Annons

Sverige behöver permanent system för korttidsarbete

DEBATT. Svensk industri har inte råd med att konkurrenskraftiga jobb och verksamheter slås ut vid kriser därför att vårt system för korttidsarbete inte motsvarar dem i konkurrentländer, något som också en statlig utredning slagit fast. Vi förväntar oss att regeringen och januaripartierna nu tar sitt ansvar och snarast inrättar ett permanent system för korttidsarbete, skriver parterna inom industrin.

Begreppet korttidsarbete förknippas oftast med kris och djup lågkonjunktur. Vad det handlar om är att anställda tillfälligt går ned i tid samtidigt som staten går in och tar en del av kostnaden för detta. Motivet är att företag – som i grunden är konkurrenskraftiga – ska kunna ta sig igenom en djup kris utan att behöva göra omfattande personalneddragningar.

Under finanskrisen för 10 år sedan svepte varselvågen in över svensk industri. På grund av att korttidsarbete saknades i Sverige slogs uppemot 100 000 industrijobb ut. 

I andra länder där systemen fanns på plats kunde samtidigt sysselsättningen hållas uppe. I stället för att tvingas till massiva uppsägningar kunde företagen – med statens hjälp – behålla sina medarbetare och deras kompetens. 

Därmed var de väl förberedda så att de kunde öka sina marknadsandelar och stärka sin konkurrenskraft när efterfrågan vände uppåt igen. 

I Sverige gick också anställda ned i tid under finanskrisen, men först efter omfattande varsel. Här fick dessutom individen och företagen stå för hela notan. 

Sedan dess har även Sverige infört ett system för korttidsarbete, men till skillnad från i de flesta länder så är det inte tillgängligt permanent. Det kan bara aktiveras av regeringen i händelse av en mycket djup kris som ger utslag i hela ekonomin, vilket är problematiskt. 

Såväl parterna inom industrin som den statliga utredningen ”Ett mer konkurrenskraftigt system för stöd vid korttidsarbete” har konstaterat att verksamheter i Sverige har en betydande konkurrensnackdel till följd av att korttidsarbete inte finns tillgängligt permanent. 

I utredningen som presenterades förra året föreslås därför att det nuvarande systemet kompletteras med en permanent möjlighet för enskilda företag att ansöka om stöd från staten när de utsätts för tillfälliga men allvarliga störningar. 

Till skillnad från i det befintliga systemet måste företagen uppfylla uppställda villkor för stöd. 

Här är det på sin plats att poängtera att korttidsarbete inte kommer att kunna användas för att hantera en vanlig lågkonjunktur eller när företag behöver genomföra strukturförändringar. 

I stället är syftet att hantera externt skapade allvarliga ekonomiska problem i verksamheter som i grunden är konkurrenskraftiga.

Realiteten i dagsläget är att det finns betydande risker och osäkerheter i världsekonomin. Höjda tullar på grund av handelskrig, störda värdekedjor på grund av en oordnad brexit eller kraftigt ändrade priser på råvaror till följd av väpnade konflikter är bara några. 

I samtliga fall kan resultatet snabbt bli att enskilda industriföretag eller branscher i Sverige drabbas av stora problem. Då är Sverige dåligt rustat, eftersom det fortfarande saknas alternativ till uppsägningar här. 

Skillnaden blir extra tydlig av att det inom industrikoncerner ofta finns liknande anläggningar i olika länder. 

Vid neddragningar på koncernnivå är risken överhängande att arbetstagare i Sverige blir uppsagda, eller att verksamheter i Sverige läggs ned, eftersom företag kan använda sig av korttidssystem vid sina anläggningar på andra håll. 

Därtill innebär det faktum att korttidsarbete inte finns tillgängligt permanent i landet en konkurrensnackdel vid nyetableringar och omlokalisering av produktionen. 

Ett företag är sannolikt mer benäget att förlägga verksamhet till ett land där det vet att staten bidrar för att säkra jobb och kompetens om det skulle hamna i akuta svårigheter.

Vi parter inom industrin förväntar oss att regeringen och de övriga partierna bakom januariavtalet skyndsamt tar sitt ansvar och snarast får ett permanent system för korttidsarbete på plats. 

För att såväl medarbetare som verksamheter ska kunna gå stärkta ur en kris är det även centralt att den frigjorda tiden i samband med korttidsarbete används för utbildning eller validering av kompetens. 

Samtidigt kommer likviditeten att vara ansträngd i bolagen. Därmed måste även utredningens förslag om att staten ska tillhandahålla ekonomiskt stöd för kompetensåtgärder i samband med korttidsarbete komma på plats. 

De risker som finns i världsekonomin i dag är väl kända. Regeringen och de övriga partierna bakom januariavtalet har nu ett ansvar att agera. Trots detta så saknades såväl ny lagstiftning som resurser i höstbudgeten. Den utdragna beslutsprocessen är skadlig och riskerar verksamheter och jobb i landet. 

Svensk industri och ekonomi har inte råd med att svenska industrijobb och verksamheter – som är långsiktigt konkurrenskraftiga – återkommande slås ut vid kriser på grund av att det svenska systemet för korttidsarbete inte motsvarar systemen i viktiga konkurrentländer. 

Martin Linder, förbundsordförande Unionen

Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall

Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna

Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer

Jonas Hagelqvist, vd IKEM Innovations- och kemiindustrierna i Sverige

Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS-facket

David Johnsson, vd TMF Trä- och Möbelföretagen

Eva Guovelin, förbundsordförande Livsmedelsarbetareförbundet

Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen

Ravindra Parasnis, vd Grafiska Företagen

Anders Weihe, vd TEKO Sveriges Textil- & Modeföretag

Lena-Liisa Tengblad, vd Gröna Arbetsgivare


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från XintelaAnnons

Bättre behandlingsmetoder med cellmarkör

Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela.
Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela.Foto:Ola Torkelsson

Med en patentskyddad markörteknologi för stamceller och en egen produktionsanläggning är Xintela en spelare inom cellterapifältet att räkna med. Nu satsar de även på att ta fram en ny behandlingsmetod för aggressiv bröstcancer.

Xintela utvecklar behandlingar inom områden där behovet av ny innovation är stort – artros, covid-19 och aggressiva cancerformer. Utvecklingsarbetet grundar sig i företagets markörteknologi Xinmark, där specifika cellyteproteiner fungerar som målmolekyler på stamceller och cancerceller.  

Från start har Xintela fokuserat på stamcellsterapi för artrospatienter. Genom prekliniska studier på hästar har bolaget visat att stamceller som tagits fram med hjälp av markören kan bromsa utveckling av artros hos hästar efter n ledbroskskada. 

EXTERN LÄNK: Inbjudan till Xintelas emission 

Unik markörteknologi

– Vi är inte ensamma om att arbeta med stamceller, men vår teknologi gör oss verkligen unika. Med våra markörer kan vi sortera ut stamceller från exempelvis fettvävnad och få fram en homogen stamcellspreparation av hög kvalitet som sedan expanderas i stora mängder, säger Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela. 

Xintela har en egen GMP-förberedd produktionsanläggning för att tillverka sina stamcellsprodukter för kliniska studier. Nu inväntar företaget ett tillstånd för att producera den första produkten Xstem-Oa och inleda kliniska studier på artrospatienter.  

Markörteknologin Xinmark kan också användas för att detektera vissa aggressiva cancerceller och rikta behandlande antikroppar till dessa. Xintela fokuserar sedan tidigare på den aggressiva hjärntumören glioblastom, och nyligen presenterade företaget att nästa fokusområde blir trippelnegativ bröstcancer, även den en mycket aggressiv cancerform med dålig prognos. 

Nya indikationer möter stora medicinska behov

– Plattformen Xinmark ger oss möjlighet att bredda verksamheten till nya utvecklingsområden. Därför har vi nu lagt till trippelaggressiv bröstcancer och även inlett en preklinisk studie av våra stamceller som behandling för Acute Respiratory Distress Syndrome (ARDS), en svår lungkomplikation som drabbar vissa covid-19-patienter, säger Evy Lundgren-Åkerlund.

Nu hoppas hon kunna landa samarbeten med strategiska partners inom bolagets verksamhetsområden för att ytterligare stärka Xintelas plats på marknaden. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om Xintelas satsning på en ny behandling av aggressiv bröstcancer 

Fakta Xintela
Xintela är ett biomediciniskt bolag verksamt inom regenerativ medicin och cancer. Med sin patentskyddade markörteknologi utvecklar företaget nya behandlingsmetoder för exempelvis artros och hjärntumörer. www.xintela.se 

Mer från Xintela

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Xintela och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?