1515

Sverige behöver sänkta skatter

REPLIK. Att i dagsläget föreslå höjda skatter är inte bara världsfrånvänt utan också mycket skadligt. Det behövs fler företag, fler arbetstillfällen och en växande ekonomi. Vi måste fortsätta att sänka Sveriges internationellt sett mycket höga skatter, skriver Christian Ekström och Sofia Linder från Skattebetalarna i en replik.

JÄMLIKHET. På 70- och 80-talen gick svensk ekonomi i stå på grund av höga skatter, en genomreglerad ekonomi och hot om löntagarfonder. Visst var jämlikheten då större men vi var alla fattigare, skriver företrädare för Skattebetalarna. På bilden demonstration mot löntagarfonder 1983.
JÄMLIKHET. På 70- och 80-talen gick svensk ekonomi i stå på grund av höga skatter, en genomreglerad ekonomi och hot om löntagarfonder. Visst var jämlikheten då större men vi var alla fattigare, skriver företrädare för Skattebetalarna. På bilden demonstration mot löntagarfonder 1983.

Di Debatt (3/6) skriver flera Socialdemokratiska debattörer om behovet av en skattereform. Föga förvånande är det höjda skatter som ska till. Syftet sägs vara jämlikhet. Men sammantaget verkar allt vara ett nostalgiskt tillbakablickande på 70- och 80-talen, då svensk ekonomi gick i stå på grund av höga skatter, en genomreglerad ekonomi och hot om löntagarfonder. Visst var jämlikheten då större. Men vi var alla fattigare.

Debattörerna konstaterar mycket riktigt att inkomstskillnaderna ökat de senaste decennierna. Men det är från låga nivåer. Till 2035 beräknas ginikoefficienten öka marginellt – från 0,32 till 0,34 enligt Långtidsutredningen. I en europeisk kontext är det fortfarande mycket små skillnader.

De ökade skillnaderna beror i stor utsträckning på de större kapitalvinster som en stark ekonomisk tillväxt bidragit till, men också på låga räntor som drivit upp tillgångsvärden. Vad som inte sägs i artikeln är att fyra av tio personer som tillhör topprocenten, vars inkomster ökat mest, bara gör ett tillfälligt gästspel ett enskilt år. Här är personer över 65 år, som sålt sin bostad och realiserar en värdeökning som byggts upp under decennier med både stigande fastighetspriser och inflation, kraftigt överrepresenterade. Dessa personer blir i regel inte rikare eftersom de köper en ny bostad. Två tredjedelar av topprocentens kapitalvinster de senaste åren kommer från fastighetsrelaterade transaktioner.

Bara en tredjedel av den översta procenten i inkomsttoppen är toppinkomsttagare under flera år. Det är i sammanhanget viktigt att framhålla att alla inkomstgrupper i Sverige har fått en ökad ekonomisk standard sedan 1995.

Den nedgång i ekonomin som vi kan vänta i spåren av coronakrisen kommer att minska kapitalvinster. Det kommer att minska skillnader. Men det kommer inte att vara bra för svensk ekonomi eller för låginkomsttagare.

En annan viktig faktor bakom de ökande klyftorna är de senaste årens omfattande invandring. I dag är 20 procent av befolkningen utrikesfödd, vilket är en fördubbling sedan år 2000. Mot bakgrund av att det tar lång tid för invandrade att komma in på arbetsmarknaden, bland annat beroende på de höga trösklarna, innebär ökad invandring ökade klyftor. Entreprenörskapsforum konstaterade i en rapport tidigare i våras att det för utrikes födda i snitt tar 12–13 år innan 50 procent har uppnått en självförsörjningsgrad på 12.800 kronor efter skatt. Det är mycket allvarligt, men åtgärdas genom att befrämja arbete och företagande, inte straffa det.

Trots de senaste årens goda starka globala konjunktur har Sverige i princip haft en obefintlig BNP-tillväxt per capita. Det är mycket illa i en högkonjunktur och riskerar att leda till enorma problem i en stundande lågkonjunktur. Att då föreslå höjda skatter och ökad utjämning – just det som Socialdemokratiska och borgerliga regeringar de senaste tre decennierna på goda grunder fjärmat sig från – är inte bara världsfrånvänt, utan också mycket skadligt.

Jämlikhet uppkommer inte genom att de som arbetar och investerar i jobb och företagande får behålla mindre av vad de tjänat ihop utan genom att fler arbetar och blir entreprenörer. Därför är det av avgörande betydelse att Sverige satsar på kraftfulla tillväxtreformer. Det behövs fler företag, fler arbetstillfällen och en växande ekonomi. Då ökar också resurserna till den offentligt finansierade välfärden. Trots, eller snarare tack vare, de förhållandevis stora skattesänkningarna mellan 2000-2012 ökade de reala skatteintäkterna samtidigt som skuldsättningen i den offentliga sektorn minskade och resurser till vård, skola och omsorg ökade (se exempelvis Svenskt Näringsliv 2014).

Den tid – 70- och 80-talen – som debattörerna längtar tillbaka till var måhända Socialdemokratins storhetstid. Men knappast Sveriges. Entreprenörer och kapital flydde Sverige och tillväxten bromsade. Därför avskaffades arvs- och gåvoskatten samt förmögenhetsskatten följt av sänkta skatter på arbete och företagande. Det har bidragit till ökade klyftor, men också till att kapital och entreprenörer återvänt och i större utsträckning stannar i Sverige vilket ökar skatteintäkterna. I den kommande krisen bör vi dra lärdom av detta och fortsätta att sänka Sveriges internationellt sett fortfarande mycket höga skatter. Då kan den verkliga klyftan – mellan dem som har och inte har arbete – slutas.

Christian Ekström, vd Skattebetalarna
Sofia Linder, chefsekonom Skattebetalarna

Läs artikeln från Åsa-Pia Järliden Bergström, Daniel Färm, Torbjörn Hållö, Erik Åsbrink och Ulrika Lorentzi här.

Läs svar på Skattebetalarnas artikel här. 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?