Annons

Svenskt Näringsliv: En kortsiktig budget

DEBATT. Regeringens budget, som läggs fram i morgon, bidrar till överhettning i ekonomin. Det saknas vilja till strukturella reformer. Sveriges läge i välståndsligan har inte förbättrats, arbetsmarknaden fungerar dåligt, skatterna är tillväxthämmande och produktivitetsutvecklingen är svag, skriver Bettina Kashefi, Svenskt Näringsliv.

INTE REGERINGENS FÖRTJÄNST. Det går bra för Sverige. Men tillväxten bärs upp av befolkningsökningen, inte av höjd produktivitet, anser Bettina Kashefi.
INTE REGERINGENS FÖRTJÄNST. Det går bra för Sverige. Men tillväxten bärs upp av befolkningsökningen, inte av höjd produktivitet, anser Bettina Kashefi.

Finansministern och regeringen är optimistiska om tillväxten i Sverige. Den svenska ekonomin växte i oväntat hög takt under det andra kvartalet, företagen är fortsatt positiva och sysselsättningen stiger. Regeringen, liksom flertalet andra bedömare, skriver därmed upp sina bedömningar och räknar nu med att BNP växer ökar med 3,1 procent under 2017.

Den positiva utvecklingen beror dock inte på den nuvarande regeringens politik utan framför allt på en snabb befolkningsökning och att Europa äntligen börjar återhämta sig efter finanskrisen. Det ger i sin tur en bättre export- och investeringsutveckling. En annan bidragande orsak är att vi nu även skördar frukter från tidigare regeringars strukturella reformer.

Inför den sista budgeten före valet lockar detta givetvis till en kombination av högre offentliga utgifter och nya ”reformer” kombinerat med andra åtgärder för att blidka Vänsterpartiet.

Regeringen pratar om ett reformutrymme på 40 miljarder kronor, långt över de 12 miljarder som det opartiska Konjunkturinstitutet anser finns. Man lovar lägre skatter för pensionärer, högre barnbidrag och underhållstöd, utöver de positiva satsningarna på utbyggd yrkeshögskola. Det är i hög grad kortsiktig valtaktik i en redan het ekonomi som ökar risken för överhettning.

Men än allvarligare är att regeringen försitter ytterligare ett tillfälle att ta itu med de strukturella problemen i Sverige.

Regeringen har under mandatperioden beslutat eller aviserat höjda skatter om 70 miljarder kronor, brutto. Aviserade skattehöjningar på ytterligare 5 miljarder låter de nu bli att lägga fram. Samtidigt väljer man att sticka huvudet i sanden för de allvarliga strukturella problem vi har i Sverige. Regeringen verkar tycka att lägre skatter är bra för pensionärer, men inte för de anställda och de företag som faktiskt skapar den välfärd och de skatter som utgör den helt dominerande basen för pensionerna. Framtida generationer straffas dessutom genom höjda skatter på sparandet. Det är långsiktigt allvarligt för svensk ekonomi, för det svenska näringslivet och därmed för vår förmåga att finansiera välfärden långsiktigt. Vad vi ser allt tydligare är en budget dominerad av kortsiktigt valfläsk, i stället för att angripa de strukturella problemen i ekonomin. Till dessa hör att Sveriges position i välståndsligan inte förbättrats och att problemen med en dåligt fungerande arbetsmarknad, tillväxthämmande skatter och en svagare produktivitetsutveckling finns kvar.

Allt mer av tillväxten bärs dessutom upp av befolkningsökningen, inte av att vi blivit mer produktiva. Historiskt har skillnaden mellan BNP och BNP per capita varit omkring en halv procentenhet, men har de senaste åren ökat till omkring 1 procentenhet. Den största förklaringen är flyktinginvandringen och den effekten kvarstår fortfarande eftersom man inte räknas in i befolkningen förrän man har fått uppehållstillstånd.

BNP-måttet blir därmed en sämre indikator på Sveriges välstånd. Visst växer ekonomin, men vi får inte så mycket extra resurser per person.

Fokus i politiken måste ligga på att skapa bättre långsiktiga förutsättningar för företagande och innovationer. Det är grunden för en bättre produktivitetsutveckling. En positiv utveckling börjar med ett bra företagsklimat. Det lägger grunden för en positiv spiral med stigande sysselsättning, högre inkomster och mer resurser till välfärden. Det gäller alltså inte antingen företagande eller välfärd. I stället är fö-retagandet en för- utsättning för välfärden och gemensamt skapar de grunden för da-gens och morgondagens välstånd.

På längre sikt talar dessutom det mesta för att regeringen i sina kalkyler inte tar höjd för kostnadstrycket i välfärdssektorn. Kombinationen av en åldrande befolkning, fler barn, hög flyktinginvandring, eftersatt infrastruktur, lönetryck i många offentliga sektorer och en i stort sett gränslös efterfrågan gör att SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) i sin prognos pekar på ett gap år 2020 mellan inkomster och utgifter på omkring 40 miljarder kronor. Här finns en hotande skattebomb som ytterligare kan förvärra Sveriges problem med redan extremt höga marginalskatter som minskar motiven till studier och jobb.

Åtgärder som skapar tillväxt blir därmed helt avgörande. Vi kan inte skatta oss ur dessa problem.

Åtgärder för att minska slöseri och därmed få ut mer för varje dyrbar skattekrona inom offentlig sektor är också helt nödvändiga. Regeringens förslag om vinstförbud för privata företag i välfärdssektorerna är dessvärre precis motsatsen. Här behövs snarare en diskussion om att införa någon form av mjukt skattestopp på kommunal nivå för att stötta alla goda krafter som ser en potential att förbättra den offentliga verksamheten – utan att slentrianmässigt höja skatterna. Nytänkande och innovationer, inte minst vad gäller innovativa digitala lösningar, är helt nödvändiga för att hantera det långsiktiga finansieringsgapet.

Just nu går det bra för Sverige. Utnyttja detta till att lägga grunden för en fortsatt tillväxt driven av ett starkt och konkurrenskraftigt näringsliv – inte till att koka valfläsk som riskerar att leda till överhettning och vinstförbud som slår undan benen för privata företagande i välfärdssektorn och därmed för mångfald och valfrihet.

Med väl genomtänkta strukturreformer har statsministern och finansministern möjligheten att verkligen göra Sverige en tjänst och stärka möjligheten till en bra välfärd på längre sikt.

 

Bettina Kashefi, chefsekonom, Svenskt Näringsliv


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ForenaAnnons

Forena vill göra privat pensionssparande förmånligt – för alla

Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena
Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena

Pensionsnivåerna sjunker för varje årskull som går i pension. Tjänstepensionen har blivit en nödvändighet snarare än en guldkant på ålderns höst, men detta till trots saknas stimulansåtgärder som uppmuntrar och underlättar för privat pensionssparande. Det vill försäkringsbranschens fackförbund Forena ändra på. 

Pensionerna är en kärnfråga för det svenska samhället, oavsett politisk hemmahörighet. I takt med att befolkningen åldras och att pensionssystemet inte täcker upp i den mån som var avsett, riskerar vi att hamna i en framtid där våra äldre tvingas förlita sig på bidrag för att ens överleva.

– Hela 450 000 anställda saknar tjänstepension. Samtidigt arbetar runt 500 000 kvinnor deltid, 120 000 personer är småföretagare och vi har stor inflyttning. Vi pratar om över en miljon människor som behöver få chansen att spara ikapp, säger Forenas förbundsordförande, Anders Johansson.

Ett ointresse kring förändring

Det är dock en komplex fråga. I dag premieras till exempel företagare med förmånliga skatteregler för att avdrag vad gäller avsättning till tjänstepensionen. Yrkesverksamma som tjänar över 45 000 i månaden kan löneväxla förmånligt, men för 90 procent av dem som jobbar ges inga förmåner. 

– Det är överraskande att politikerna är så ointresserade av att förändra situationen. Istället gömmer de sig bakom Pensionsgruppens oantastlighet och ser en konflikt mellan subventionerat pensionssparande och konsumtion för tillväxt. Därtill finns en missuppfattning om att subventioner bara skulle leda till ökat pensionssparande hos höginkomsttagare, något som inte alls stämmer.

Tre reformförslag

Anders, som själv har lång erfarenhet från försäkringsbranschen, konstaterar att det i realiteten finns ett stort intresse från svenskarna att pensionsspara, men att de reducerade avdragsmöjligheterna har satt käppar i hjulet för andra.

– Därför presenterar vi tre reformförslag; till att börja med borde det införas matchat sparande, där staten matchar en viss procent av allt man månadssparar. Det är enkelt och man kan delta på den nivå man väljer själv.

Det andra förslaget är att öppna möjligheter för att man själv ska kunna göra insättningar till premie- och tjänstepension. Infrastrukturen för en sådan här modell finns redan i många andra länder och fungerar väl.

 – Det tredje förslaget är att låta äldre som säljer sina bostäder få omvandla reavinsten till livränta. Då får pensionärer pengar som förstärker pensionen samtidigt som vi ökar rörligheten på bostadsmarknaden.

Mycket på agendan

Medan pensionerna är en central fokuspunkt för Forena arbetar fackförbundet hårt även med en mängd andra sakfrågor. Högaktuellt just nu är exempelvis förhandlingarna mellan Svenskt näringsliv, LO och PTK kring LAS, omställningsfrågor och A-kassefrågor. 

– Förhandlingarna beräknas vara klara i slutet av september och det är mycket spännande. Vi berörs förvisso inte direkt av diskussionerna, men kommer ändå att påverkas av resultatet. Nu i oktober påbörjar vi också våra löneförhandlingar, så det finns mycket på agendan, avslutar Anders.

FAKTA OM FORENA

Forena är försäkringsbranschens fackförbund. Vi jobbar för ett tryggt och utvecklande arbetsliv för anställda inom försäkring och finans. Våra medlemmar finns inom alla yrkesroller på försäkringsbolag, banker som ägs av försäkringsbolag och hos försäkringsförmedlare. Forena är det största facket bland akademiker och chefer i försäkringsbranschen och vi ansluter studenter, yrkesverksamma och chefer. 

Läs mer om Forena

Mer från Forena

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Forena och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?