Annons

Sverige behöver en mycket stramare budgetprocess

Vi har haft en olycklig praxisförskjutning gällande budgetprocessen. Uppluckring av respekten för ordning och reda i ekonomin är farlig. Det banar vägen för ständigt ökade utgifter och en skenande statsskuld, skriver Emil Källström, C.

OROLIG. För ett litet land byggs framgång på stabilitet och långsiktighet i de grundläggande regelverken. Ett Sverige där budgetramverk urholkas och centrala överenskommelser frångås kommer att bli fattigare.
OROLIG. För ett litet land byggs framgång på stabilitet och långsiktighet i de grundläggande regelverken. Ett Sverige där budgetramverk urholkas och centrala överenskommelser frångås kommer att bli fattigare.Foto:Jessica Gow/TT

Vi har alla drabbats av de hårda prövningar som följt av coronakrisens utbredning i Sverige och i världen. När den värsta krisen avtagit behöver vi granska Sveriges agerande och vad som krävs för att stå starkare nästa gång en kris av samma eller större magnitud slår mot vårt samhälle. Vi kan dock dra vissa slutsatser redan nu.

Det som har gjort att Sverige kunnat agera resolut och kraftfullt beror till stor del på Sveriges goda ekonomi och starka statsfinanser. 1990-talets budgetsanering och moderniseringen av Riksbanken har spelat en fundamental roll, liksom Alliansregeringarnas arbetslinje med fokus på jobb och företagande. Ett grundfundament har varit det finanspolitiska ramverket, med den ordnade och strama budgetprocessen.

Budgetprocessen vilar på dessa enkla principer:

•När riksdagen röstar om statsbudgeten fattas beslut om inkomster och utgifter i ett klubbslag. Det förhindrar att löst sammansatta majoriteter röstar för ständigt ökade underskott genom dyra reformer eller låga skatter.

•I riksdagen ställs helheter mot helheter. Oppositionspartierna kan inte vara för eller emot vissa utgifter eller vissa inkomster, utan presenterar fullt finansierade helheter som alternativ till budgetpropositionen.

Vi har sett en olycklig praxisförskjutning gällande budgetprocessen. Socialdemokraternas utbrytning av brytpunkten för den statliga inkomstskatten år 2013 var på många sätt startskottet. Strax innan coronakrisen gick Moderaterna i bräschen för att urholka ramverket genom att anta en extra ändringsbudget, vilket i efterhand fått skarp kritik från bland annat Finanspolitiska rådet. Under våren har ett flertal av riksdagens fackutskott behandlat och antagit utskottsinitiativ som varit kraftigt budgetpåverkande.

Samtidigt som praxis bryts står Sverige inför en rad ekonomiska utmaningar. En åldrande befolkning, investeringsbehov i både infrastruktur och rättsväsende samt en på kort tid kraftigt expanderad statsskuld som måste betalas tillbaka. Till det ska läggas till att vi efter coronakrisen behöver återstarta ekonomin och näringslivet med stimulanser.

Kombinationen av många vällovliga syften som kräver utgifter och investeringar förenat med en uppluckring av respekten för ordning och reda i ekonomin är farlig. Det banar vägen för ständigt ökade utgifter och en skenande statsskuld. Den läxan lärde sig Sverige dyrköpt under 1990-talskrisen. Nu får vi inte glömma gamla sanningar.

Ansvarstagande partier bör därför föra samtal om hur vi kan upprätthålla ordning och reda i budgetprocessen. Ett litet land i en osäker värld måste kunna klara av än värre påfrestningar och en serie av kriser.

Centerpartiet presenterar därför en rad förslag för hur en starkare svensk ekonomi kan byggas och hur viktiga överenskommelser för Sverige kan värnas och stärkas.

1. Förstärk budgetprocessen. Vår nuvarande ordning för beslut om statsbudget bygger på lika delar lagstiftning som praxis. I och med det politiska klimat som växt fram behöver praxis fastställas i lag på ett antal områden. Ofinansierade extra ändringsbudgetar, anslagshöjningar och skattesänkningar utan ordentlig beredning bör uttryckligen förbjudas, liksom budgetdrivande utskottsinitiativ. För att riksdagen i undantagsfall ska få anta sådana bör synnerliga skäl föreligga och finansutskottet bör bereda förslagen. Riksdagen bör dessutom åläggas att åberopa särskilda skäl för att kunna anta finansierade extra ändringsbudgetar, precis som regeringen. Den parlamentariska kommittén som hade i uppdrag att ta fram förslag för en tydligare budgetprocess föreslog detta i betänkandet En sammanhållen budgetprocess (SOU 2017:78), vilken är en god grund för fortsatt arbete.

2. Värna överskottsmålet och skuldankaret. Det finanspolitiska ramverket har tjänat Sverige väl. Så sent som förra mandatperioden uppdaterades det med ett nytt överskottsmål om en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel, kompletterat med ett skuldankare på 35 procent av Maastrichtskulden. En bred majoritet av riksdagens partier kom dessutom överens om att vart åttonde år gemensamt uppdatera ramverket. Ordningen i ramverket måste försvaras eftersom alternativet att vi vid regeringsskiften inte bara få nya prioriteringar utan också att en väsensskild ekonomiskpolitisk karta inte gynnar någon. Även kommande generationer av krishanterare förtjänar samma handlingsutrymme och trygghet som en låg statsskuld erbjuder.

3. Skärp lagstiftningen för ändring av utgiftstaket. Regeringen föreslår ett utgiftstak i budgetpropositionen för budgetåret och en prognos för de kommande två åren. Efter att riksdagen klubbat utgiftstaket finns det dock inga formella hinder för att upprepade gånger ändra på utgiftstaket. Eftersom utgiftstaket är det främsta skyddet mot en allt för vidlyftig finans- och stimulanspolitik bör det i lag fastslås att utgiftstaket för innevarande år endast får höjas om synnerliga skäl föreligger. 

Dessa förändringar förhindrar att praxis förskjuts i en än mer oansvarig riktning och ger en tydligare struktur för riksdagens budgetarbete. Med tanke på dess karaktär bör de förankras brett, men det finns ingen anledning att dra frågorna i långbänk. Centerpartiet kommer att ta initiativ till en översyn av det finanspolitiska ramverket i enlighet med dessa punkter så snart coronakrisens mest akuta fas upphört.

Dessa förslag syftar till att upprätta en ny brandvägg för statsfinanserna. Ett stramare budgetregelverk är dock inte tillräckligt. Sveriges ekonomiska stabilitet kräver mer än så.

4. Ge Finanspolitiska rådet större mandat. För att den ekonomiskpolitiska diskussionen i riksdagen ska bli mer ansvarsfull och transparent anser Centerpartiet att det Finanspolitiska rådets mandat bör breddas till att även omfatta att granska oppositionspartiernas skuggbudgetar. I ett läge där riksdagen blir en alltmer central spelplan för finanspolitikens utformning måste alla partier granskas på ett seriöst och professionellt sätt.

5. Värna pensionsöverenskommelsen. En av de viktigaste garanterna för en långsiktig och sund ekonomisk politik är pensionsöverenskommelsen och pensionsgruppen. Sverige har i bred enighet klarat av att fatta det för många svåra men nödvändiga beslutet om höjd pensionsålder. Det finns också en stor enighet om att under mandatperioden höja pensionerna för de som arbetat ett helt liv men trots det har låga pensioner. Denna kombination av partipolitiskt lugn, reformer och långsiktighet är fundamental och måste vårdas.

För ett litet land byggs framgång på stabilitet och långsiktighet i de grundläggande regelverken. Ett Sverige där budgetramverk urholkas och centrala överenskommelser frångås kommer att bli fattigare. De senaste decenniernas landvinningar där Sverige skapat sig betydande skyddsvallar mot ekonomisk oro måste värnas, stärkas och förbättras.

Emil Källström

Ekonomiskpolitisk talesperson Centerpartiet.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?