1515
Annons

Svenskt Näringslivs vd: Brottsvågen skrämmer bort utländsk kompetens

DEBATT. Den lågprioriterade mängdbrottsligheten kostar svenska företag stora summor. Utsattheten har fått var femte handlare att fundera på att sälja eller stänga och inbrottsstölderna i byggbranschen har ökat med 60 procent på fem år, skriver Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke.

KONSEKVENSER. Den ökande grova brottsligheten väcker även stor uppmärksamhet utomlands. Det gör det bland annat svårare för exportindustrin att rekrytera kompetens från andra länder, skriver Jan-Olof Jacke.
KONSEKVENSER. Den ökande grova brottsligheten väcker även stor uppmärksamhet utomlands. Det gör det bland annat svårare för exportindustrin att rekrytera kompetens från andra länder, skriver Jan-Olof Jacke.Foto:Henrik Montgomery/TT

De senaste årens dramatiska ökning av grova våldsbrott har orsakat stora nyhetsrubriker. Den lågprioriterade mängdbrottsligheten uppmärksammas inte på samma sätt, trots att den är mycket utbredd, ofta fungerar som inkörsport till tyngre kriminalitet och kostar svenska företag stora belopp.

Jag möter många företagare som vittnar om hur brottslighet och otrygghet i allt högre grad drabbar deras företag. Problemen finns i näringslivets alla sektorer. Nästan sex av tio företag uppger att de har utsatts för brott under de senaste två åren.

Några av de branscher som hittills drabbats hårdast är handel, besöksnäring, transporter och bygg. Låt mig ge några konkreta exempel som visar på omfattningen.

Det brottsförebyggandet arbetet i handeln kostar 13 miljarder kronor. Utsattheten för brott har fått var femte handlare att fundera på att sälja eller stänga butiken. I byggbranschen ökade antalet inbrottsstölder med 60 procent under perioden 2013–2018.

Den ökande grova brottsligheten i Sverige väcker även stor uppmärksamhet utomlands. Den traditionella Sverigebilden – ett tryggt och säkert land – håller på att krackelera. Detta är allvarligt och gör det bland annat svårare för exportindustrin att rekrytera kompetens från andra länder.

Brottsligheten hämmar företagens tillväxt- och utvecklingsmöjligheter. Deras direkta kostnader av brottsligheten uppgick i fjol till 55 miljarder kronor, enligt HUI Research. Till det kommer indirekta kostnader för säkerhetsåtgärder (exempelvis larm, kameror och väktare) och utebliven tillväxt. 55 miljarder är alltså sannolikt en ganska rejäl underskattning.

Brottsligheten leder också till oro och otrygghet. Den effekten går inte att mäta i kronor men den påverkar hur både företag och människor agerar.

Vem vill jobba i en butik där snatterier, rån och hot hör till vardagen? För många företagare är det vardag. Och hur går det för ett bostadsområde eller en ort när näringsidkare tvingas slå igen och samhällsservicen, där företagen ofta är en viktig del, blir ännu sämre?

Tyvärr talar mycket för att brottssituationen kommer att fortsätta att försämras. Polisen har de senaste åren inte nått sina rekryteringsmål. Det finns nu 10 procent fler invånare per polis än det gjorde 2010. Samtidigt är dessa poliser belastade av både en ökad problematik i de utsatta områdena och fler extrema brott som skjutningar och sprängningar.

Konsekvensen har blivit mindre resurser till att bekämpa vardagsbrottslighet. Uppklarningsgraden av flera typer av brott faller. Antalet anmälda bedrägerier, en av de brottskategorier som kostar företagen mest, har ökat med 140 procent sedan 2009. Samtidigt hade andelen ouppklarade bedrägerier ökat till 95 procent 2018.

Redan 2017 stängde företagen i Stockholmsförorterna Husby och Spånga sina butiker tillfälligt i protest mot att polis och politiker inte gjorde tillräckligt mot otrygghet och brottslighet. Sedan dess har det kommit många fler larmsignaler och situationen har förvärrats.

Det borde vara en självklarhet att det ska vara tryggt att driva företag i hela Sverige. Så är det inte i dag. På allt fler platser tvingas företagare stänga sin verksamhet.

Det vilar ett stort ansvar på politikerna att vidta åtgärder som minskar brottslighet och otrygghet. De måste i högre grad prioritera den brottslighet som kostar mest.

Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv


Tech ny favoritbransch bland yrkeskriminella: ”Sårbarheter utnyttjas”

Skenande teknikutveckling och höga krav på snabbhet från slutkunder är två faktorer som kan bidra till att tech har seglat upp som yrkeskriminellas favoritbransch. Till skillnad från de flesta andra näringar sticker teknikbolagen ut med en stigande brottsutsatthet, enligt en global rapport. 

Cyberkriminalitet betraktas generellt i näringslivet som det främsta brottshotet.
Cyberkriminalitet betraktas generellt i näringslivet som det främsta brottshotet.Foto:Chris Ratcliffe, Jason Alden

Brottsligheten som drabbar näringslivet har parkerat sig på en hög nivå globalt, konstaterar PwC i en rapport som mäter kriminaliteten mot företag i 53 länder. Tre sektorer utmärker sig dock med en brottsfrekvens som ökat sedan senaste mätningen för två år sedan. Till skillnad från övriga branscher rapporterar bolag inom teknik, media och telekom en stigande utsatthet.  

Nästan två tredjedelar av bolagen i de utstickande branscherna uppger att de varit måltavla för någon form av bedrägeri de senaste 24 månaderna, vilket kan jämföras med snittet på 46 procent för samtliga näringar. 

”Snabb teknisk utveckling och höga krav på snabbhet från slutkunder kan skapa sårbarheter som utnyttjas av yrkeskriminella”, kommenterar Cecilia Cederberg, partner och ansvarig för forensiska tjänster på PwC i Sverige.

Cecilia Cederberg, partner och ansvarig för forensiska tjänster på PwC i Sverige.
Cecilia Cederberg, partner och ansvarig för forensiska tjänster på PwC i Sverige.Foto:PwC

Cyberkriminalitet betraktas generellt i näringslivet som det främsta brottshotet. Men inom finansbranschen och detaljhandeln pekar företagen istället ut bedrägerier på kundsidan, till exempel försäkrings- eller kortbedrägerier, som risk nummer ett.

Majoriteten av bolagen som drabbats särksilt hårt har attackerats av externa gärningspersoner, vilket är en ökning med 7 procent sedan år 2020. Parallellt minskar andelen ekobrott som begås inifrån organisationen, fortsätter Cecilia Cederberg. 

”När man upptäcker att pengar har försvunnit från bolaget är det i princip lika vanligt att misstankarna riktas mot anställda, innan man utrett vad som hänt. Men på personalsidan ser vi alltså en minskad risk, generellt sett.”

Överlag går trenden mot mer genomarbetade och skräddarsydda bedrägeriförsök, betonar hon. Resurser saknas inte för att lägga tid på att skapa relationer, där enskilda personer utnyttjas för att lämna ifrån sig kritiska uppgifter.      

”Förr var så kallade vd-bedrägerier mer av massutskick som riktades brett och till en början främst mot stora bolag. Numera ser vi oftare förövare som tillskansat sig mycket information, innan de slår till.”

De kontrollfunktioner företag som satt upp för att förhindra och upptäcka bedrägerier, till exempel attestrutiner och uppföljning av avtal, är sällan heltäckande. Ett välfungerande visselblåsarsystem är ett minst lika viktigt skydd, understryker Cecilia Cederberg.  

”Det är inte alltid som bolag fångar upp tips från visselblåsare eller från kunder som uppmärksammat avvikelser eller misstänksamma händelser. I vissa fall kan det därför ta år innan man upptäcker att till exempel en känd leverantör skickar falska fakturor eller att det förekommer korruption inom bolaget.”

Vad behöver företagen bli bättre på?
”Att göra egna riskanalyser och identifiera processer som skulle kunna utnyttjas av kriminella. Vidare behöver man stärka den inre kontrollen och gå till botten med visselblåsartips eller andra avvikelser.”

”En annan viktig sak är att ta lärdom av de incidenter som inträffar och att på djupet sätta sig in i hur de kunde hända. Gör man inte en grundlig genomgång är risken stor att företaget drabbas igen”, tillägger hon. 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?