Sverige bör utbilda 1000 batteriexperter om året

Tillgång på kompetent arbetskraft är redan i dag en flaskhals längs hela batterivärdekedjan. Det gäller dels vid produktionen men också inom olika tillämpningsområden. Det kommer att krävas en kraftig expansion av både grundutbildning och möjlighet till omställning i yrkeslivet, skriver Peter Carlsson, VD Northvolt, och företrädare för svensk industri.

KRAFT. Produktionen av hållbara batterier är en nyckelfaktor för att lyckas och det finns mycket att vinna på att Sverige tar ledning i detta arbete, skriver Peter Carlsson, Svante Axelsson med flera.
KRAFT. Produktionen av hållbara batterier är en nyckelfaktor för att lyckas och det finns mycket att vinna på att Sverige tar ledning i detta arbete, skriver Peter Carlsson, Svante Axelsson med flera.Foto:Anders Wiklund/TT

En industriell kapplöpning pågår i spåren av den allt snabbare elektrifieringen inom fordonsbranschen. Högpresterande, laddbara litiumjonbatterier är centrala i utvecklingen och utgör i dag en flaskhals. Bara för att täcka EU:s efterfrågan krävs det minst 20–30 nya storskaliga anläggningar för produktion av battericeller, så kallade ”gigafactories”, vilket medför investeringar på i storleksordningen 1 000 miljarder kronor det kommande decenniet. Det blir fortsatt viktigt att vidareutveckla miljömässig och social hållbarhet.

Sverige har unika förutsättningar att ta en ledande position i utvecklingen och samtidigt bygga upp en helt ny exportgren som kan skapa både tillväxt och arbetstillfällen i stor skala. Därför lämnar Fossilfritt Sverige i dag över en strategi för en hållbar batterivärdekedja till regeringen.

Bil Sweden uppskattar att laddbara bilar kommer att utgöra 80 procent av nyförsäljningen 2030 samtidigt som motsvarande siffra för laddbara lastbilar förväntas vara 50 procent. Men det är inte bara i transportsektorn det finns behov av batterier. Inom ramen för Fossilfritt Sverige har näringslivet tagit fram 22 färdplaner för fossilfri konkurrenskraft och elektrifieringen löper som en röd tråd genom dem. Förutom i fordon och maskiner behövs batterier för att lagra el och balansera effekttopparna i elnätet.  

Sverige har en unik möjlighet att bygga upp en helt ny basindustri vilket både kan inspirera andra länder att ta efter och gynna den svenska exporten. Så kan vi påverka de globala växthusgasutsläppen och samtidigt utveckla vår egen välfärd. När det gäller utveckling av hållbara batterier är denna möjlighet särskilt stor. Inom Sverige finns redan företag som ligger i framkant när det gäller återvinning av metaller och hållbar gruvdrift, en av Europas största fabriker för battericellsproduktion är under uppbyggnad i Skellefteå, i användarledet finns framgångsrika fordonstillverkare och energibolag.   

När Bloomberg NEF rankar länderna med bäst förutsättningar för batterivärdekedjan hamnar Sverige på plats tio men spås klättra till plats fyra till 2025, endast bakom Kina, Japan och USA. Det är få, om ens några andra, industriella områden där Sverige har en sådan potential.  

Utvecklingen kommer dock inte att gå av sig själv utan kräver att vi tar ett samlat grepp och ett samspel mellan politik och näringsliv. I den strategi som Fossilfritt Sverige tagit fram tillsammans med EIT InnoEnergy och företagsrepresentanter inom hela batterivärdekedjan, universitet, och miljöorganisationer presenteras en rad åtgärder som behöver vidtas från så väl regeringen som näringslivet för att potentialen ska kunna förverkligas.

Strategin pekar på flera kritiska områden som behöver utvecklas. Det handlar bland annat om kompetens- och råvaruförsörjning för att stötta värdekedjan för batteritillverkning. 

Tillgång på kompetent arbetskraft är redan i dag en flaskhals längs hela värdekedjan. Det gäller dels vid batteriproduktionen men också inom olika tillämpningsområden. Det kommer därför att krävas en kraftig expansion av både grundutbildning och möjlighet till omställning i yrkeslivet samtidigt som vi behöver nya högskoleutbildningar och forskning i världsklass.

För att klara av en hållbar råvaruförsörjning är ökade cirkulära materialflöden en grundbult. Den tekniska potentialen för återvinning av batterimetaller och är mycket hög, bland vissa metaller hela 95 procent. Det är därför en självklarhet att satsningar behöver göras för att detta ska kunna realiseras i större skala.  

Men i det korta perspektivet kommer ökad återvinning att ha en relativt liten roll. Det ökade batteribehovet uppskattas 2030 ligga någonstans mellan 2500-3000 GWh. Av de batterier som används i dag beräknas endast 350 GWh ha nått sin livslängd, och alltså finnas tillgängliga för återvinning, till dess. Till 2050 kommer behovet av litium öka närmre 60 gånger, grafit och kobolt närmre 15 gånger, och nickel knappt 4 gånger enligt EU. Det kommer således att behövas primära råvaror och metallframställning under lång tid. Flera av de mineral som krävs för batteriproduktion finns tillgängliga i Norden och den dubbla utmaningen är att fylla det ökade behovet samtidigt som brytningen sker på ett hållbart sätt.

Här är våra mest prioriterade förslag till regeringen för att påskynda en hållbar batterivärdekedja i Sverige:

•Regeringen bör avsätta cirka 5 miljarder per år under 10 års tid för att göra en stor nationell satsning på batterikompetens och utbilda 1000 personer per år med batterikompetens från gymnasium, universitet/högskola och forskning.

•Skapa incitament för bolag som vill utvinna innovationskritiska råmaterial och tillvarata tidigare gruvavfall genom att öppna industriklivet och andra finansiella incitamentssystem för den typen av verksamhet.

•För att elektrifiera transportsektorn och säkra infrastrukturen för tunga fordon bör staten genom Energimyndigheten och Trafikverket säkerställa att det finns laddplatser vid på- och avlastningsområden, i depåer för laddning över natten och i form av publik snabbladdning längs stora vägar. 

•Utred förutsättningarna för infrastruktur och energiförsörjning så att nyetableringar inom batterivärdekedjan kan ske i närheten av till exempel fordonsindustri och områden med elektrifieringskompetens, exempelvis en ny batterifabrik eller grafitfabrik.

Denna svenska strategi för en hållbar batterivärdekedja visar hur Sverige kan spela en avgörande roll i samarbetet med att bygga upp en europeisk batteriindustri som minskar fordonsbranschens beroende av import av batterier, råvaror och teknologi och istället skapar investeringar och arbetstillfällen inom en marknad som uppskattas omsätta 250 miljarder euro per år från 2025. 

Strategin som nu ligger på bordet har ett stort och brett stöd av företag inom värdekedjan. Samtidigt har tre myndigheter redan fått ansvaret att arbeta vidare utifrån de förslag som här presenteras. Det finns alltså inget att vänta på när tempot i klimatarbetet nu måste öka i hela världen. Produktionen av hållbara batterier är en nyckelfaktor för att lyckas och det finns mycket att vinna på att Sverige tar ledning i detta arbete samtidigt som vi skapar exportmöjligheter och arbetstillfällen. Genom att kombinera klimatpolitik med näringspolitik kan vi bli världens första fossilfria välfärdsland.

Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige 

Peter Carlsson, VD Northvolt

Kenneth Johansson, VD EIT InnoEnergy Scandinavia

Lars Stenqvist, teknisk direktör Volvokoncernen

Maria Sunér Fleming, VD Svemin


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?