1515
Annons

Sverige måste åter till jobbet

DEBATT. Kristdemokraterna kommer att säga nej till sänkta arbetsgivaravgifter för unga. I stället bör arbetsgivaravgifterna slopas helt för alla arbetsgivare som anställer någon som varit arbetslös senaste halvåret. Därmed får alla arbetsgivare bättre möjligheter att återanställa och nyanställa – nu! skriver Jakob Forssmed (KD).

Foto:Jessica Gow

Mellan mars och augusti i år skrev 384.000 personer in sig som arbetslösa. Arbetsförmedlingens prognos pekar på att antalet arbetslösa kommer uppgå till 580.000 personer under 2021. En stor del av dessa var visstidsanställda som fick avsluta sitt jobb inom hotell- och restaurangbranschen eller konsulter i andra branscher. Under hösten har industrisektorn och andra mer exportorienterade sektorer kommit att stå för en större andel av varslen och uppsägningarna.

Situationen på arbetsmarknaden kommer vara tuff, samtidigt som den svenska ekonomin väntas börja växa igen från låga nivåer. För företagen handlar det därför om att våga börja anställa igen, efter ett halvår av stor osäkerhet.

Det finns starka skäl för att försöka underlätta återväxten av nya jobb. Dels skapas grogrund för en positiv tillväxtspiral där anställningar föder ekonomisk aktivitet och fler anställningar.

Dels ökar risken för långtidsarbetslöshet redan efter tre–fyra månader utanför arbetsmarknaden, enligt Arbetsförmedlingen. Arbetslösheten riskerar att bita sig fast på högre nivåer än innan krisen om människor går utan jobb länge och därmed successivt hamnar allt längre från arbetsmarknaden.

I detta oroväckande läge befinner sig många som blivit arbetslösa under 2020.

Kan företagen tidigarelägga anställningsplanerna är mycket vunnet. Därför behövs en politik som stöttar den breda ekonomin genom att göra det billigare – och därmed enklare – att anställa en till. Men regeringen har inte presenterat några svar på detta.

Det närmaste vi kan komma ett svar är de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga 19–23 år. Det är närmast uttjatat hur ineffektiv reformen varit tidigare i att skapa fler jobb, även om vissa sentida studier visat mer långsiktigt positiva effekter. Men reformen som nu presenterats är tillfällig – och kommer dessutom implementeras först i april nästa år. Januaripartierna sänder alltså signalen att ungdomsarbetslösheten är ett stort problem, men inte så stor att unga inte kan fortsätta som arbetslösa i över ett halvår till. Risken är uppenbar att arbetsgivare i stället skjuter upp anställningsplanerna, vilket är totalt bakvänt om man inte vill riskera långvariga negativa effekter för de arbetslösa. Reformen har dessutom problemet att den till stor del kommer att gå till unga som redan har ett jobb och för de som vill anställa en ung är subventionen relativt liten.

Förslaget missar dock det större problemet; den breda arbetslösheten är ett väsentligt större bekymmer än det som unga utan jobb utgör.

Medan arbetslösheten i hela befolkningen förväntas stiga över nutida rekord, långt över nivåerna för finanskrisen, är prognosen för ungdomsarbetslösheten en tillbakagång till 2013–2014 års nivåer, enligt Arbetsförmedlingen. Den grupp som är aktuell för regeringens dyra reform utgör därtill bara 10 procent av alla arbetslösa.

Dessutom studerar en stor del av de unga arbetslösa och har det som försörjning, medan det inte är lika lätt för en medelålders person att anpassa livet som arbetslös. Därför är det helt avgörande att insatser riktas till alla som blivit av med jobbet under coronakrisen. Och här brister budgeten.

Kristdemokraterna kommer därför säga nej till sänkta arbetsgivaravgifter för unga. I stället föreslår vi att arbetsgivaravgifterna slopas helt – en tre gånger så stor subvention till varje arbetslös som får ett jobb jämfört med ungdomsrabatten – för alla arbetsgivare som anställer någon som varit arbetslös i en till sex månader senaste halvåret. På så vis når vi hela den grupp som blivit arbetslösa under coronakrisen, men som samtidigt står relativt nära arbetsmarknaden. Stödet ska gälla retroaktivt från 18 september och ges i tolv månader. Stödet gäller för fem nyanställda medarbetare eller motsvarande 5 procent av nuvarande antal medarbetare. För att erhålla stöd måste personalstyrkan netto öka med minst samma antal som de medarbetare som man erhåller stöd för. Förslaget beräknas leda till 86.000 fler i arbete och kosta 6,2 miljarder kronor. Stödet är mer träffsäkert, träffar bredare grupper av arbetslösa och är mer kraftfullt. Med stödet får alla arbetsgivare, oavsett storlek och form, i hela Sverige rejält förbättrade möjligheter att återanställa och nyanställa – nu!

Det finns även behov av att påskynda återgången från korttidspermitteringar. Stödet har i den djupaste krisen varit oerhört viktigt för näringslivet. Men stödet riskerar att passivisera, dämpa produktiviteten och långvarigt ge negativa effekter på ekonomins omställning och tillväxt. Det är därför viktigt att företag så snabbt som möjligt avbryter korttidspermitteringarna och återgår till normala anställningar. Staten bör därför ta bort arbetsgivaravgifterna för de företag som helt avbryter pågående korttidspermittering och återinsätter anställda i tidigare arbete under resterande del av 2020. För en anställd med 32.700 kronor i månadslön handlar det om ett stöd som uppgår till 10.274 kronor.

Kristdemokraterna bedömer att det medför en lägre kostnad än den genomsnittliga kostnaden staten har för permitterade och att det är förenligt med det tillfälliga ramverk som EU-kommissionen antagit för statsstödsregler under coronakrisen.

Sverige behöver insatser för att bryta den höga arbetslösheten, men regeringens tyngdpunkt är i stället på de som redan har jobb och på att utöka de offentliga utgifterna. Men för att återuppbygga Sveriges ekonomi behöver de företag som tvingats sparka anställda få mod och ekonomiskt utrymme att återanställda. Sverige måste tillbaka till jobbet.

Jakob Forssmed, ekonomisk-politisk talesperson (KD)


Innehåll från Prostatype GenomicsAnnons

Gentest och AI ger bättre beslutsunderlag vid prostatacancer

Varje år får ungefär 1,3 miljoner män jorden runt diagnosen Prostatacancer, i Sverige drabbas årligen ca 10.000 män. Hittills har det saknats exakta metoder för att avgöra hur farlig cancern är och hur den bäst behandlas. Prostatype är ett nytt genetiskt test som använder artificiell intelligens för att bättre bedöma vilken behandling som passar den enskilda patienten.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i västvärlden och en växande sjukdom i många länder. I de fall initiala tester visar på att patienten har en mindre aggressiv cancer räcker det ofta med regelbundna kontroller. Tumören finns där, men utvecklas så långsamt att den inte kommer att påverka patientens livskvalitet i någon större utsträckning under dennes livstid. De patienter som lider av ett mer aggressivt sjukdomsförlopp får ofta behandling i form av operation eller strålning, med tillhörande biverkningar och kraftigt sänkt livskvalitet.

Gentestet Prostatype finns tillgängligt för patienter och läkare, läs mer här.  

– Svårigheten idag är att välja rätt behandling för alla de som ligger i gråzonen. Ungefär 70 procent av alla patienter ligger i låg- och mellanrisksegmentet, och där kan testet Prostatype ge en objektiv bedömning av hur aggressiv cancern är, och därmed ett individanpassat beslutsunderlag avseende vilken behandling som ska väljas, säger Fredrik Persson, VD på Prostatype Genomics.

Prostatype är ett marknadsgodkänt gentest som identifierar patientens genetiska fingeravtryck genom att via vävnadsprov mäta information från cancerstamcellens gener. Resultatet ger en unik bild av hur aggressiv cancern är vilket minskar risken för över- eller underbehandling. Externa valideringar visar att Prostatype omklassificerar cancerns aggressivitet i hela 35 procent av alla granskade sjukdomsfall.

Prostatype Genomics noterades i November 2020 på Nasdaq First North Growth Market, och marknadsför idag testet i Norden och på ett antal nyckelmarknader i Europa.

 – Under första halvåret 2022 kommer vi att intensifiera marknadsbearbetningen i Storbritannien, Tyskland, Spanien och Italien. Vi har nu också kommit en bra bit på vägen med att förbereda vår kommande lansering i USA. Den affärsmodell vi erbjuder är mycket lönsam för både Prostatype Genomics och våra samarbetspartners, men också för vården som helhet då besparingarna för minskad överbehandling är avsevärda, det är en verklig win-win, avslutar Fredrik Persson.

Läs mer om varför Prostatype Genomics är ett spännade företag att investera i här. 

Om Prostatype Genomics  
Prostatype Genomics grundades 2007 och har utvecklat Prostatype, en färdig gentestprodukt som finns tillgänglig för patienter och behandlande urologer som ett kompletterande beslutsunderlag inför frågeställningen behandling eller inte behandling av prostatacancer. Testet är utvecklat av en forskargrupp på Karolinska Institutet och tillhandahålls av Prostatype Genomics AB. Prostatype Genomics är noterat på Nasdaq First North Growth Market, kortnamn PROGEN.

Lär dig mer om Prostatacancer hos Cancerfonden.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Prostatype Genomics och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?