Annons

Svenskt Näringsliv: Nya skatter slår mot Sverige

DEBATT. Tio EU-länder har krävt nya beskattningsformer för att få in skatt från digitala storföretag. Det är olyckligt. Om beskattningen styrs utifrån var bolagens marknader finns kommer Sverige som exportberoende nation att drabbas hårt, skriver Johan Fall, Svenskt Näringsliv.

Johan Fall, Svenskt Näringsliv. I bakgrunden Amazons logistikcenter i Rheinberg, Tyskland.
Johan Fall, Svenskt Näringsliv. I bakgrunden Amazons logistikcenter i Rheinberg, Tyskland.Bild:AP

Debatten om digitalisering och skatter blir alltmer högljudd. Inom EU har nyligen en grupp på tio länder rest krav på nya beskattningsformer för den digitala ekonomin. En frontlinje kan skönjas mellan EU och USA och i skottgluggen är främst globala företag med digital profil, där akronymer som GAFA och FANG anspelar på företag som Google, Apple, Facebook, Netflix eller Amazon.

För Sveriges del är det viktigt att navigera rätt i den internationella skattedebatten för att möta de många utmaningar som digitaliseringen innebär. Mycket står på spel i form av jobb, investeringar och företags nyckelfunktioner om vi inte ser skatternas strategiska betydelse i den omvälvning som nu sker. Krav på att beskatta utländska internetjättar riskerar att leda till förlorad beskattningsrätt över egna storexportörer.

De ändrade förutsättningar som följer av digitaliseringen ökar konkurrensen från globala aktörer och kan ställa nya krav på ländernas skattesystem. Men därifrån är det långt till att nya beskattningsformer skulle behövas.

Det är visserligen sant att digitaliseringen påverkar relationen mellan producenter och konsumenter, att digitala plattformar för samman beställare och utförare för varor och tjänster på nya sätt och att betalningsmönster förändras. Även om gamla affärsmodeller ställs på ända, är etablerade skatteprinciper också fortsättningsvis giltiga.

Vinster ska beskattas där värden skapas. Det är också grundläggande att beskatta nettovinsten, det vill säga medge avdrag för kostnader och att säkerställa att inte flera länder beskattar samma vinst. Hörnstenar är bland annat regelverken om fasta driftsställen, som reglerar när skattskyldighet inträder, och transferpriser, som har betydelse för vinstberäkningen. Internationella överenskommelser har diskuterats ingående de senaste åren i OECD:s projekt om BEPS, Base Erosion and Profit Shifting.

Kraven på nya beskattningsformer talar om ”utjämningsskatt” och att beskatta på grundval av försäljning och ”virtuella driftsställen”. De nya kraven riskerar bryta mot flera vedertagna principer och blanda samman vinst och konsumtion, som redan i dag beskattas genom ländernas momssystem. Vidare har snart sagt alla företags verksamheter digitala inslag och det är inte möjligt att dra rimliga gränser för vad som i skattehänseende ska anses som digitalt.

Många företag skulle därtill drabbas av kraftigt ökad osäkerhet om var och hur mycket skatt som ska betalas. Det skulle försvåra avräkning för utländsk skatt och öka antalet tvister med dubbelbeskattning, alltså när flera stater vill beskatta samma vinst. Därför är det välkommet att Sverige inte tillhör de tio EU-länder som står bakom de nya skatteplanerna.

För Sverige följer dessutom stora realekonomiska risker om beskattningen mer styrs av var marknaderna finns. Eftersom vi har förhållandevis liten egen marknad skulle vår skattebas krympa. Som exportberoende land är Sverige också sårbart om andra länder i större utsträckning gör anspråk på vinster som genererats av uppfinningar och utvecklingsarbete som skett här.

En sådan utveckling riskerar i förlängningen driva företag att flytta verksamheter dit de stora marknaderna finns, vilket skulle göra oss till dubbel förlorare genom att tappa såväl arbetstillfällen som skattebas.

Samtidigt som det är bra att både finansministern och statsministern tagit tydlig ställning mot nya beskattningsformer, kvarstår stora problem i det svenska skattesystemet. Under mandatperioden har dessvärre utvecklingen gått åt fel håll i delar som är betydelsefulla för att möta digitaliseringens utmaningar. Villkoren för kompetens, entreprenörskap och bolagsskatt behöver bli bättre, inte sämre.

Fler än var tredje heltidsarbetande person förlorar mer än hälften av en inkomstökning på grund av dagens höga marginalskatter. Skärpningar av den så kallade entreprenörsskatten uteblir visserligen men dessvärre ser också angelägna förbättringar ut att frysa inne. När det gäller bolagsbeskattningen behövs stärkt rättssäkerhet, tydligare följsamhet till internationella standarder och att full avdragsrätt säkerställs för tidigare års förluster.

Med digitaliseringen får Sverige stora möjligheter att vinna fördelar på att ha konkurrenskraftiga villkor. På motsvarande sätt kan det förmodligen bli mer ödesdigert att hamna på efterkälken. Därför är det hög tid att agera och en det är en god början att Sverige har intagit en smart position mot nya beskattningsformer.


Johan Fall, chef för Svenskt Näringslivs skatteavdelning


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från Visiba CareAnnons

Digitala vårdmöten är här för att stanna

Med hjälp av AI-teknik guidar Visiba Cares tjänst Red Robin patienter och vårdpersonal. 
Med hjälp av AI-teknik guidar Visiba Cares tjänst Red Robin patienter och vårdpersonal. 

Behovet och användandet av digitala lösningar inom vården har ökat drastiskt under coronapandemin. Dessa lösningar kommer fortsätta att nyttjas även efter krisen, menar Peter Tyreholt, produktchef på Visiba Care, och pekar på mer patienttid för vårdgivaren som en av många fördelar. 

Efter coronavirusets utbrott har vården tagit stor plats i debatter och på nyhetssidor. Vårdpersonal är hårt belastad och vård som inte är kopplad till pandemin har skjutits upp. 

- Det kommer inte bli en tydlig avslutning på covid-19 i Sverige inom förutsebar tid, utan vi kommer förmodligen behöva leva med pandemin länge. Samtidigt finns det ett stort behov att börja beta av den vård som blivit uppskjuten. Då är digitala lösningar ett viktigt stöd för att kunna hantera en längre period av en pandemi och samtidigt få den övriga verksamheten att fungera, säger Peter Tyreholt, produktchef på Visiba Care.

Dramatisk ökning av digitala vårdmöten under coronakrisen

Visiba Care grundades 2014 och har sedan dess gett vården möjlighet att möta patienter digitalt, antingen via videosamtal eller chatt beroende på ärende. Behovet av digitala vårdmöten har skjutit i höjden under rådande kris – sedan 11 mars har volymen av digitala möten per dag ökat med 660 procent. 

- Vi har haft en del att göra, milt uttryck. Många av våra befintliga kunder har varit oerhört flexibla i sina arbetssätt och flera av dem ställde om på dagen, säger Peter Tyreholt. 

EXTERN LÄNK: Så funkar Visiba Cares lösning  

Lätt för vårdorganisationer att anpassa sitt vårdutbud med plattformen

Bolaget riktar sig främst till stora vårdorganisationer – som regioner, kommuner eller större privata vårdgivare – till vilka de levererar en skalbar digital plattform under organisationens eget varumärke där de kan öppna en eller flera digitala mottagningar och anpassa sina erbjudanden. Detta har många också gjort under våren. Peter Tyreholt berättar:

- Ett exempel är vårdcentralerna Bra Liv, som är Jönköpings primärvård. De har flera gånger konfigurerat sina vårderbjudanden för att anpassa sig efter händelseutvecklingen av viruset, till exempel att patienter med luftvägssymtom först tas emot digitalt och nu senast för att hantera det utökade uppdraget runt provtagning.

EXTERN LÄNK: Läs hur Visiba Care med hjälp av AI-teknik guidar patienter till rätt plats i vårdkedjan

Peter Tyreholt tror inte att svensk sjukvård kommer att återgå till det normala när väl pandemin har lagt sig. Undersökningar visar exempelvis att både patienter och vårdutövare ställer sig positiva till digitala möten efter att ha provat dem.

- Det har också pratats länge om att flytta point of care, alltså var du behandlas, så nära hemmet som möjligt. Detta kommer nu att öka kraftigt eftersom det blivit tydligare än kanske någonsin att centrala samlingsplatser är sårbara när något är smittosamt, säger han och avslutar:

- Digitalisering erbjuder helt nya sätt att organisera vården och den möjliggör att man kan automatisera många processer, vilket frigör livsviktig tid som vårdgivarna kan lägga på sina patienter istället. 

Fakta Visiba Care
Visiba Care lanserades 2014 och är idag Nordens ledande plattform för digitala vårdbesök. Plattformen används av över hälften av Sveriges regioner, på över 1 500 mottagningar och inom en stor bredd av vårdverksamheter, både inom hemsjukvård, primärvård och specialistvård. Visiba Care har stor erfarenhet av att hjälpa vårdgivare att komma igång och framgångsrikt införa digitala vårdmöten.
Läs mer på www.visibacare.com 

Mer från Visiba Care

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Visiba Care och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?