Sverige bör förbereda sig för digitala skatter

DEBATT. OECD och EU förbereder digitala skatter som kan införas redan nästa år. De missgynnar ofta svenska bolag, riksdagspolitikerna bör därför hårdare driva vårt perspektiv. Det skriver Kim Jokinen, partner och skatterådgivare på PwC.

Foto:FOTOGRAF PETER JOENSSON

2021 blir sannolikt ett ödesår för globala skattefrågor kopplade till den digitala utvecklingen. När finansministrarna inom G20 möttes i höstas så gav de sitt stöd till OECD:s plan för framtida digitala skatter. Förslaget har nu gått ut på remiss och dagarna innan jul så offentliggjorde OECD remissvaren. Bland de svarande finns bland annat digitala tungviktare som Amazon och Google. I mitten av januari togs nästa steg genom ett så kallat konsulterande möte inom OECD. 

 

Även om det ännu återstår politiska och tekniska utmaningar, så närmar sig nu målsnöret i snabb takt. OECD har målet att ett färdigt resultat ska finnas på bordet till mitten av 2021. Pressen har varit stor och vi vet att EU ligger i startgroparna för att agera om OECD misslyckas. Ursula von der Leyen har till exempel varit tydlig med att EU kommer att påbörja införandet av en digital skatt under 2021 och det oavsett om det blir en global överenskommelse eller inte. En alltför långsam process innebär sannolikt även att fler enskilda länder tar fram egna lösningar likt Storbritannien som införde en lösning för digital skatt under våren 2020.  

Enligt OECD kan ett implementerat förslag ge 100 miljarder dollar i ytterligare skatteintäkter globalt. Intäkter som självklart välkomnas av många länder då behovet av nya skatter väntas öka i spåren av pandemins effekter. OECD menar även att risken för kommande handelskrig ökar markant om en gemensam global lösning inte nås. Till exempel så står EU och USA i olika ringhörnor i den här frågan. USA värnar de stora inhemska techbolagen och Europa har en stor befolkning som konsumerar dessa jättars tjänster, men utan några egna större spelare inom området. Det läget lär knappast heller förändras efter presidentskiftet i USA. 

För länder med stora konsumentbaser och lägre digital andel av näringslivet, finns stora fördelar att hämta. Samtidigt hamnar ett land som Sverige i kläm, med relativt låg befolkningsmängd och en stor andel innovations- och start up-företag. Dels blir statskassans intäkter lägre om beskattning förskjuts från landet där hemvisten finns till länder där digital konsumtionen sker. Dels riskerar svenska innovationsföretag ökad skattebelastning då de beskattas utefter användarens tillhörighet istället för egen hemvist. 

Risken är nu överhängande för att svenskt företagande och innovation blir lidande av de nya regler för digital skatt som är på ingång. Frågan är bara hur pass hårt den här förändringen kommer att slå. Därför måste våra beslutsfattare nu fokusera betydligt mer på att driva det svenska perspektivet  inom EU-samarbetet. Gärna då tillsammans med andra länder som befinner sig i samma utsatta situation. Samtidigt behöver den inhemska skattepolitiken reformeras utefter de väntade globala förändringarna när det gäller digital skatt. Det är av yttersta vikt att frågorna kopplade till digitaliseringen och den nya digitala näringslivet får en framskjuten plats i debatten. 

Våra politiska beslutstfattare måste göra sitt yttersta för att svensk innovationskraft och företagande inte blir lidande av en kommande global skatteförändringg inom det digitala området. Tyvärr är det oroväckande tyst från politikerhåll både kring en skattereform och de digitala skattefrågorna. Därför uppmanar vi nu våra riksdagspartier att agera. Nu är tiden för att ta ansvar för näringslivets utveckling i en värld där den digitala spelplanen för skatteintäkter förändras radikalt. 

Kim Jokinen, partner och skatterådgivare på PwC

 


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?