Annons

Sverige kommer att betala EU:s skuld i decennier

Det ständiga svaret på alla problem tycks vara mer resurser och makt till EU. För några månader sedan angavs klimatet vara huvudskälet, nu är förespeglingen corona och metoden tycks vara att binda ihop länderna i unionen med hjälp av gemensamma massiva skulder, skriver Jessica Stegrud och Oscar Sjöstedt, SD.

DYRT. EU har ingen outsinlig källa att ösa pengar ur, någon måste alltid betala. Ett faktum man gärna döljer i ord som solidaritet och med smygande reformer mot mer federalism, skriver Jessica Stegrud och Oscar Sjöstedt.
DYRT. EU har ingen outsinlig källa att ösa pengar ur, någon måste alltid betala. Ett faktum man gärna döljer i ord som solidaritet och med smygande reformer mot mer federalism, skriver Jessica Stegrud och Oscar Sjöstedt.

Sverige har de senaste veckorna haft flest avlidna i corona per capita i världen. De nu ökande sjukvårdsköerna hörde redan innan krisen till de längsta i Europa och SKR har länge larmat om kommande skattehöjningar till följd av enorma underskott i välfärdssektorn. Lägg till att Sverige toppar statistiken över antalet skjutningar, bombdåd och bilbränder och att vi redan idag hör till de ständiga nettobidragsgivarna till EU. Mot bakgrund av detta börjar det bli svårt att förstå varför just svenska skattebetalare skall vara med och finansiera sydligare länders misskötta ekonomier och britternas utträde, på det sätt som nu föreslås. För det är så det ser ut, även om EU:s räddningspaket lanseras som en solidarisk investering som kommer gynna oss alla.

EU-parlamentet har de senaste veckorna röstat igenom budgetallokeringar avseende corona motsvarande 5500 miljarder kronor. Till det kommer nu EU-kommissionens förslag på ytterligare ett tillskott om 8000 miljarder kronor, motsvarande 8 svenska statsbudgeter. Pengar som ska läggas in i en s k återhämtningsfond att nyttja i corona-krisens kölvatten. Av dessa utgörs drygt 5500 miljarder av kravlösa bidrag som i rimlighetens namn borde kallas bistånd då de inte kommer betalas tillbaka av mottagarländerna, utan täckas upp av länder som Sverige. 

Återigen visar EU att man inte har lärt sig något av eurokrisen, missnöjet mot ökad överstatlighet och overksam bidragspolitik. Det ständiga svaret på alla problem tycks vara mer resurser och makt till EU. För några månader sedan angavs klimatet vara huvudskälet, nu är förespeglingen corona och metoden tycks vara att binda ihop länderna i unionen med hjälp av gemensamma massiva skulder.

Pengar ska samlas in och i huvudsak gå till de ekonomiskt mest drabbade länderna så som Frankrike, Spanien och Italien. Spanien funderar på att införa medborgarlön och italienska regeringen har redan annonserat att man inte tänker höja några skatter, trots att både det italienska folket och näringslivet är betydligt mindre skuldsatta än det motsvarande svenska. Bättre höja skatterna i Sverige, eller införa beskattningsrätt i EU tycks många svenska politiker resonera. Dessutom proklamerade moderaternas partigrupps ordförande i EU-parlamentet stolt att det i Italien nu inte längre bränns några EU-flaggor efter beskedet att man får ta emot 1600 miljarder i kravlösa bidrag. Lite väl dyr EU-propaganda, kan tyckas. 

Återbetalningsplanen ska komma igång i samband med nästa kommission och långtidsbudget 2028 och enligt förslaget ska medlemsländerna gå i borgen för stödet som sedan skall betalas tillbaka fram till år 2058. Man behöver inte vara kreditexpert för att förstå att det inte kommer vara de länder som hittills misskött sin ekonomi som kommer vara de som betalar tillbaka, utan länder som Sverige. Tidsaspekten gör dessutom att vi främst lämnar över skulden till våra barn och kommande generationer. 

Tidigare erfarenheter visar dessutom att tillfälliga fördelningsinstrument likt detta inte slutar som temporära utan snarare permanentas. Vilka man ska låna av är oklart men det är inte omöjligt att den kinesiska finansmarknaden visar intresse att låna ut. Något som skulle göra oss än mer beroende av den opålitliga kinesiska stormakten. Utan större krav på reformer som skulle kunna förbättra den ekonomiska situationen på sikt, för man nu över tillgångar från norra till södra Europa. Konsekvensen blir ett ökat bidragsberoende, trots att redan förd bidragspolitik inte minskat skillnaden i konkurrenskraft länderna emellan, utan snarare ökat. 

EU har ingen outsinlig källa att ösa pengar ur, någon måste alltid betala. Ett faktum man gärna döljer i ord som solidaritet och med smygande reformer mot mer federalism. EU suktar efter egen beskattningsrätt och försitter ingen chans att försöka genomföra det. Inte heller tvekar man i kampen att återigen rädda euron, en av de valutor i världen med sämst utveckling. Det paradoxala är också att de som säger sig vara de största EU-vurmarna förespråkar det som faktiskt splittrar unionen, nämligen tvingande reformer inom allt ifrån migration till finanspolitik. 

EU-stater som drabbats hårt av Corona behöver hjälp, men det ska helt enkelt inte ske utan motkrav och till priset av skuldsättning för kommande svenska generationer. 

JESSICA STEGRUD (SD)

Europaparlamentariker i ECON-utskottet.

OSCAR SJÖSTEDT (SD)

 Ekonomisk-politisk talesperson


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från XintelaAnnons

Bättre behandlingsmetoder med cellmarkör

Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela.
Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela.Foto:Ola Torkelsson

Med en patentskyddad markörteknologi för stamceller och en egen produktionsanläggning är Xintela en spelare inom cellterapifältet att räkna med. Nu satsar de även på att ta fram en ny behandlingsmetod för aggressiv bröstcancer.

Xintela utvecklar behandlingar inom områden där behovet av ny innovation är stort – artros, covid-19 och aggressiva cancerformer. Utvecklingsarbetet grundar sig i företagets markörteknologi Xinmark, där specifika cellyteproteiner fungerar som målmolekyler på stamceller och cancerceller.  

Från start har Xintela fokuserat på stamcellsterapi för artrospatienter. Genom prekliniska studier på hästar har bolaget visat att stamceller som tagits fram med hjälp av markören kan bromsa utveckling av artros hos hästar efter n ledbroskskada. 

EXTERN LÄNK: Inbjudan till Xintelas emission 

Unik markörteknologi

– Vi är inte ensamma om att arbeta med stamceller, men vår teknologi gör oss verkligen unika. Med våra markörer kan vi sortera ut stamceller från exempelvis fettvävnad och få fram en homogen stamcellspreparation av hög kvalitet som sedan expanderas i stora mängder, säger Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela. 

Xintela har en egen GMP-förberedd produktionsanläggning för att tillverka sina stamcellsprodukter för kliniska studier. Nu inväntar företaget ett tillstånd för att producera den första produkten Xstem-Oa och inleda kliniska studier på artrospatienter.  

Markörteknologin Xinmark kan också användas för att detektera vissa aggressiva cancerceller och rikta behandlande antikroppar till dessa. Xintela fokuserar sedan tidigare på den aggressiva hjärntumören glioblastom, och nyligen presenterade företaget att nästa fokusområde blir trippelnegativ bröstcancer, även den en mycket aggressiv cancerform med dålig prognos. 

Nya indikationer möter stora medicinska behov

– Plattformen Xinmark ger oss möjlighet att bredda verksamheten till nya utvecklingsområden. Därför har vi nu lagt till trippelaggressiv bröstcancer och även inlett en preklinisk studie av våra stamceller som behandling för Acute Respiratory Distress Syndrome (ARDS), en svår lungkomplikation som drabbar vissa covid-19-patienter, säger Evy Lundgren-Åkerlund.

Nu hoppas hon kunna landa samarbeten med strategiska partners inom bolagets verksamhetsområden för att ytterligare stärka Xintelas plats på marknaden. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om Xintelas satsning på en ny behandling av aggressiv bröstcancer 

Fakta Xintela
Xintela är ett biomediciniskt bolag verksamt inom regenerativ medicin och cancer. Med sin patentskyddade markörteknologi utvecklar företaget nya behandlingsmetoder för exempelvis artros och hjärntumörer. www.xintela.se 

Mer från Xintela

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Xintela och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?