1515
Annons

Sverige måste främja immateriella värden

DEBATT. Numera är värdet av företagens immateriella tillgångar mångdubbelt större än de materiella såsom byggnader och maskiner. Sverige har valt en egen väg i de immateriella labyrinterna. Bristerna i politiken är uppenbara och kräver lösningar, skriver två ledamöter av Uppfinnarkollegiet.

SAKTFÄRDIGHET. Statsministerns innovationsråd bildades under förra mandatperioden. Trots uppmaningar har rådet inte behandlat det immateriella värdeskapandet.
SAKTFÄRDIGHET. Statsministerns innovationsråd bildades under förra mandatperioden. Trots uppmaningar har rådet inte behandlat det immateriella värdeskapandet.

Under de senaste decennierna har näringslivets värdeskapande dominerats av de immateriella tillgångarna. Detta har de etablerade svenska företagen till fullo utnyttjat och flera är världsledande i sina branscher. De mindre aktörerna lyckas inte alltid nyttja denna positiva trend. En av orsakerna är att ramverket kring att skydda sina rättigheter missgynnar dem och detta problem ligger på politikernas bord. Sverige har valt en egen väg i de immateriella labyrinterna. Några av dessa felval presenteras.

Att etablera immateriella tillgångar är vanlig affärsutveckling. Det gäller logotyper, databaser, samarbetsavtal, tillverkningsprocesser och know-how. Vissa av dessa kan skyddas med patent, mönster, upphovsrätt och lagen om företagshemligheter. Andra är svårare att skydda, men är likväl mycket värdefulla. Numera är värdet av företagens immateriella tillgångar mångdubbelt större än de materiella såsom byggnader och maskiner.

Ökningen av det immateriella värdeskapandet har varit anmärkningsvärd under de senaste decennierna och allt talar för att denna utveckling kommer att accelerera. Den årliga handeln med svenska patent har ökat från färre än 500 till över 4000 mellan åren 1990 och 2016. År 2019 rapporterar Ericsson att företagets licensintäkter var 9,6 miljarder kronor. Immaterialrätts-intensiva företag står redan i dag för 45 procent av BNP inom EU. Under de senaste två årtiondena har investeringarna i immateriella tillgångar ökat med 87 procent i EU, medan investeringar i fysiska tillgångar förutom bostäder bara ökade med 30 procent. Antalet beviljade patent inom EU har stigit från 58000 till 137000 från 2010 till 2019. Ökningen av ansökningar om nya varumärken har varit ännu större.

Juridikens komplexitet ökar samtidigt dramatiskt. Det införs nya begrepp och regler och allt för att stimulera värdeskapandet. 

Bland flera exempel på svenska tillkortakommanden hör hanteringen av gensaxen. En av 2020 års nobelpristagare i kemi, Emanuelle Charpentier, gjorde sitt stora genombrott gensaxen CRISPR/Cas9, när hon var verksam vid Umeå universitet. Arbetet finansierades av Vetenskapsrådet och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. I dag åtta år efter genombrottet finns 5 500 patentansökningar som bygger på uppfinningen. Potentialen uppskattas till mer än fyra miljarder dollar. Universiteten UC Berkeley och MIT, som var med i utvecklingen av CRISPR/Cas9, har både vidareutvecklat tekniken och skyddat idén genom patent. På grund av de stora värdena pågår i dag flera patenttvister i USA. Ingen Umeå-forskare eller svenskt bolag står bakom något av de många patenten. I USA ägs universitetsforskares uppfinningar, som finansieras med statliga medel, av universiteten och måste exploateras, så det gynnar USA. Motsvarade regler finns inte i Sverige.

Regeringen verkar i det närmaste vara handfallen inför denna utveckling. Statsministerns innovationsråd bildades under förra mandatperioden. Det fick nytt mandat och ny sammansättning i januariavtalet. Trots uppmaningar har rådet inte behandlat det immateriella värdeskapandet. Bristerna i politiken är uppenbara och kräver lösningar, som involverar flera departement.

Olika regeringar har sedan 2011 beställt tre utredningar om hur de mindre aktörernas intresse för immateriella tillgångar kan stimuleras. Alla har på olika vis kommit fram till att de mindre aktörerna och de olika offentliga stödorganisationerna har svag kompetens inom detta område. Förslag på kraftfulla åtgärder saknas.

Start-up-företag, universitetsforskare och uppfinnare är nyckelspelare inom innovationspolitiken. De har en stor betydelse för att ta fram grunden till nya affärsidéer. Denna grupp söker cirka 2500 svenska och europeiska patent varje år. De beviljade patenten ger innehavaren rätt att stämma någon som gör intrång, men det är kostsamt. Kostnaderna styrs i hög grad av den kapitalstarke parten som exempelvis kan anlita fem advokater. Advokatkostnaderna för en rättegång i Sverige varierar mellan en och tio miljoner kronor per part. Den som förlorar döms att betala för båda parterna. Det betyder att viljan att stämma någon bestäms av rättsinnehavarens ekonomi.

För att minska denna obalans har både Tyskland och England infört särskilda rättegångsregler. Här bestämmer domaren tidigt det högsta belopp en part kan dömas att betala till den vinnande parten för dennes advokatkostnader. Detta har medfört att rättegångar är mycket vanligare än i Sverige. Dessutom har det inneburit att fler förlikningar ingås. I dessa länder orkar alltså kapitalsvaga aktörer få sin rätt prövad. Motsvarande regler gäller vid rättegångar om företagshemligheter. Bland opinionsbildare och allmänheten i Sverige uppfattas dock denna rättsordning så normaliserad att det inte ses som ett problem. För etablerade företag upplevs regelverket som en självklarhet. För en kapitalsvag aktör är det i stället närmast en omöjlighet att vinna en rättsprocess i Sverige om patent.

Ett talande exempel är företaget Accumulate som tillsammans med de svenska storbankerna utvecklade BankID. Samarbetet bröts och Accumulate stämde bankerna och förlorade. Patent- och marknadsdomstolen dömde 2020 Accumulate att betala över 13 miljoner kronor för att täcka bankernas advokatkostnader. Accumulates egna kostnader är i samma storleksordning. Målet gällde företagshemligheter och har överklagats.

Organisationen Svenskt Näringsliv har tagit fram en immaterialrättsstrategi. Denna tar upp en lång rad områden som kräver åtgärder för att dels anpassa lagstiftningen till den europeiska utvecklingen dels att höja engagemanget för det immateriella värdeskapandet. Att kapitalsvaga aktörer inte kan hävda sin rätt i Sverige och att ramverket är emot dem förbigås med tystnad.

Nyligen har Forsknings- och innovationspropositionen presenterats. Delarna som gäller det immateriella värdeskapandet behandlas nu i regeringskansliet och kommer att presenteras separat.

Några åtgärder kan genomföras utan större förberedelser. Här är några: Tillsätt ett råd för immateriellt värdeskapande. Rådet bör samla entreprenörer och praktisk juridisk kompetens. Förstärk både kompetensen, strategierna och regelverket hos de offentliga forskningsfinansiärerna och de offentliga stödorganisationerna. Utveckla både utbildningarna, forskningen och stödet i immateriellt värdeskapande vid lärosätena.

Vilka effekter har de ekonomiska obalanserna mellan parterna vid rättegångar om patent och företagshemligheter och hur kan de motverkas? Åtgärder här kräver visst utredningsarbete. Att vidta åtgärder blir kostsamt men att inte göra det blir bara än mer kostsamt.

Peter A Jörgensen

Kjell Jegefors

Ledamöter av Uppfinnarkollegiet och tidigare bland annat Styrelsen för teknisk Utveckling (STU)


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI

Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.

Det började med ett problem, men också med en lösning.

Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.

– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Läs mer om Riksbyggens energiförvaltning

Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.

– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.

Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.

– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.

Långsiktig värmereglering

Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.

– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.

Kontakta Riksbyggen och se hur mycket din fastighet kan spara.

Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.

– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.

Ska fortsätta utvecklingen

Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.

– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?