1515

Sverige måste överge nej-sägeriet i skattefrågor

SLUTREPLIK. Krister Andersson har i en replik (14/3) kritiserat mitt ”märkliga försvar av digitalskatten” och hyllat regeringens agerande i frågan. Jag finner inte argumenten särskilt övertygande.

Torsten Fensby.
Torsten Fensby.Foto:Johannes Jansson/norden.org, Johannes Jansson

Jag hade under 1990-talet förmånen att ingå i ett OECD-team ledda av Clinton-administrationen som på några år uppnådde närmast osannolika framgångar på det globala skattepolitiska området. 

Lärdomarna från den perioden var många, men något förenklat kan framgångsrikt internationellt skattepolitiskt agerande anses handla om att respektera följande spelregler:

- Motstå inte utveckling och förändring. Försök istället manövrera förändringsprocessen i en riktning som i möjligaste mån gynnar dina intressen.

Regeringen gör motsatsen. Den pågående digitaliserings- och globaliseringsprocessen har skapat möjligheter att driva helt nya former av kommersiell verksamhet. De nya verksamhetsformerna är så banbrytande att etablerade ekonomiska teorier och internationella skatteregler fullständigt har ställts på ända. 

Att i ljuset av denna utveckling bekämpa alla förslag som innebär ”avsteg från de skatteregler som gäller internationellt” är lika meningsfullt som att insistera på fortsatt tillämpning av trafikregler för hästdroskor efter övergången till motoriserad trafik.

- Säg aldrig villkorslöst nej till någonting. Är förändringstrycket tillräckligt stort kommer du bara bli rundad och hamna i periferin.

Regeringen gör motsatsen. Digitalskatten – inklusive ursprungsförslaget från mars 2018 – är så snävt utformat att endast ett svensktstartat multinationellt bolag (Spotify SPOT 0,00% Dagens utveckling ) delvis skulle ha träffats av skatten. Den svenska obstruktionspolitiken i EU har nu lett till att digitalskatten i stället implementeras på nationell nivå, och att både minimiskatter och destinationsbaserade regler riskerar att införas via en ohelig allians mellan världens stormakter på skatteområdet. De senare reglerna kommer inte bara att drabba Spotify, utan hela den svenska multinationella industrin.

- Försök få genomslag för dina intressen i det sammanhang där du har mest manöverutrymme.

Regeringen gör motsatsen. Sverige har avsevärt större förutsättningar att få genomslag för sina intressen i EU än OECD. Det betyder inte att regeringen ska ”lägga sig platt inom EU”. Men hade Sverige förhandlat konstruktivt med digitalskattens förespråkare skulle Spotifys intressen ha kunnat tillvaratas utan problem. Nu är Sveriges agerande främsta skälet till att frågorna flyttas till OECD.

Tron att Sverige genom ”framgångsrikt samfällt nordiskt agerande” ska kunna hindra avsteg från ”etablerade regler” även inom OECD är naiv. Dels saknar nordiska länder möjlighet att blockera frågor i OECD, dels styrs OECD i dag av en grupp stormakter vars skattepolitiska intressen närmast står i direkt motsatsförhållande till de nordiska.

- Se igenom dimridåer och försök identifiera länders och internationella organisationers bakomliggande avsikter. 

Regeringens handlande vittnar om okunskap om det globala skattepolitiska spelet. Varken OECD eller USA bryr sig ett skvatt om det globala allmänintresset eller ”etablerade regler”. Det är enbart dolda egenintressen som styr deras gemensamma önskan att uppnå ”globala lösningar” och ”enhetliga regler för industrin” inom OECD. 

USA är berett att offra ”etablerade regler” över en natt om det gynnar deras intressen. Amerikanska skattereformen är ett talande bevis på detta. USA har egentligen heller inga problem med att låta andra länder beskatta deras digitala jättar. De bekämpar bara utvecklandet av regler som hindrar USA från att få den största andelen av skattekakan. Därav USAs nyvunna intresse för destinationsbaserade bolagsskatteregler.

OECD upplever att EU hotar deras traditionella monopolsituation som ”rulemaker”. OECD tar därför varje chans att underminera försök från EU:s sida att etablera sig som en stormakt på det internationella skattepolitiska området. OECD:s skattechef sade nyligen att han var ”agnostisk i fråga om internprissättningsreglernas framtid”. Det signalerar att OECD är redo att sälja ut ”etablerade regler” utan att blinka så länge all ”rulemaking” sker under OECD:s paraply.

Det ligger därför både i USA:s och OECD:s intresse att så splittring inom EU och på så sätt få frågorna flyttade till OECD. Man kan bara beundra hur skickligt de lyckats med uppgiften.

Ovanstående och föregående debattartikel borde rimligen ge regeringen anledning att se över sina ställningstaganden i dessa frågor. Sverige måste överge nej-sägeriet och utveckla en långsiktig strategi. Det handlar trots allt om svensk multinationell industris långsiktiga framtid. 

Torsten Fensby, jurist och skatteexpert med mångårig bakgrund inom OECD

Läs tidigare inlägg: 

Märkligt försvar av EU:s digitalskatt (14/3)

Motstånd mot digitalskatten äventyrar svensk ekonomi (12/3)

 

 


Innehåll från EKNAnnons

Så har EKN hjälpt svenska Exeger att växa

Exegers solcell Powerfoyle.
Exegers solcell Powerfoyle.

Exeger är ett svenskt bolag med en prisbelönt världsledande solcellsteknik som konverterar all ljusenergi till elektrisk energi – både inomhus och utomhus. Solcellen som kallas Powerfoyle kan se ut som läder, textil eller varför inte borstat stål. För att kunna växa har bolaget tagit hjälp av EKN – bland annat genom en Grön rörelsekreditgaranti.

Läs mer om EKN:s gröna lösningar här

När man säger solceller tänker de flesta nog på stora solkraftsparker eller 100 kvadratmeter på ett villatak. Men Exegers solcell Powerfoyle är något helt annat, framtagen för att på några kvadratcentimeter ladda våra vardagsprylar – oavsett var man befinner sig.

– Vår solcell är unik för att den kan finnas i produkter vi människor bryr oss om och behöver i vardagen. Det är görbart tack vare Powerfoyles olika designmöjligheter, och för att den laddar oavsett ljuskälla. Du har hela tiden tillgång till en grön energi genom ljuset runtomkring, både inomhus och utomhus, förklarar Exegers vd Giovanni Fili.

Giovanni Fili är vd för Exeger.
Giovanni Fili är vd för Exeger.

Att Powerfoyle går att böja och framställa i olika designvarianter gör att den kan integreras i praktiskt taget alla konsumentprodukter som behöver elektricitet. Och det är också precis så Exegers försäljning går till – genom samarbeten. Under 2021 har företaget gjort sina första fyra produktlanseringar tillsammans med framgångsrika företag inom olika områden. Dels världens första självladdande cykelhjälm, dels världens första självladdande hörlur. Hörlurar som ger ett obegränsat och miljövänligt användande.

EKN tar 80 procent av bankens risk

Exeger har samarbetat med statliga EKN i flera år. EKN finns till för att hjälpa svenska exportföretag, och redan tidigt i bolagsresan fick Exeger rådgivning av EKN. Och nu när Exeger behöver kapital till sin nya stora produktionsanläggning i Stockholm har EKN gått in och garanterat 80 procent av bankens risk genom en grön rörelsekreditgaranti.

– En finansieringslösning som denna från EKN öppnar givet upp större lånemöjligheterna från banker, säger Giovanni Fili.

”Irreversible tech”

Under pandemin har bolaget dessutom vunnit årets uppfinnare – ett pris som delas ut av European Patent Office – samt skalat upp och industrialiserat en ny teknisk plattform för Powerfoyle med 50 procent högre effekt inomhus. Med hjälp av EKN har nu Exeger säkrat finansiering för att inleda bygget av Europas största solcellsfabrik, och nu siktar bolaget framåt.

– Vi kommer att driva en ny standard inom konsumentelektronik. Bluetooth finns numera överallt, och precis så ser vi på resan med Powerfoyle. Det är en teknik som ingen kommer att kunna se sig utan när de väl börjat använda den – det kallar vi för irreversible tech, säger Giovanni Fili.

Läs mer om EKN:s gröna lösningar här

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?