1515
Annons

Svenskt Näringsliv: Fem åtgärder för fler i arbete

DEBATT Sverige har internationellt sett låg arbetslöshet. Men bakom genomsnittssiffrorna döljer sig hög arbetslöshet hos stora grupper. Om 100 000 arbetslösa skulle komma i arbete kan samhället tjäna 29 miljarder kronor netto. Alla vinner på att fler kommer i arbete, anser Carola Lemne och Bettina Kashefi, Svenskt Näringsliv.

VINSTAFFÄR. För varje icke-sysselsatt person som kommer i arbete är vinsten för de offentliga finanserna nästan 290.000 kronor, enligt Carola Lemne och Bettina Kashefi.
VINSTAFFÄR. För varje icke-sysselsatt person som kommer i arbete är vinsten för de offentliga finanserna nästan 290.000 kronor, enligt Carola Lemne och Bettina Kashefi.Bild:Amanda Lindgren och Hampus Andersson

Utan omfattande strukturreformer riskerar vi att få ett permanent utanförskap med allvarliga konsekvenser framför allt för de som hamnar utanför, men även för de offentliga finanserna.

För det första har vi en stor grupp nyanlända som har mycket svårt att få ett jobb. Arbetslösheten bland inrikes födda ligger kring 4 procent. Bland utrikes födda är den hela 16 procent. Det tar i genomsnitt nio år innan en utrikesfödd är sysselsatt.

Detta är en djupt olycklig utveckling socialt och ekonomiskt, både för den enskilda människan och för samhället.

För det andra blir arbetsmarknaden allt tuffare för alla med lite eller ingen utbildning. Enligt en ny rapport från SCB ökade arbetslösheten bland lågutbildade från 10 till nästan 17 procent mellan 2005 och 2016.

Utöver att vara ett stort problem för alla dem som riskerar ett långvarigt utanförskap, och för hela samhället med lägre tillväxt och ökade sociala spänningar, är det också en stor utmaning för de offentliga finanserna. Omvänt är vinsten för de offentliga finanserna stor för varje individ som går från bidragsberoende till arbete.

Svenskt Näringsliv har använt modellen FASIT (ett verktyg finansdepartementet använder för att analysera effekter av policyförändringar) för att beräkna en genomsnittlig årlig effekt av att en person lämnar bidragsförsörjning för ett arbete.

En genomsnittsperson i yrkesaktiv ålder som inte är sysselsatt kostar det offentliga 71.000 kronor om året, medan en genomsnittsindivid som är sysselsatt till minst 90 procent ger ett positivt netto om 215.000 kronor, en skillnad på cirka 286.000 kronor. Då räknar vi med transfereringar, inkomstskatter och arbetsgivaravgifter. Om 100.000 personer som i dag inte är sysselsatta får ett jobb skulle det alltså öka skatteintäkterna med nästan 29 miljarder kronor netto.

En invändning mot den här typen av beräkningar är att det saknas ett dynamiskt perspektiv. De inbetalade arbetsgivaravgifterna som vi här räknar som en ren vinst innebär också att individen erhåller pension och sjukersättning med mera längre fram från det offentliga. Å andra sidan är det rimligt att anta att den totala kostnaden för det offentliga ökar ju längre tid en individ är utanför arbetsmarknaden eftersom sannolikheten att få ett jobb minskar. Vi har valt att beräkna en statisk effekt det första året för att visa på den stora potential som finns.

Det är inte minst i ljuset av detta som man ska se parternas förhandlingar om etableringsjobb. Samarbetet mellan parterna och staten kan komma att innebära en möjlig väg in på arbetsmarknaden för grupper som står långt från arbetsmarknaden.

Naturligtvis blir inte den omedelbara effekten för det offentliga som ovan beskrivet. Men en första etablering på arbetsmarknaden ökar möjligheterna att få ett vanligt jobb senare.

Mot bakgrund av problemens omfattning måste mer göras. Fem reformer vore en god början, tillsammans med att staten tar sitt ansvar för att etableringsjobben får rätt förutsättningar:

1. Förbättra och bygg ut yrkesutbildningarna. Våra rekryteringsenkäter visar hur svårt företagen har att hitta rätt kompetens. Detta beror ofta på att yngre har fel utbildning. Vi behöver förbättra yrkesutbildningarna på gymnasienivå och underlätta omskolning från gymnasieskolans teoretiska program till yrkesprogram.

2. Stärk incitamenten för människor i bidragsberoende att söka jobb och göra sig anställningsbara. Marginaleffekterna kan vara nästan 100 procent för den som går från bidragsförsörjning till arbete – man får inte mer pengar i handen av att ta ett jobb. Dessa marginaleffekter måste sänkas omgående.

3. Reformera Las. Även den svenska arbetsrätten behöver anpassas för att skapa fler arbetstillfällen. Las-reglerna skapades i en annan tid med helt andra förutsättningar. I dag har vi en annan näringslivsstruktur, inte minst med många små företag i helt nya sektorer med en oerhört snabb teknikutveckling. Här är en omodern arbetsrätt ett hinder.

4. Bredda rut och rot. Rut- och rot-reformerna har bidragit till många jobb och nya företag i tjänstesektorn. Gör skattereduktion till grundprincip för alla hushållsnära tjänster.

5. Lägg ned Arbetsförmedlingen i sin nuvarande form. Dela upp matchningsuppdrag och myndighetsutövning så att matchningen fungerar bättre och vägen till jobb förkortas för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Det växande utanförskapet är kanske Sveriges allvarligaste samhällsproblem. Vi ser också tydligt hur bristen på personal hämmar tillväxten i våra företag.

Sverige behöver en flexiblare arbetsmarknad. Det finns stora vinster i detta, inte minst socialt. Men eftersom det vore en mycket god affär även för den offentliga sektorn är detta reformer som är ytterst angelägna även ur ett statsfinansiellt perspektiv.


Carola Lemne, vd, Svenskt Näringsliv
Bettina Kashefi, chefsekonom, Svenskt Näringsliv


Läs svar från arbetsförmedlaren Johan Berg här.

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från EKNAnnons

Så ska svenska RFID-bolaget mångdubbla omsättningen

RFID-bolaget 4E Antenna är i början av sin exportresa. Just nu gör de sin första stora leverans till Italien, och går allt som det ska kommer omsättningen att mångdubblas nästa år. Men det kostar att växa – därför har de vänt sig till EKN, Exportkreditnämnden.

Läs mer om hur du kan säkra finansiering för din fortsatta tillväxt

RFID-taggar är radiobaserade streckkoder som kan ersätta vanliga streckkoder. Taggarna är väldigt lätta att läsa av – det kan göras från cirka tio meters avstånd – och detta har öppnat för en mängd nya möjligheter inom lika många branscher.

– Tänk bara vad det gör för butiksinventeringar. Med RFID-taggar som prislappar i en butik kan du göra en hel inventering bara genom att gå in på lagret och svepa i luften med en läsare, säger Lars Granbom, vd på bolaget 4E Antenna som tillverkar en av RFID-taggarnas huvudkomponenter, antennerna.

Från giftigt till giftfritt

RFID är en växande bransch. Enligt Lars Granbom tillverkades det cirka 20 miljarder RFID-taggar 2021, och den siffran stiger med drygt 20 procent per år. Men det finns hållbarhetsproblem i den konventionella produktionen.

– Ser vi till antennerna så är de gjorda av plast- och aluminiumlager som lamineras ihop. I den konventionella tillverkningen etsas aluminium sedan bort från antennen. Det är ett slöseri med aluminium och det skapar en giftig avfallssörja som måste tas om hand.

4E Antenna har patenterat en tillverkningsprocess där antennerna görs av papper i stället för plast. Dessutom behöver man inte etsa bort aluminium i tillverkningen.

– I vår process används 70–80 procent mindre aluminium än vanligt. Vi blir helt av med plasten, vi använder inga giftiga etsningskemikalier och vi skapar inget giftigt avfall. Dessutom innebär vår process ett 60 procent lägre koldioxidavtryck än dagens konventionella tillverkning, säger Lars Granbom.

”Affärskritiskt stöd”

Affärsidén är att bygga och sälja de maskiner som producerar dessa miljövänliga RFID-antenner. 4E Antenna är mitt i sin första leverans; en maskin har beställts av ett italienskt dotterbolag till ett av världens största etikett-tillverkare. Varje maskin är dock en stor beställning för 4E Antenna, och under tillverkningsprocessen har det varit mycket viktigt att ha ordentligt med rörelsekapital genom banklån.

– Vår bank ansökte då om en rörelsekreditgaranti från EKN – och den garantin gjorde att EKN täckte en stor del av bankens risk. Det gjorde det så klart lättare för banken att säga ja, förklarar Lars Granbom.

Går allt som planerat så kommer den italienska kunden också att beställa fler enheter under året, och det kommer att ställa ännu högre krav på kassaflödet.

– Det är otroligt spännande men lika kostsamt att växa så snabbt. Stödet vi har fått från vår bank och EKN har varit affärskritiskt för oss. Förhoppningsvis kommer vi att ha skäl att vända oss till EKN igen redan i vår, säger Lars Granbom.

Läs mer om hur du kan få hjälp med att finansiera din exportsatsning

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?