ta del av Bryssels återstartsmedel krävs att varje medlemsland kan uppvisa en plan för återstart. EU-kommissionen ställer krav på att 20 procent ska avsättas för nya satsningar inom digitalisering. 

I finansdepartementets plan för hur de avser använda Sveriges andel på cirka 34 miljarder kronor finns dock ingen tydlig återstartsambition. Däremot finns en lista på åtgärder som redan beslutats. Genom kreativt språkbruk har man försökt att få dem att passa in på de krav som EU-kommissionen ställt upp. 

Exakt hur regeringen finansierar sin budget, var olika medel plockas ifrån redovisningsmässigt, är regeringens egen sak. 

Men när konkurrentländer storsatsar på att göra sina företag till digitala mästare måste vi också vara aktiva i Sverige. 

Sverige har stora behov av satsningar på forskning, utveckling och demonstrationsmiljöer kopplat till digital transformation av näringslivet. Vi behöver investera för bibehållen konkurrenskraft i ett samspel mellan näringsliv och stat i dess olika roller. 

Oavsett om initiativen tas nationellt eller genom EU krävs satsningar i takt med vår omvärld.

Andra länder står inte still bara för att Sverige tvekar. Tillsammans aviserar exempelvis Tyskland och Frankrike hela 5,45 miljarder euro för nationella digitaliseringssatsningar på bland annat mikrochips och molnbaserad infrastruktur med målet att lyfta industrin.

Särskilt oroande för svenskt vidkommande är emellertid att dessa satsningar förväntas att skalas upp genom användningen av slutna mellanstatliga forsknings- och innovationsprojekt, där endast företag från medfinansierande medlemsstater kommer att kunna delta och ta del av resultaten. 

Vi är alltså inom EU på väg mot ett läge där gemensamt upplånade EU-medel ska gå till att finansiera eller täcka utgifter för mellanstatliga projekt där svenska företag riskerar att stängas ute. 

Vår kravställning är enkel. Vi har tre enkla råd inför toppmötet. 

För det första borde Sverige göra som många andra ledande EU-länder och se återstartsfonden som en signal att genomföra satsningar nationellt som stärker industrins möjligheter att utveckla och använda avancerade digitala system och komponenter. 

Det finns bra exempel på initiativ där näringslivet egentligen bara står och väntar på att regeringen ska stiga fram och ta sin plats i samspelet.

För det andra måste regeringen verka för att alla länders återstartsplaner granskas och bedöms med samma måttstock: investeringar ska gynna långsiktig konkurrenskraft, inte fylla hål i den löpande budgeten.

För det tredje bör regeringen påtala att även mellanstatliga forsknings- och innovationsprojekt ska vara konkurrensutsatta och öppna för alla aktörer.

Vi står redo att aktivt bistå svenska beslutsfattare med hur detta kan förverkligas. 

Den svenska industrins konkurrenskraft – tillika Sveriges välstånd och välfärd – står på spel.

Klas Wåhlberg, vd för Teknikföretagen.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?