Sverige kommer att betala EU:s skuld i decennier

Det ständiga svaret på alla problem tycks vara mer resurser och makt till EU. För några månader sedan angavs klimatet vara huvudskälet, nu är förespeglingen corona och metoden tycks vara att binda ihop länderna i unionen med hjälp av gemensamma massiva skulder, skriver Jessica Stegrud och Oscar Sjöstedt, SD.

DYRT. EU har ingen outsinlig källa att ösa pengar ur, någon måste alltid betala. Ett faktum man gärna döljer i ord som solidaritet och med smygande reformer mot mer federalism, skriver Jessica Stegrud och Oscar Sjöstedt.
DYRT. EU har ingen outsinlig källa att ösa pengar ur, någon måste alltid betala. Ett faktum man gärna döljer i ord som solidaritet och med smygande reformer mot mer federalism, skriver Jessica Stegrud och Oscar Sjöstedt.

Sverige har de senaste veckorna haft flest avlidna i corona per capita i världen. De nu ökande sjukvårdsköerna hörde redan innan krisen till de längsta i Europa och SKR har länge larmat om kommande skattehöjningar till följd av enorma underskott i välfärdssektorn. Lägg till att Sverige toppar statistiken över antalet skjutningar, bombdåd och bilbränder och att vi redan idag hör till de ständiga nettobidragsgivarna till EU. Mot bakgrund av detta börjar det bli svårt att förstå varför just svenska skattebetalare skall vara med och finansiera sydligare länders misskötta ekonomier och britternas utträde, på det sätt som nu föreslås. För det är så det ser ut, även om EU:s räddningspaket lanseras som en solidarisk investering som kommer gynna oss alla.

EU-parlamentet har de senaste veckorna röstat igenom budgetallokeringar avseende corona motsvarande 5500 miljarder kronor. Till det kommer nu EU-kommissionens förslag på ytterligare ett tillskott om 8000 miljarder kronor, motsvarande 8 svenska statsbudgeter. Pengar som ska läggas in i en s k återhämtningsfond att nyttja i corona-krisens kölvatten. Av dessa utgörs drygt 5500 miljarder av kravlösa bidrag som i rimlighetens namn borde kallas bistånd då de inte kommer betalas tillbaka av mottagarländerna, utan täckas upp av länder som Sverige. 

Återigen visar EU att man inte har lärt sig något av eurokrisen, missnöjet mot ökad överstatlighet och overksam bidragspolitik. Det ständiga svaret på alla problem tycks vara mer resurser och makt till EU. För några månader sedan angavs klimatet vara huvudskälet, nu är förespeglingen corona och metoden tycks vara att binda ihop länderna i unionen med hjälp av gemensamma massiva skulder.

Pengar ska samlas in och i huvudsak gå till de ekonomiskt mest drabbade länderna så som Frankrike, Spanien och Italien. Spanien funderar på att införa medborgarlön och italienska regeringen har redan annonserat att man inte tänker höja några skatter, trots att både det italienska folket och näringslivet är betydligt mindre skuldsatta än det motsvarande svenska. Bättre höja skatterna i Sverige, eller införa beskattningsrätt i EU tycks många svenska politiker resonera. Dessutom proklamerade moderaternas partigrupps ordförande i EU-parlamentet stolt att det i Italien nu inte längre bränns några EU-flaggor efter beskedet att man får ta emot 1600 miljarder i kravlösa bidrag. Lite väl dyr EU-propaganda, kan tyckas. 

Återbetalningsplanen ska komma igång i samband med nästa kommission och långtidsbudget 2028 och enligt förslaget ska medlemsländerna gå i borgen för stödet som sedan skall betalas tillbaka fram till år 2058. Man behöver inte vara kreditexpert för att förstå att det inte kommer vara de länder som hittills misskött sin ekonomi som kommer vara de som betalar tillbaka, utan länder som Sverige. Tidsaspekten gör dessutom att vi främst lämnar över skulden till våra barn och kommande generationer. 

Tidigare erfarenheter visar dessutom att tillfälliga fördelningsinstrument likt detta inte slutar som temporära utan snarare permanentas. Vilka man ska låna av är oklart men det är inte omöjligt att den kinesiska finansmarknaden visar intresse att låna ut. Något som skulle göra oss än mer beroende av den opålitliga kinesiska stormakten. Utan större krav på reformer som skulle kunna förbättra den ekonomiska situationen på sikt, för man nu över tillgångar från norra till södra Europa. Konsekvensen blir ett ökat bidragsberoende, trots att redan förd bidragspolitik inte minskat skillnaden i konkurrenskraft länderna emellan, utan snarare ökat. 

EU har ingen outsinlig källa att ösa pengar ur, någon måste alltid betala. Ett faktum man gärna döljer i ord som solidaritet och med smygande reformer mot mer federalism. EU suktar efter egen beskattningsrätt och försitter ingen chans att försöka genomföra det. Inte heller tvekar man i kampen att återigen rädda euron, en av de valutor i världen med sämst utveckling. Det paradoxala är också att de som säger sig vara de största EU-vurmarna förespråkar det som faktiskt splittrar unionen, nämligen tvingande reformer inom allt ifrån migration till finanspolitik. 

EU-stater som drabbats hårt av Corona behöver hjälp, men det ska helt enkelt inte ske utan motkrav och till priset av skuldsättning för kommande svenska generationer. 

JESSICA STEGRUD (SD)

Europaparlamentariker i ECON-utskottet.

OSCAR SJÖSTEDT (SD)

 Ekonomisk-politisk talesperson


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?