1515

Sverige är snart rökfritt

Svenskarnas användning av röktobak är nere på historiskt låga nivåer. Bara fem procent av befolkningen röker vilket snart gör landet till världens första rökfria land. Förklaringen är snuset, skriver Anders Milton, Kinna Bellander, Karl Fagerström och Göran Johnsson, ledamöter i Snuskommissionen.

UNDER LÄPPEN. Av dem som slutat röka har mer än dubbelt så många tagit hjälp av snuset som av olika ersättningspreparat från apoteket, typ nikotinplåster, nikotintuggummi eller liknande, skriver Anders Milton, Göran Johnsson, med flera.
UNDER LÄPPEN. Av dem som slutat röka har mer än dubbelt så många tagit hjälp av snuset som av olika ersättningspreparat från apoteket, typ nikotinplåster, nikotintuggummi eller liknande, skriver Anders Milton, Göran Johnsson, med flera.

Sverige är på väg att bli det första rökfria landet i världen. En ny undersökning från Novus visar att cigarettrökningen nu är nere i under fem procent av befolkningen. Enligt Folkhälsomyndigheten är det lika med ”endgame” – att vi är rökfria.

Detta är en stor och positiv nyhet som regeringen borde lyfta fram som en avgörande framgång för folkhälsan. Om vi exempelvis jämför med våra nordiska grannländer så blir bedriften slående: Danmark har mer än tre gånger så stor andel rökare (18 procent) Finland knappt tre gånger fler (14 procent), medan Norge ligger på dubbla andelen (10 procent). 

Men från svenskt offentligt håll möts utvecklingen med tystnad. Anledningen till detta står att finna i samma Novusrapport. Där framkommer nämligen också hur det svenska rökavvänjningsundret uppkommit.

Av dem som slutat röka har mer än dubbelt så många tagit hjälp av snuset som av olika ersättningspreparat från apoteket, typ nikotinplåster, nikotintuggummi eller liknande. 22 procent mot nio procent. Om vi tittar på åldersgruppen 18-47 år, som har störst framtida exponeringsrisk av rökandet slutade 27 procent med hjälp av snuset. Med tanke på att vår regering och våra myndigheter har varit mycket tydliga med att de inte vill att snuset ska användas som rökavvänjningsprodukt så är alltså siffrorna förenade med en för dem oönskad brasklapp: Detta har skett trots våra myndigheters rekommendationer, inte tack vara desamma.

Den absoluta lejonparten av våra rökare som lyckats sluta har gjort det utan ersättningsprodukter, 70 procent varav 59 procent slutade direkt och 11 procent lyckades med hjälp av att successivt trappa ned konsumtionen. Av kvarvarande 30 procentenheter rökfria säger sig alltså 22 procentenheter ha lyckats sluta röka med hjälp av snuset, drygt två av tre.

Extra spännande blir dessa siffror om man tillför att den totala andelen snuskonsumenter i Sverige över tid, sedan 2006, enligt Folkhälsomyndigheten legat relativt konstant på 11 procent av den vuxna befolkningen. Användandet av snus för att sluta röka har alltså inte påverkat den totala snuskonsumtionen, snuset verkar fungera under en övergångsfas och inte skapa nya långtidskonsumenter.

Regeringens och myndigheternas farhåga för att nikotinkonsumtionen ska förbli konstant, i sig en märklig inställning då det inte är nikotinet som utgör någon primär hälsorisk i sammanhanget, kommer alltså på skam. 

Återstår då risken för att snusare ska övergå till cigarettrökning, det som brukar kallas gatewayproblematiken. Om den risken finns så skulle myndigheternas ovilja att se snusets fördel som rökavvänjningsprodukt ändå vara logisk. Avvänjningen skulle kunna ätas upp av en nyrekrytering till cigaretterna via snuset.

Men hur förhåller det sig med det? Novusundersökningen ger ett tydligt svar: 96 procent av alla rökare började röka cigaretter direkt, endast tre procent började med snus för att sedan övergå till rökning. Denna gatewayproblematik är snudd på obefintlig. Däremot finns ett tydligt samband i andra riktningen där hela 56 procent av snusarna började med rökning och övergick till snus.

Det går alltså inte att komma ifrån snusets betydelse för att vi i Sverige röker i betydligt mindre utsträckning än våra annars så jämförbara nordiska grannländer. Att Norge ligger på andra plats är också tydligt snusrelaterat. Där motsvaras dock ännu så länge nedgången i rökning av en jämförbar uppgång i snuskonsumtionen, vilket naturligtvis ändå är att föredra av folkhälsoskäl. Finlands och Danmarks av EU beslutade snusförbud visar sig vara kostsamt ur ett folkhälsoperspektiv.

Att två av tre som behöver hjälp vid rökavvänjningen väljer snuset som medel för detta trots att vår regering och våra myndigheter uttryckligen motsätter sig detta riskerar att få spridningseffekter och därmed bli ett större samhällsproblem. Sviktar tilltron i någon del försvagas den snart i andra. Där är vi inte ännu och där vill vi inte hamna. Dessutom kan det väl inte vara alltför svårt att bara säga som det är:

Om våra myndigheter började tala klarspråk om hur det ser ut med de relativa hälsoriskerna för rökning jämfört med snusning så skulle vi kunna komma ned mot den riktiga nollgränsen för svenskarnas rökande. Det är Snuskommissionens ambition. Fem procent är ändå 400 000 vuxna individer som riskerar att få sina liv förkortade i onödan.

Fotnot: Snuskommissionen är en oberoende kommission som finansieras av Svenska Snustillverkarföreningen. Kommissionens slutsatser står fria från dess finansiärer.

Anders Milton, ordförande för Snuskommissionen, fd vd och ordförande för Läkarförbundet och tidigare regeringens psykiatrisamordnare.

Kinna Bellander, ledamot Snuskommissionen, tidigare verksam på bland annat MTG AB och TV4.

Karl Fagerström, ledamot Snuskommissionen, docent, forskare kring tobak och nikotin.

Göran Johnsson, ledamot Snuskommissionen, fd ordförande för IF Metall, fd ledamot i Socialdemokraternas VU.

 


Innehåll från SalesforceAnnons

Så når de framgång i den nya digitala världen

Handelsbanken, Volvo Cars och andra framgångsrika storföretag avslöjade sina framgångsrecept under ett livestreamat event. ”90 tempofyllda minuter.” 

I dag arbetar vi var som helst, vi leder på distans, utvecklar tillsammans och samarbetar över gränser och tidszoner. Vad krävs egentligen för att lyckas i en digital värld? Svaren fick vi på ett livestreamat event den 6 maj, där Sveriges främsta experter tillsammans med programledare Peter Settman diskuterade hur vi skapar förutsättningar för nya former av tillväxt och framgång.  

Eventet Salesforce Live arrangerades av kundrelationsjätten Salesforce, vars Sverigechef Dan Bjurman säger:  

– Under 90 tempofyllda minuter inspirerades vi av nya sätt att tänka, och tog del av konkreta framgångsfaktorer för att agera i den nya digitala världen. Tillsammans med bland andra Handelsbanken, Volvo Cars, Sandvik, MatHem, Trustly och Stadsmissionen fick vi skarpa exempel från olika branscher, och spaningar om framtiden från professor Micael Dahlen och futurologen Ashkan Fardost.  

Från Handelsbanken deltog Catharina Belfrage Sahlstrand, Group Head of Sustainability och Stephan Erne, Chief Digital Officer i en breakout-session. De berättade om bankens resa inom digitalisering och hållbarhet, var man står idag samt hur de ser på framtiden.  

Ta del av Salesforce live  

Liksom i andra branscher har pandemin satt ytterligare fart på digitaliseringen inom banksektorn och medfört nya prioriteringar. Salesforce undersöker varje år vilka frågor som är viktigast bland beslutsfattare inom finansbranschen globalt. Den senaste rapporten ”State of Finance 2020” med 

2 800 respondenter pekar på stora skillnader före och efter pandemins utbrott.

Ladda ned State of Finance 2020 här  

– Finansiella aktörer i Norden har helt stuvat om bland sina prioriteringar. Ökad personalisering av banktjänster ses nu som den enskilt viktigaste frågan, följt av ökad automatisering av processer, säger Rob Klomps, CTO Financial Services EMEA på Salesforce, och tillägger:

– Vi ser också en brytpunkt i att en majoritet av kunderna nu föredrar digital rådgivning framför fysisk. Handskakningar och personliga samtal anses inte längre som avgörande för att bygga förtroende. Men en bank som sällan eller aldrig träffar sina kunder måste jobba mer datadrivet för att förutse deras behov och möta dessa. 

Algoritmdrivna finansiella tjänster 

För att lyckas med detta måste bankerna skaffa sig en 360-gradersvy av sina kunder. 

– De måste bli bättre på att samla in, förstå och agera på kunddata på ett intelligent och konsekvent sätt. Och de behöver känna till kundens ekonomiska milstolpar och mål.

Digital rådgivning och andra automatiserade och AI-stödda banktjänster blir allt smartare. Rob Klomps lyfter fram algoritmdrivna finansiella tjänster som fattar beslut eller genomför uppdrag för kundens räkning, som ett framtidsområde. 

Varför har bankerna inte kommit längre inom digitala tjänster?   

– Därför att de sitter fast i föråldrade IT-strukturer och system som inte är så lätta att koppla ihop och därför att deras organisation speglar produkterna och inte kunderna. Deras digitalisering har utgått från produkter som utlåning, betalningar, sparande. Men kunderna tänker inte ”vilken produkt kan lösa mina problem”, de ser sin finansiella ställning och sina behov. Produktapproachen måste bort och ersättas av kundfokus.

Bankens medarbetare var tidigare kundernas primära kontaktyta, men nu är digitala kanaler minst lika viktiga och upplevelsen av dessa behöver förbättras. De som lyckas bäst med det blir vinnarna på den nya digitala bankmarknaden, menar Rob Klomps. 

Ta del av Salesforce live här

Mer från Salesforce

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Salesforce och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?