1515
Annons

Sverige är snart rökfritt

Svenskarnas användning av röktobak är nere på historiskt låga nivåer. Bara fem procent av befolkningen röker vilket snart gör landet till världens första rökfria land. Förklaringen är snuset, skriver Anders Milton, Kinna Bellander, Karl Fagerström och Göran Johnsson, ledamöter i Snuskommissionen.

UNDER LÄPPEN. Av dem som slutat röka har mer än dubbelt så många tagit hjälp av snuset som av olika ersättningspreparat från apoteket, typ nikotinplåster, nikotintuggummi eller liknande, skriver Anders Milton, Göran Johnsson, med flera.
UNDER LÄPPEN. Av dem som slutat röka har mer än dubbelt så många tagit hjälp av snuset som av olika ersättningspreparat från apoteket, typ nikotinplåster, nikotintuggummi eller liknande, skriver Anders Milton, Göran Johnsson, med flera.

Sverige är på väg att bli det första rökfria landet i världen. En ny undersökning från Novus visar att cigarettrökningen nu är nere i under fem procent av befolkningen. Enligt Folkhälsomyndigheten är det lika med ”endgame” – att vi är rökfria.

Detta är en stor och positiv nyhet som regeringen borde lyfta fram som en avgörande framgång för folkhälsan. Om vi exempelvis jämför med våra nordiska grannländer så blir bedriften slående: Danmark har mer än tre gånger så stor andel rökare (18 procent) Finland knappt tre gånger fler (14 procent), medan Norge ligger på dubbla andelen (10 procent). 

Men från svenskt offentligt håll möts utvecklingen med tystnad. Anledningen till detta står att finna i samma Novusrapport. Där framkommer nämligen också hur det svenska rökavvänjningsundret uppkommit.

Av dem som slutat röka har mer än dubbelt så många tagit hjälp av snuset som av olika ersättningspreparat från apoteket, typ nikotinplåster, nikotintuggummi eller liknande. 22 procent mot nio procent. Om vi tittar på åldersgruppen 18-47 år, som har störst framtida exponeringsrisk av rökandet slutade 27 procent med hjälp av snuset. Med tanke på att vår regering och våra myndigheter har varit mycket tydliga med att de inte vill att snuset ska användas som rökavvänjningsprodukt så är alltså siffrorna förenade med en för dem oönskad brasklapp: Detta har skett trots våra myndigheters rekommendationer, inte tack vara desamma.

Den absoluta lejonparten av våra rökare som lyckats sluta har gjort det utan ersättningsprodukter, 70 procent varav 59 procent slutade direkt och 11 procent lyckades med hjälp av att successivt trappa ned konsumtionen. Av kvarvarande 30 procentenheter rökfria säger sig alltså 22 procentenheter ha lyckats sluta röka med hjälp av snuset, drygt två av tre.

Extra spännande blir dessa siffror om man tillför att den totala andelen snuskonsumenter i Sverige över tid, sedan 2006, enligt Folkhälsomyndigheten legat relativt konstant på 11 procent av den vuxna befolkningen. Användandet av snus för att sluta röka har alltså inte påverkat den totala snuskonsumtionen, snuset verkar fungera under en övergångsfas och inte skapa nya långtidskonsumenter.

Regeringens och myndigheternas farhåga för att nikotinkonsumtionen ska förbli konstant, i sig en märklig inställning då det inte är nikotinet som utgör någon primär hälsorisk i sammanhanget, kommer alltså på skam. 

Återstår då risken för att snusare ska övergå till cigarettrökning, det som brukar kallas gatewayproblematiken. Om den risken finns så skulle myndigheternas ovilja att se snusets fördel som rökavvänjningsprodukt ändå vara logisk. Avvänjningen skulle kunna ätas upp av en nyrekrytering till cigaretterna via snuset.

Men hur förhåller det sig med det? Novusundersökningen ger ett tydligt svar: 96 procent av alla rökare började röka cigaretter direkt, endast tre procent började med snus för att sedan övergå till rökning. Denna gatewayproblematik är snudd på obefintlig. Däremot finns ett tydligt samband i andra riktningen där hela 56 procent av snusarna började med rökning och övergick till snus.

Det går alltså inte att komma ifrån snusets betydelse för att vi i Sverige röker i betydligt mindre utsträckning än våra annars så jämförbara nordiska grannländer. Att Norge ligger på andra plats är också tydligt snusrelaterat. Där motsvaras dock ännu så länge nedgången i rökning av en jämförbar uppgång i snuskonsumtionen, vilket naturligtvis ändå är att föredra av folkhälsoskäl. Finlands och Danmarks av EU beslutade snusförbud visar sig vara kostsamt ur ett folkhälsoperspektiv.

Att två av tre som behöver hjälp vid rökavvänjningen väljer snuset som medel för detta trots att vår regering och våra myndigheter uttryckligen motsätter sig detta riskerar att få spridningseffekter och därmed bli ett större samhällsproblem. Sviktar tilltron i någon del försvagas den snart i andra. Där är vi inte ännu och där vill vi inte hamna. Dessutom kan det väl inte vara alltför svårt att bara säga som det är:

Om våra myndigheter började tala klarspråk om hur det ser ut med de relativa hälsoriskerna för rökning jämfört med snusning så skulle vi kunna komma ned mot den riktiga nollgränsen för svenskarnas rökande. Det är Snuskommissionens ambition. Fem procent är ändå 400 000 vuxna individer som riskerar att få sina liv förkortade i onödan.

Fotnot: Snuskommissionen är en oberoende kommission som finansieras av Svenska Snustillverkarföreningen. Kommissionens slutsatser står fria från dess finansiärer.

Anders Milton, ordförande för Snuskommissionen, fd vd och ordförande för Läkarförbundet och tidigare regeringens psykiatrisamordnare.

Kinna Bellander, ledamot Snuskommissionen, tidigare verksam på bland annat MTG AB och TV4.

Karl Fagerström, ledamot Snuskommissionen, docent, forskare kring tobak och nikotin.

Göran Johnsson, ledamot Snuskommissionen, fd ordförande för IF Metall, fd ledamot i Socialdemokraternas VU.

 


Debatt: Ny politik behövs för att fler utlandssvenskar ska rösta

Utlandssvenskars valdeltagande kan avgöra vem som får bilda regering. De partier som inkluderar utlandssvenskarna har stor potential inför årets riksdagsval, skriver juristen och företagaren Magnus Dahl, bosatt i Portugal.

Historiskt bevandrade borgerliga politiker och opinionsbildare drömmer sig gärna tillbaka till 1979 när de sist inkomna utlandsrösterna ändrade utgången av riksdagsvalet några dagar efter valdagen. Dessa röster flyttade ett mandat från S till M. Med 175 borgerliga riksdagsplatser mot 174 socialistiska kunde regeringen Fälldin II bildas och det mest långtgående S-förslaget till löntagarfonder stoppas. Det borgerliga självförtroendet stärktes av att vinna återval efter tre turbulenta år med Fälldin- och Ullstenregeringarna.

Sedan dess har mycket hänt. Numera räknas de flesta utlandsröster redan på valnatten vilket gör det osannolikt att de i årets val ska få lika dramatisk roll, men utlandsrösternas antal ökar för varje val. De är i år betydligt fler än 1979 även om valdeltagandet i sig är lågt. Av 660.000 utlandssvenskar är 170.000 registrerade i röstlängden, men endast 40 procent av dessa, cirka 70.000 utlandssvenskar, röstade 2018. Det finns därför enorm potential att vinna väljare hos dem som inte nyttjar sin rösträtt eller ännu inte har registrerat sig i röstlängden.

Utlandssvenskar är ingen homogen grupp, utan fördelad över alla ålders-, utbildnings- och inkomstgrupper spridda över hela världen. SOM-undersökningen från 2014 visar att den ideologiska profilen på utlandssvenskar generellt är mer borgerlig och höger än hos Sverigeboende, men även att MP har starkare stöd. Tydligast är att M är klart starkare och S markant svagare än bland väljare i Sverige.

Bland utlandssvenskar återkommer flera förklaringar till det låga valdeltagandet. Den förda politiken verkar syfta till att exkludera utlandssvenskar från Sverige, vilket sänker det politiska engagemanget, men bidragande är även den bristande uppskattning som utlandssvenskar möter i svensk offentlighet. Aktivt odlade myter och direkta felaktigheter tillåts att sätta bilden av svenskar i utlandet, vars betydelse för svenskt välstånd ofta förtigs och förvanskas till att göra oss till svikare som lämnat Sverige och inte gör rätt för sig.

Längst i sin fientliga retorik riktad mot svenskar som bosatt sig i södra Europa gick dåvarande finansminister Magdalena Andersson (S) när hon i mars 2021 presenterade uppsägningen av dubbelbeskattningsavtalen med Portugal och Grekland. Andersson beskrev oss som samvetslösa parasiter som utnyttjar välfärdssystemen för egen nytta utan att själva bidra till dessa. De enda svenska politiker med civilkurage att invända mot denna oanständiga vrångbild var de borgerliga riksdagsledamöterna Boriana Åberg (M) och Gulan Avci (L). I övrigt blev det knäpptyst. Ingen svensk journalist faktagranskade Anderssons påståenden. Den av regeringen nyligen tillsatta utredningen om utflyttningsskatt bekräftar S negativa inställning till svenskar som flyttar utomlands.

S är emellertid inte ensamma om sin negativa retorik mot utlandssvenskar. Friskoleentreprenören Peje Emilsson lanserade i Dagens Industri 2018 det absurda förslaget att Portugalsvenskar som återvänder till Sverige skulle betala en särskild inflyttningsskatt för att åter omfattas av den allmänna sjukvården. Emilsson hade helt missat att Portugal- och andra utlandssvenskar är en rejäl vinstaffär för svenska staten. Utlandssvenskarna förser varje år den svenska statskassan med åtskilliga miljarder kronor utan att omfattas av många av de välfärdstjänster som invånarna i Sverige åtnjuter.

Svenskar bosatta i utlandet betalar varje år flera miljarder kronor i inkomstskatter i Sverige på statliga, kommunala och privata pensioner liksom på tjänstepensioner, samt avkastningsskatt på dessa. Utdelning från svenska bolag beskattas med upp till 30 procent. Många utlandssvenskar arbetar i eller leder svenskägda dotterbolag som årligen sänder många miljarder kronor i vinstmedel till sina svenska moderbolag som i sin tur betalar svensk bolagsskatt. Vid besök i Sverige bidrar utlandssvenskar till svenska konsumtionsskatter. Vi betalar fastighetsavgift på sommarhus i Sverige, men saknar rätt till RUT- eller ROT-avdrag på inkomster. 

Utlandssvenskarnas bidrag till Sverige är emellertid inte endast ekonomiskt. Få bidrar så mycket till Sveriges positiva anseende och till den av media och det politiska styret omhuldade Sverigebilden som just utlandssvenskar. I vardagen, på arbetsplatser, universitet och i grannskap, stärker utlandssvenskar dagligen bilden av svenskar som ett arbetsamt, pålitligt och innovativt folk. Det är något som alla svenskar har glädje av och som underlättar svenska företags möjligheter globalt.

Partier som på allvar är intresserade av att öka utlandssvenskarnas valdeltagande, och förtjäna vårt förtroende, måste inse att det inte räcker med att vart fjärde år skicka ett brev där de utlovar sänkt SINK-skatt. Fokus måste också flyttas från att handla om regler för eventuell flytt tillbaka till Sverige och i stället läggas på att skapa engagemang hos utlandsboende för Sveriges utveckling medan dessa bor utomlands.

Det krävs politiska initiativ för att inkludera utlandssvenskarna och engagera oss i Sverige. Intresset att rösta i riksdagsvalen kan öka om egen riksdagsvalkrets skapas för utlandssvenskar (lika stor som 

Blekinges!), men också med tydligare regler för antal dagar som kan tillbringas i Sverige, möjlighet att ta styrelseuppdrag i svenska bolag för att kunna bidra med erfarenheter från utlandet, rätt att öppna ISK-konto och vara aktiv sparare i Sverige, sänkt kupongskatt till 15 procent när dubbelbeskattningsavtal saknas, möjlighet till RUT- och ROT-avdrag mot inkomster från Sverige, samt att Sveriges regering tar initiativ till nya dubbelbeskattningsavtal med länder där sådana saknas.

Om fler utlandssvenskar röstar kan våra röster flytta mellan 15 och 20 riksdagsmandat. Det kan avgöra vem som får bilda regering. För de partier som på allvar visar att de vill föra en politik som inkluderar utlandssvenskarna i det svenska samhället finns därför stor potential inför årets riksdagsval.

Magnus Dahl

Jurist och företagare bosatt i Portugal  

 

 

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?