1515
Annons

Svenskt Näringsliv: Miljölagarna försvårar industrins omställning

DEBATT. Sveriges viktigaste bidrag i kampen för klimatet är att ge näringslivet möjlighet att fortsätta leda omställningen. Men då krävs en uppdatering av miljöbalken, som bland annat ledde till att 80 procent av ansökningarna om nya vindkraftverk fick nej 2018, skriver Svenskt Näringslivs ordförande Fredrik Persson och vd Jan-Olof Jacke.

DYSTERT TILLSTÅND. Ska vi leda vägen mot exempelvis koldioxidfri stål- och cementproduktion, så måste lagstiftning och tillståndsgivning gå i takt, skriver Jan-Olof Jacke (bilden) och Fredrik Persson.
DYSTERT TILLSTÅND. Ska vi leda vägen mot exempelvis koldioxidfri stål- och cementproduktion, så måste lagstiftning och tillståndsgivning gå i takt, skriver Jan-Olof Jacke (bilden) och Fredrik Persson.Foto:jack Mikrut
DYSTERT TILLSTÅND. Ska vi leda vägen mot exempelvis koldioxidfri stål- och cementproduktion, så måste lagstiftning och tillståndsgivning gå i takt, skriver Jan-Olof Jacke och Fredrik Persson (bilden).
DYSTERT TILLSTÅND. Ska vi leda vägen mot exempelvis koldioxidfri stål- och cementproduktion, så måste lagstiftning och tillståndsgivning gå i takt, skriver Jan-Olof Jacke och Fredrik Persson (bilden).Foto:SÖREN ANDERSSON

Den 14 januari konstaterade vd:n för fondbolaget BlackRock att klimatförändringarna gör att vi befinner oss vid en punkt där finanssektorn kommer att genomgå ”en fundamental förändring”.

BlackRock är världens största fondbolag och förvaltar 7 000 miljarder dollar.

Samtidigt var den viktigaste slutsatsen vid toppmötet i Davos att omställningen måste ske snabbt och globalt. Deltagarna rankade fem klimat- och miljörelaterade globala risker som de största. Det har aldrig hänt tidigare under organisationens femtioåriga historia.

Företagen ser problemen och går nu från visioner till handlingsplaner och genomförande. Under de kommande decennierna väntas de privata klimatinvesteringarna öka kraftigt. Samhällets omställning kommer i allt högre grad att ledas av näringslivet.

Sverige är inget undantag. Tvärtom – på flera viktiga områden leder svenska företag och svensk teknik den globala utvecklingen. Omställningen här går snabbt.

Men den skulle kunna gå ännu snabbare. Svenska företag måste ha bra förutsättningar att fortsätta vara ledande och här finns mer att göra. I dag finns hinder för lösningar som skulle minska Sveriges samlade koldioxidutsläpp och skynda på omställningen.

Politikens uppdrag borde vara att kanalisera näringslivets vilja, pengar och ambitioner på ett sätt som är bra för klimatet. Men Sverige är ett av de länder i världen där det är svårast att få tillstånd för industriell verksamhet och att etablera nya anläggningar.

Det drabbar industriföretag vars lösningar skulle bidra till att minska utsläpp och effektivisera resurshushållningen. Exempelvis fick 80 procent av alla nya vindkraftverk nej 2018.

Den elektrifiering av industri- och av transportsektorn som är nödvändig för att minska svenska utsläpp står potentiellt inför stora problem när infrastrukturen inte kan byggas ut.

Enligt flera beräkningar behövs investeringar i elnät och elproduktion på över 1 000 miljarder kronor de kommande 25–30 åren. För att det ska bli möjligt måste tillståndsprocesserna ses över.

Svenska gruvföretag vittnar om liknande svårigheter, samtidigt som företag avstår från att prospektera i Sverige eftersom tillståndsprocesserna uppfattas som långdragna och inte fullt ut tillförlitliga. Följden blir att mineraler som behövs för att utveckla bättre batterier och därmed underlätta för elektrifieringen förblir outnyttjade.

Sveriges kanske mest uppmärksammade klimatprojekt – Hybrit-samarbetet för att få fram koldioxidfri ståltillverkning – har uttryckt oro för att infrastrukturen för elförsörjningen inte ska finnas på plats.

Även här behöver politiken ge näringslivet förutsättningar så att Sverige kan nå klimatmålen. Den insikten måste över huvud taget bli vägledande i svensk tillstånds- och miljöpolitik framöver.

Hela världen vill investera i ny grön teknik och Sverige har alla förutsättningar att leda utvecklingen – förutsatt att företagen kan verka och bygga verksamhet här.

Men med handläggningstider på 10–15 år för tillstånd till nyinvesteringar i energiproduktion eller andra tillstånd som är nödvändiga för att klara klimatomställningen kommer det inte att ske tillräckligt snabbt.

Vi behöver även bli betydligt bättre på att utnyttja resurser vi redan har. Det förutsätter en förändrad syn på vad som klassas som avfall, vem som äger det och en bättre hantering av tillståndsfrågorna. En cirkulär ekonomi bygger på att företag får och kan ta hand om de resurser som finns.

Det svenska näringslivet är världsledande inom klimatteknik. Våra stora industriföretag säljer smartare och bättre produkter till hela världen. Vår export är ett viktigt klimatpolitiskt bidrag. Nya cirkulära lösningar växer fram över hela landet. Näringslivet investerar varje år tiotals miljarder i innovationer och utveckling.

Lagstiftning och politik borde utgå från den potential svenska företag har. Ska vi leda vägen mot exempelvis koldioxidfri stål- och cementproduktion, så måste lagstiftning och tillståndsgivning gå i takt.

Redan 2003 framförde en parlamentarisk kommitté att miljöbalken är ett hinder mot investeringar som är bra för både miljön och samhällsekonomin, och att den motverkar sitt eget syfte. Sveriges viktigaste bidrag i kampen för klimatet är att ge näringslivet möjlighet att fortsätta leda omställningen till en mer hållbar ekonomi. Det kräver politisk handling.

Fredrik Persson, Ordförande Svenskt Näringsliv

Jan-Olof Jacke, Vd Svenskt Näringsliv


Innehåll från Energy Sourcing TechnologyAnnons

Sänkta elkostnader för industrin – med digital lösning

Ökade elpriser, rekordstora prisskillnader och en alltmer oförutsägbar elmarknad gör att elinköpet i dag är ett av de allra viktigaste inköpen att hålla koll på – och regelbundet se över för industri och offentlig sektor.

– Nu finns det en ny modern och digitaliserad lösning för att hantera situationen. Vinnaren, eller kanske minst smärtsamt, blir det för den som kan hantera kort- och långsiktiga strategier samtidigt, säger Magnus Kjellin, vd på Energy Sourcing Technology som har specialiserat sig på systemstöd för upphandling, styrning och uppföljning av elinköp.

Ta kontroll över din elaffär

Samhället står inför en av sina största förändringar inom energiområdet sedan elektrifieringens intåg för mer än hundra år sedan. Förnyelsebarhetsresan i samhället kanaliseras till att den befintliga elproduktionsapparaten delvis behöver ställas om, och att elproduktionen behöver dubbleras. Utöver det ska elnät förstärkas och helt nya tekniska lösningar uppfinnas, testas och kommersialiseras.

– Det är ingen liten utmaning eller omställning vi står inför, säger Magnus Kjellin.

Detta innebär att elinköpare måste kunna hantera både kortsiktiga strategier för inköp och riskhantering samt långsiktiga strategier för hur man vill vara med och påverka samhällets utveckling. Förutom påverkan handlar det också om olika typer av investeringar i exempelvis vindkraft, solceller eller annan teknik.

Tekniken hittar en miljard

I dag arbetar Energy Sourcing Technology med sin SaaS-lösning mot industri och offentlig sektor, där elinköp är en stor del av affären. Men fungerar elmarknaden i dag optimalt för att alla Sveriges elinköpare ska kunna hantera sitt elinköp på ett kostnadseffektivt och tryggt sätt? Enligt Magnus Kjellin är svaret nästan.

– Det finns en både fungerande börsmarknad och en OTC-marknad för elkontrakt och gröna certifikat. Det är kanske den viktigaste förutsättningen. De handlade volymerna hade gärna fått vara större men den viktigaste förutsättningen är ändå att marknadsplatsen finns, säger han och fortsätter:

– Genom att prissäkra lite av sitt framtida elbehov successivt undviker elköpare att exponera sig fullt ut mot det rörliga kontraktspriset. Det viktigaste är att göra ett medvetet och genomtänkt val. Det vi kan göra nu med hjälp av tekniken som ger helt nya insikter och affärsmöjligheter, säger han.

Magnus Kjellin är vd på Energy Sourcing Technology.
Magnus Kjellin är vd på Energy Sourcing Technology.

Industri och offentlig sektor, som kommuner, landsting och statliga myndigheter förbrukar el, för uppskattningsvis 15-25 miljarder kronor varje år. Magnus Kjellin förklarar att tidigare avsaknaden av professionella verktyg för att hantera styrning och uppföljning av elinköpet  har inneburit att kostnaderna varit 5-10 procent för höga för elinköparna. Det motsvarar någon miljard per år.

– Som elköpare måste man engagera sig i styrning av elinköpet och i avtalstecknandet. Den som skriver på ett standardavtal från en elleverantör är nästan alltid en ekonomisk förlorare. Det handlar exempelvis om hur prissättningen av elkontrakt sker och det handlar om helt obalanserade bestämmelser kring skyldigheter och rättigheter, säger han.

– Dels så rapporteras ofta genomförda prissäkringar en gång i månaden vilket gör det väldigt svårt och tidsödande att kontrollera i efterhand, dels är avtalen formulerade på ett sätt som ger elleverantören i princip helt fria händer att sätta vilket pris som helst, säger han.

Omställningen en stor utmaning för alla som handlar med el

Leif Borgstedt är ansvarig för elhandeln på Scania, vars mål är att vara helt fossilfria till år 2025. Han konstaterar att omställningen till ett hållbart samhälle med fossilfria produkter är en stor utmaning för alla som handlar med el.

– Att kunna hantera flera olika typer av gröna energiprodukter, finansiella lösningar i kombination med hög rörlighet på priserna kommer att bli vardag för de energiansvariga. Det kräver en bredare kompetens i hanteringen av energiaffären och ställer även högre krav på ett flexibelt och bra systemstöd, säger han.

Det har inte funnits någon enkel lösning på problemet tidigare, varken för offentlig eller privat sektor. Men med hjälp av Energy Sourcing Technology’s IT-verktyg kan en stor del av handeln automatiseras och det är enkelt att hålla koll på att villkor och avtal följs och säkerställa att det inte finns några dolda marginaler i priset. Men framför allt har det inneburit en tidsvinst i det dagliga arbetet.

– Jag har fått en extra halvtid som jag kan lägga på att jobba med elinköps- och hållbarhetsfrågorna, säger han.

Hitta kostnadsbesparingar för era elinköp – läs mer om Energy Sourcing Technology 

 

Mer från Energy Sourcing Technology

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Energy Sourcing Technology och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?