1515
Annons

Sverige kommer att betala EU:s skuld i decennier

Det ständiga svaret på alla problem tycks vara mer resurser och makt till EU. För några månader sedan angavs klimatet vara huvudskälet, nu är förespeglingen corona och metoden tycks vara att binda ihop länderna i unionen med hjälp av gemensamma massiva skulder, skriver Jessica Stegrud och Oscar Sjöstedt, SD.

DYRT. EU har ingen outsinlig källa att ösa pengar ur, någon måste alltid betala. Ett faktum man gärna döljer i ord som solidaritet och med smygande reformer mot mer federalism, skriver Jessica Stegrud och Oscar Sjöstedt.
DYRT. EU har ingen outsinlig källa att ösa pengar ur, någon måste alltid betala. Ett faktum man gärna döljer i ord som solidaritet och med smygande reformer mot mer federalism, skriver Jessica Stegrud och Oscar Sjöstedt.

Sverige har de senaste veckorna haft flest avlidna i corona per capita i världen. De nu ökande sjukvårdsköerna hörde redan innan krisen till de längsta i Europa och SKR har länge larmat om kommande skattehöjningar till följd av enorma underskott i välfärdssektorn. Lägg till att Sverige toppar statistiken över antalet skjutningar, bombdåd och bilbränder och att vi redan idag hör till de ständiga nettobidragsgivarna till EU. Mot bakgrund av detta börjar det bli svårt att förstå varför just svenska skattebetalare skall vara med och finansiera sydligare länders misskötta ekonomier och britternas utträde, på det sätt som nu föreslås. För det är så det ser ut, även om EU:s räddningspaket lanseras som en solidarisk investering som kommer gynna oss alla.

EU-parlamentet har de senaste veckorna röstat igenom budgetallokeringar avseende corona motsvarande 5500 miljarder kronor. Till det kommer nu EU-kommissionens förslag på ytterligare ett tillskott om 8000 miljarder kronor, motsvarande 8 svenska statsbudgeter. Pengar som ska läggas in i en s k återhämtningsfond att nyttja i corona-krisens kölvatten. Av dessa utgörs drygt 5500 miljarder av kravlösa bidrag som i rimlighetens namn borde kallas bistånd då de inte kommer betalas tillbaka av mottagarländerna, utan täckas upp av länder som Sverige. 

Återigen visar EU att man inte har lärt sig något av eurokrisen, missnöjet mot ökad överstatlighet och overksam bidragspolitik. Det ständiga svaret på alla problem tycks vara mer resurser och makt till EU. För några månader sedan angavs klimatet vara huvudskälet, nu är förespeglingen corona och metoden tycks vara att binda ihop länderna i unionen med hjälp av gemensamma massiva skulder.

Pengar ska samlas in och i huvudsak gå till de ekonomiskt mest drabbade länderna så som Frankrike, Spanien och Italien. Spanien funderar på att införa medborgarlön och italienska regeringen har redan annonserat att man inte tänker höja några skatter, trots att både det italienska folket och näringslivet är betydligt mindre skuldsatta än det motsvarande svenska. Bättre höja skatterna i Sverige, eller införa beskattningsrätt i EU tycks många svenska politiker resonera. Dessutom proklamerade moderaternas partigrupps ordförande i EU-parlamentet stolt att det i Italien nu inte längre bränns några EU-flaggor efter beskedet att man får ta emot 1600 miljarder i kravlösa bidrag. Lite väl dyr EU-propaganda, kan tyckas. 

Återbetalningsplanen ska komma igång i samband med nästa kommission och långtidsbudget 2028 och enligt förslaget ska medlemsländerna gå i borgen för stödet som sedan skall betalas tillbaka fram till år 2058. Man behöver inte vara kreditexpert för att förstå att det inte kommer vara de länder som hittills misskött sin ekonomi som kommer vara de som betalar tillbaka, utan länder som Sverige. Tidsaspekten gör dessutom att vi främst lämnar över skulden till våra barn och kommande generationer. 

Tidigare erfarenheter visar dessutom att tillfälliga fördelningsinstrument likt detta inte slutar som temporära utan snarare permanentas. Vilka man ska låna av är oklart men det är inte omöjligt att den kinesiska finansmarknaden visar intresse att låna ut. Något som skulle göra oss än mer beroende av den opålitliga kinesiska stormakten. Utan större krav på reformer som skulle kunna förbättra den ekonomiska situationen på sikt, för man nu över tillgångar från norra till södra Europa. Konsekvensen blir ett ökat bidragsberoende, trots att redan förd bidragspolitik inte minskat skillnaden i konkurrenskraft länderna emellan, utan snarare ökat. 

EU har ingen outsinlig källa att ösa pengar ur, någon måste alltid betala. Ett faktum man gärna döljer i ord som solidaritet och med smygande reformer mot mer federalism. EU suktar efter egen beskattningsrätt och försitter ingen chans att försöka genomföra det. Inte heller tvekar man i kampen att återigen rädda euron, en av de valutor i världen med sämst utveckling. Det paradoxala är också att de som säger sig vara de största EU-vurmarna förespråkar det som faktiskt splittrar unionen, nämligen tvingande reformer inom allt ifrån migration till finanspolitik. 

EU-stater som drabbats hårt av Corona behöver hjälp, men det ska helt enkelt inte ske utan motkrav och till priset av skuldsättning för kommande svenska generationer. 

JESSICA STEGRUD (SD)

Europaparlamentariker i ECON-utskottet.

OSCAR SJÖSTEDT (SD)

 Ekonomisk-politisk talesperson


Innehåll från ZiccumAnnons

Knäcker kostsam kylkedja

Göran Conradson, vd på Ziccum.
Göran Conradson, vd på Ziccum.

Vaccinbolaget Ziccum har utvecklat en teknologi som kan knäcka den kostsamma kylkedjan som i dag fungerar som en bromskloss för vaccinering i låginkomstländer. Vd:n Göran Conradson berättar om innovationen som syftar till att tillgängliggöra covid-19-vaccin till fler – och till en lägre kostnad.

Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, hade enbart 6,5 procent av befolkningen i låginkomstländer fått sin första vaccindos mot covid-19 i slutet av 2021. Den låga vaccinationsgraden ger fritt spelrum för nya virusvarianter. 

En stor del av problemet är att de vaccin som används i dag måste transporteras i en obruten kylkedja. I vissa låginkomstländer innebär detta att logistiken blir närmast omöjlig. Men vaccinbolaget Ziccum har tagit fram en teknologi, LaminarPace, som kan förändra distributionen i grunden. 

Stor potential för tekniken

– Genom att separera vatten från den aktiva ingrediensen i vaccinet ökar stabiliteten. Ett termostabilt vaccin kan lagras och transporteras utanför kylkedjan, förklarar Göran Conradson, vd på Ziccum, och fortsätter: 

– Nya testresultat visar att vår lufttorkningsteknologi kan användas för att producera termostabila torrpulvervacciner på fyra stora vaccinplattformar. 70 procent av de godkända covid-19-vaccinen och 67 procent av vaccinkandidaterna som genomgår kliniska studier använder en av dessa plattformar. 

Mindre kostsam transport

Att transportera pulvervaccin som behåller sina egenskaper utanför ett kylskåp är inte bara mindre komplicerat, utan också betydligt mindre kostsamt. Här finns alltså möjligheter för att vaccinera fler, till ett lägre pris. 

Enligt Göran Conradson är det stora krafter i rullning för att komma bort från kylkedjan. Vaccinjättarna har börjat undersöka om mindre förpackningar som kräver färre kylskåp kan underlätta processen.

– Problemet är att de fortfarande använder samma grundteknologi för sin vaccintillverkning. Vi kan likna det med det som händer inom bilbranschen, där tillverkare genom olika metoder försöker minska utsläppen från bensin- och dieselbilar. Mitt i detta kommer elbilarna och slår igenom med full kraft. Vi ser att Ziccum kan fylla samma funktion på vaccinsidan, säger han. 

Lever upp till flera hållbarhetsmål

Ziccum jobbar aktivt med flera av FN:s globala hållbarhetsmål där företaget har möjlighet att göra skillnad med sin teknologi. Detta är en viktig nyckel för att positionera sig som en lösning på ett globalt problem, och för att attrahera vaccintillverkare och investerare som kan hjälpa bolaget framåt. 

– Vi är väldigt optimistiska om att vi kommer att nå den kommersiella marknaden. Det är egentligen bara en fråga om när, säger Göran Conradson. 

Om Ziccum
Ziccum utvecklar och kommersialiserar LaminarPace, som är en patenterad teknologi för framställning av torra och stabila formuleringar av världens mest behövda vacciner. Sedan starten har bolaget arbetat för att tillgängliggöra barnvacciner, men fokuserar numera också på vaccin mot covid-19. 

Läs mer på www.ziccum.com 

 

Mer från Ziccum

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Ziccum och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?