1515
Annons

Svenskt Näringsliv: Nya skatter slår mot Sverige

DEBATT. Tio EU-länder har krävt nya beskattningsformer för att få in skatt från digitala storföretag. Det är olyckligt. Om beskattningen styrs utifrån var bolagens marknader finns kommer Sverige som exportberoende nation att drabbas hårt, skriver Johan Fall, Svenskt Näringsliv.

Johan Fall, Svenskt Näringsliv. I bakgrunden Amazons logistikcenter i Rheinberg, Tyskland.
Johan Fall, Svenskt Näringsliv. I bakgrunden Amazons logistikcenter i Rheinberg, Tyskland.Bild:AP

Debatten om digitalisering och skatter blir alltmer högljudd. Inom EU har nyligen en grupp på tio länder rest krav på nya beskattningsformer för den digitala ekonomin. En frontlinje kan skönjas mellan EU och USA och i skottgluggen är främst globala företag med digital profil, där akronymer som GAFA och FANG anspelar på företag som Google, Apple, Facebook, Netflix eller Amazon.

För Sveriges del är det viktigt att navigera rätt i den internationella skattedebatten för att möta de många utmaningar som digitaliseringen innebär. Mycket står på spel i form av jobb, investeringar och företags nyckelfunktioner om vi inte ser skatternas strategiska betydelse i den omvälvning som nu sker. Krav på att beskatta utländska internetjättar riskerar att leda till förlorad beskattningsrätt över egna storexportörer.

De ändrade förutsättningar som följer av digitaliseringen ökar konkurrensen från globala aktörer och kan ställa nya krav på ländernas skattesystem. Men därifrån är det långt till att nya beskattningsformer skulle behövas.

Det är visserligen sant att digitaliseringen påverkar relationen mellan producenter och konsumenter, att digitala plattformar för samman beställare och utförare för varor och tjänster på nya sätt och att betalningsmönster förändras. Även om gamla affärsmodeller ställs på ända, är etablerade skatteprinciper också fortsättningsvis giltiga.

Vinster ska beskattas där värden skapas. Det är också grundläggande att beskatta nettovinsten, det vill säga medge avdrag för kostnader och att säkerställa att inte flera länder beskattar samma vinst. Hörnstenar är bland annat regelverken om fasta driftsställen, som reglerar när skattskyldighet inträder, och transferpriser, som har betydelse för vinstberäkningen. Internationella överenskommelser har diskuterats ingående de senaste åren i OECD:s projekt om BEPS, Base Erosion and Profit Shifting.

Kraven på nya beskattningsformer talar om ”utjämningsskatt” och att beskatta på grundval av försäljning och ”virtuella driftsställen”. De nya kraven riskerar bryta mot flera vedertagna principer och blanda samman vinst och konsumtion, som redan i dag beskattas genom ländernas momssystem. Vidare har snart sagt alla företags verksamheter digitala inslag och det är inte möjligt att dra rimliga gränser för vad som i skattehänseende ska anses som digitalt.

Många företag skulle därtill drabbas av kraftigt ökad osäkerhet om var och hur mycket skatt som ska betalas. Det skulle försvåra avräkning för utländsk skatt och öka antalet tvister med dubbelbeskattning, alltså när flera stater vill beskatta samma vinst. Därför är det välkommet att Sverige inte tillhör de tio EU-länder som står bakom de nya skatteplanerna.

För Sverige följer dessutom stora realekonomiska risker om beskattningen mer styrs av var marknaderna finns. Eftersom vi har förhållandevis liten egen marknad skulle vår skattebas krympa. Som exportberoende land är Sverige också sårbart om andra länder i större utsträckning gör anspråk på vinster som genererats av uppfinningar och utvecklingsarbete som skett här.

En sådan utveckling riskerar i förlängningen driva företag att flytta verksamheter dit de stora marknaderna finns, vilket skulle göra oss till dubbel förlorare genom att tappa såväl arbetstillfällen som skattebas.

Samtidigt som det är bra att både finansministern och statsministern tagit tydlig ställning mot nya beskattningsformer, kvarstår stora problem i det svenska skattesystemet. Under mandatperioden har dessvärre utvecklingen gått åt fel håll i delar som är betydelsefulla för att möta digitaliseringens utmaningar. Villkoren för kompetens, entreprenörskap och bolagsskatt behöver bli bättre, inte sämre.

Fler än var tredje heltidsarbetande person förlorar mer än hälften av en inkomstökning på grund av dagens höga marginalskatter. Skärpningar av den så kallade entreprenörsskatten uteblir visserligen men dessvärre ser också angelägna förbättringar ut att frysa inne. När det gäller bolagsbeskattningen behövs stärkt rättssäkerhet, tydligare följsamhet till internationella standarder och att full avdragsrätt säkerställs för tidigare års förluster.

Med digitaliseringen får Sverige stora möjligheter att vinna fördelar på att ha konkurrenskraftiga villkor. På motsvarande sätt kan det förmodligen bli mer ödesdigert att hamna på efterkälken. Därför är det hög tid att agera och en det är en god början att Sverige har intagit en smart position mot nya beskattningsformer.


Johan Fall, chef för Svenskt Näringslivs skatteavdelning


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från DenacodeAnnons

Allt fler installerar besökssystem – hur säkert är ditt kontor?

Sverige har i regel haft en stor tillgänglighet till arbetsplatser. Det är först när något inträffar som tankar på exempelvis kontorssäkerhet kan växa – något som Fredrik Lindmark, Produktansvarig för besökssystem på techföretaget Denacode menar blev tydligt efter terrorattentatet på Drottninggatan 2017.

– Det gav många företagare en tydlig tankeställare och vi fick många förfrågningar om vårt besökssystem App Entré efter det, säger han.

Säkerhetsfrågan är ständigt på tapeten och många företag rustar för eventuella hackerintrång med hjälp av digitala lösningar. Att säkerheten i den fysiska miljön är minst lika viktig som den digitala är något som allt fler blir varse om – inte minst när revisorer börjar rekommendera ökad säkerhet för företagets anställda utöver en bra företagsförsäkring.

Denacode är ett familjeföretag som sedan starten 2003 skapat IT-verktyg som används av landsting, kommuner och globala företag i olika storlekar. De erbjuder ett tiotal grundprodukter och ett femtiotal anpassningar av dessa för att skräddarsy kundens specifika behov. Att företag inser vikten av att hålla reda på vilka som kommer och går på kontoret, hur man gör om man vill hålla dörren låst men kontoret tillgängligt för medarbetare och leveranser eller möjligheten att öppna dörren på distans och enkelt kunna kommunicera digitalt med besökare gör att intresset för Denacodes besökssystem App Entré är stort.

App Entré effektiviserar kommunikationen

App Entré är ett modernt och stilrent besökssystem för receptioner och kontor som främst riktar sig till små och mellanstora företag. Med ett snabbt fingertryck kan besökaren anropa vem som helst på kontoret direkt från receptionen. Kontakten sker sedan vidare via SMS och e-post, och svar ges direkt tillbaka på skärmen eller till besökarens telefon.

– En iPad monteras i mellandörren eller direkt på receptionsdisken, och i den registrerar sig besökaren. På skärmen kan man få information om de anställdas status, alltså om någon befinner sig i möte eller har gått för dagen. Dessutom samlas data om besöken så att ledningen har statistik att utgå från vid behov, exempelvis på vilka som har vistats i lokalerna under vilka tidsperioder. App Entré förenklar processerna genom en centralstyrd administration. Man kan likna tjänsten vid vår tids hjälp till receptionen – det ger ett trevligt, professionellt och enkelt välkomnande till företaget samtidigt som funktionerna gör det säkrare för de anställda att vistas på kontoret.

Läs mer om Denacode här 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Denacode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?