1515
Annons

Sverige behöver en talangstrategi

DEBATT. Den globala konkurrensen om entreprenörer och högutbildad arbetskraft är hård. Nästa regering måste ta initiativ till en samlad strategi för att locka fler internationella topptalanger till Sverige, skriver Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer och migrationspolitiske talesperson Johan Forssell.

Det har nu gått tio år sedan den dåvarande Alliansregeringen genomförde nya och mer flexibla regler för arbetskraftsinvandring till Sverige från länder utanför EU. Reformen innebar att den så kallade myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen, där Arbetsförmedlingen undersökte om det fanns behov att rekrytera arbetskraft utanför EU, upphörde. I stället blev utgångspunkten arbetsgivarens bedömning.

De nya reglerna mötte rödgrön och facklig kritik, men ökade i ett slag möjligheterna för svenska företag att lösa kompetensbrist genom rekryteringar utanför EU:s gränser. Sveriges konkurrenskraft har tjänat på denna öppenhet. Med arbetskraftsinvandring har nya och viktiga perspektiv kunnat tillföras svenska företag.

Trots framgångarna finns anledning till eftertänksamhet. Antalet nya beviljade uppehållstillstånd utanför EU har varierat från år till år, men det går inte att skönja någon tydlig ökning sedan reformen genomfördes – trots att kompetensbristen har förvärrats inom flera sektorer på arbetsmarknaden. Dessutom har problematiken spridit sig. Det som tidigare var ett storstadsproblem är i dag en nationell angelägenhet.

Vi ser också orimliga kompetensutvisningar av arbetskraftsinvandrare. Det är upprörande att detta har tillåtits pågå under tre år. Otaliga är historierna om eftertraktade medarbetare som tvingats lämna Sverige på grund av ofta rent bagatellartade fel. Även om ny lagstiftning har kommit på plats, visar till exempel Di Digitals reportage om Farzad Ban (20/12) att problemen inte är helt lösta. Trots arbete, eget företag och sammanlagt 14 år i Sverige ska Farzad utvisas till Iran på grund av ett misstag som begåtts av en tidigare arbetsgivare.

Vår uppfattning är att kompetensutvisningarna har skadat Sverige mer än vad som framkommit i debatten. För en programmerare eller ingenjör som i dag kan välja mellan många länder, är det långt ifrån självklart att slå sig ned i ett land där ett snårigt regelverk innebär risk för utvisning.

Den globala konkurrensen om talanger, högutbildade och entreprenörer är redan stenhård. Ingenting talar för att den kommer att avta. Tvärtom. Det svenska regelverk som låg i framkant för tio år sedan, är redan daterat. Nästa regering bör därför ta initiativ till en samlad talangstrategi i syfte att locka fler internationella topptalanger till Sverige. Ett sådant arbete måste ske långsiktigt och involvera flera av Regeringskansliets departement. Redan nu vill vi peka på fem beståndsdelar:

Stopp för kompetensutvisningarna. Onödig stelbenthet ska inte sätta käppar i hjulet för den som vill arbeta och investera i Sverige. Om inte problemen upphör mycket snart kommer det bli nödvändigt för nästa regering att ta fram ny lagstiftning på området.

Talangvisum för högkvalificerad arbetskraft. Det är i dag inte möjligt att få visum för att söka arbete i Sverige. Av naturliga skäl är det svårt att ordna ett jobberbjudande från ett annat land. Särskilda visum för högkvalificerad arbetskraft som vill etablera sig i Sverige bör därför inrättas. Det kan exempelvis röra sig om personer med en eftertraktad utbildning eller expertis inom sitt område.

”One-stop-shop” för topptalanger. Den arbetstagare eller entreprenör som flyttar till Sverige från ett land utanför EU möter inte sällan praktiska problem i kontakten med myndigheter. En ”one-stop-shop” bör införas för att underlätta kontakten. Det handlar om en gemensam kontaktyta gentemot myndigheter som Skatteverket, Försäkringskassan, Migrationsverket i syfte att minska byråkratin och korta handläggstiderna.

Marknadsföring utomlands. Fler topptalanger måste upplysas om möjligheten att komma till Sverige och arbeta, både under kortare och längre perioder. Vi föreslår därför att Svenska institutet ges ett särskilt uppdrag att marknadsföra karriär- och utvecklingsmöjligheterna i Sverige utomlands.

Översyn av expertskatten. För att kunna attrahera nyckelpersoner till svenskt arbetsliv har Sverige, i likhet med flera andra länder, infört en särskild skattelättnad för utländska experter, specialister, forskare eller andra nyckelpersoner, den så kallade expertskatten. För att stärka systemet bör expertskatten ses över, både avseende den tidperiod som skattelättnaden kan användas samt den inkomstgräns som reglerar vilka som kan ansöka om skattelättnad.

Tio år efter Alliansens arbetskraftsreform är det hög tid för nästa steg. För oss är det självklart att nästa regering bör satsa på en samlad talangstrategi för att lyckas attrahera internationella toppstudenter, experter och entreprenörer. Världen väntar inte på Sverige.

Gunnar Strömmer, partisekreterare (M)

Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson (M)


Debatt: Strukturreformer krävs för att undvika långvarig ekonomisk kris

Sveriges möjligheter att ta sig igenom ekonomiska kriser är beroende av politikernas förmåga att genomföra reformer som stärker företagens konkurrenskraft och omställningsförmåga, skriver Karin Johansson och Sven-Olov Daunfeldt vid Svenskt Näringsliv

Foto:Sören Andersson

Nittiotalskrisen drabbade Sverige hårt eftersom omvärlden saknade förtroende för våra offentliga finanser efter årtionden av kortsiktig och expansiv finanspolitik. 

Finanskrisen kunde den dåvarande svenska regeringen däremot hantera utifrån en styrkeposition. Saneringen av statsfinanserna och de strukturreformer som genomfördes under 1990-talet hade stärkt vår konkurrenskraft.

”Inledningen av valrörelsen har mest handlat om att med riktade insatser lösa specifika problem för specifika grupper. Men det fungerar inte i en bred ekonomisk kris. Staten kan inte kompensera alla för allt.”

Nu befinner sig Sverige i ett osäkert ekonomiskt läge, samtidigt som vi har stora och växande problem. Bakom oss ligger tre mandatperioder utan långsiktiga strukturreformer.

Inledningen av valrörelsen har mest handlat om att med riktade insatser lösa specifika problem för specifika grupper. Men det fungerar inte i en bred ekonomisk kris. Staten kan inte kompensera alla för allt.  

Lyckligtvis finns det ett starkt folkligt stöd för en politik som prioriterar långsiktiga strukturreformer. 

I en ny opinionsundersökning, genomförd av Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv, anger sju av tio att politiska beslut ofta är för kortsiktiga och bortser från underliggande problem i samhället. Tre av fyra menar att långsiktiga reformer nu behövs för att stärka tillväxten och få fler i arbete.

Politiken behöver samla sig och prioritera långsiktighet. Låt oss peka på tre avgörande områden. 

För det första krävs reformer för att få fler i arbete och mer investeringar. Samtidigt som många är arbetslösa eller inte kan försörja sig på sin egen lön, så visar Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät att fler rekryteringsförsök än någonsin misslyckas. 

Det handlar både om högteknologiska företag som inte får tag på högutbildad arbetskraft och om arbetskraftsintensiva tjänsteföretag som inte får tag på personal till arbeten som inte kräver någon högre utbildning. 

Därför behövs en utbildningspolitik som prioriterar företagens kompetensbehov och ger ett tydligare yrkesfokus i både gymnasie- och högskoleutbildningen. Utbildningarna ska dimensioneras och riktas mot sektorer där det finns efterfrågan. Näringslivet behöver få ett tydligare inflytande över utbildningens innehåll. 

Samtidigt måste arbetslinjen förstärkas. Det ska löna sig mer att arbeta. Ett skäl till att rekryteringsförsök misslyckas är att skillnaden mellan att gå från bidragsförsörjning till arbete är för liten. Skatter och bidrag måste stärka drivkrafterna till arbete.

Det är också helt avgörande att fler instegsjobb skapas genom att företagen får möjlighet att anställa medarbetare till en betydligt lägre arbetskraftskostnad. Etableringsjobben som lanserades av parterna för nästan fem år sedan skulle kunna spela en viktig roll. Problemet är att de fortfarande inte har införts.

Skattesystemet behöver anpassas till omvärldens förändringar för att stärka näringslivets konkurrenskraft och öka investeringstakten. De mest skadliga skatterna bör åtgärdas först. Här kan nämnas regelverket kring bolagsskatten, ägarskatternas utformning och nivå, samt de mycket höga marginalskatterna. 

I jämförelse med våra konkurrentländer betalar företag i Sverige betydligt högre arbetsgivaravgifter. Det som framför allt skiljer ut Sverige är att en tredjedel av arbetsgivaravgiften är en dold skatt som inte är kopplad till någon förmån för arbetstagarna. 

För det andra behöver Sverige säkra energiförsörjningen och låta företagen leda omställningen till ett hållbart samhälle. Vi håller i dag på att avveckla en av Sveriges stora konkurrensfördelar. 

Tillgången på fossilfri och tillförlitlig el är helt avgörande för om vi ska klara den gröna omställningen. Under nästa mandatperiod krävs reformer för en kraftigt ökad och leveranssäker el. Vi behöver investera i ny kärnkraft. 

Trots bristen på reformer lyckas svenska företag ligga i framkant. De rullar ut innovationer och lösningar som har en global potential som inte sällan är mångfaldigt större än Sveriges egna utsläpp. Ska de kunna fortsätta att göra det krävs investeringar i industrin, gruvnäringen och infrastrukturen. Idag bromsas eller helt stoppas sådana investeringar av långdragna, osäkra och dyra miljöprövningar. Vi måste släppa loss den konstruktiva kraft som näringslivet bidrar med i klimatomställningen.

För det tredje behöver vi framtidssäkra transportinfrastrukturen och accelerera digitaliseringen i samhället. Den svenska transportinfrastrukturen är i dag eftersatt, har otillräcklig kapacitet och är känslig för störningar. Trafikverket har uppskattat storleken på det eftersatta underhållet till 70 miljarder kronor. Trots detta prioriterar den nationella planen för infrastruktur ned underhållet. Det innebär att underhållsskulden kan komma att fördubblas de kommande tolv åren.  

Under nästa mandatperiod måste denna negativa trend brytas. En förbättrad tillgänglighet till marknader och kompetens är en grundförutsättning för fler växande företag.   

Den digitala infrastrukturen behöver utvecklas för att ta tillvara potentialen med digitaliseringen. Reformer som underlättar för näringslivet att ta nya steg i användningen av data och artificiell intelligens är nödvändiga för att företag i Sverige ska stå sig i den internationella konkurrensen. 

Regeringen måste driva på för att lagar och regelverk stödjer dataanvändning och frigör potentialen i den tekniska utvecklingen. Det behövs också en fortsatt utbyggnad av snabba och säkra elektroniska kommunikationsnät i hela landet.  

I ekonomiska kriser är ett konkurrenskraftigt näringsliv vårt viktigaste sociala och ekonomiska skyddsnät. Att stärka näringslivets konkurrenskraft och omställningsförmåga måste därför vara en helt central fråga under nästa mandatperiod. 

Karin Johansson, vice vd Svenskt Näringsliv

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom Svenskt Näringsliv 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?