1515

Svenskt Näringsliv: 1,3 miljoner människor ur jobb

Nya beräkningar från Svenskt Näringsliv visar att 1,3 miljoner människor i arbetsför ålder inte är självförsörjande. Sverige behöver en ny riktning – för arbete, företagande och självförsörjning, skriver nationalekonomerna Maria Mikkonen och Johan Lidefelt på Svenskt Näringsliv på Di debatt.

Foto:Jessica Gow/TT

Regeringens förslag till statsbudget är en missad möjlighet att ta tag i det stora och växande utanförskap som utgör Sveriges långsiktigt största ekonomiska och sociala problem. Istället lägger man förslag som försvagar drivkraften för arbete och som därmed försvårar företagens kompetensförsörjning.

Vad som skulle behöva vara en nystart där svenska företag får vara dragloket tillbaka efter pandemin, blir istället en försvagning av de krafter som behövs för att vi ska klara välfärden, jobben och vår konkurrenskraft.

Det slår mot svensk konkurrenskraft, samtidigt som integrationen försvåras ytterligare. Familjeveckan, kortare karens i a-kassan och höjd nivå i sjukförsäkringen minskar arbetskraftsutbudet och drivkrafterna att arbeta.

Det stora utanförskapet existerar parallellt med en kompetenskris i näringslivet. Åtta av tio företag uppger att de haft svårt att hitta den kompetens de söker och så mycket som vart femte rekryteringsförsök misslyckas helt.

Sverige behöver en ny riktning – för arbete, företagande och självförsörjning. Gemensamma krafter i riksdagen borde kunna samlas kring en politik som tar vara på det som är bra i budgeten, som att man går vidare med parternas överenskommelse om LAS och omställning, men som också på allvar riktar in sig på Sveriges dubbla växande problem av utanförskap och kompetensbrist.

Den kraftigt stigande långtidsarbetslösheten är toppen på ett isberg, där en stor del av den arbetsföra befolkningen inte kan försörja sig själva. Nya beräkningar från Svenskt Näringsliv visar att 1,3 miljoner människor i arbetsför ålder (20–64 år) inte är självförsörjande. Det är var fjärde person i den här gruppen. Siffran är egentligen högre, men vi har valt att helt exkludera de cirka 500 000 studenter som uppbär studiestöd.

Beräkningarna visar också att bara fyra miljoner svenskar är helt självförsörjande. Med andra ord står endast fyra av landets tio miljoner invånare för både sin egen och övriga samhällets försörjning. Den andelen är för låg och ett övergripande politiskt mål måste vara att öka graden av självförsörjning.

Vår definition av självförsörjning baserar sig på Entreprenörskapsforums tidigare beräkningar, och innebär att man antingen har en lön på minst 15 500 kronor i månaden före skatt eller är företagare. Våra beräkningar utgår från SCB:s senaste inkomststatistik, som är från 2019. Sedan dess har pandemin drivit upp arbetslösheten och därför underskattas sannolikt den nuvarande nivån på antalet som inte är självförsörjande.

Det handlar om att vårt land blir starkare när pengar kan läggas på investeringar och framtidssatsningar, istället på olika former av stöd till försörjning. Men det handlar framförallt om att göra fler delaktiga i samhället. Alla vuxna kan inte försörja sig själva. Det är självklart att vi har ett ansvar för att ingen lämnas utanför. Men vi har också ett ansvar för att den som faktiskt har förmågan får komma till sin rätt på arbetsmarknaden. Så är det inte idag.

Det är allvarligt för både välfärd, trygghet och välstånd och hotar att slita isär vårt land. Det minskar tillväxten, försvårar företagens kompetensförsörjning och försvagar Sveriges konkurrenskraft.

Det behövs en politik för ökad självförsörjning. Att endast öka sysselsättningen räcker inte. Att pressa ned arbetslösheten är nödvändigt, men räcker inte heller eftersom det kan åstadkommas genom att färre personer söker arbete.

För att bryta utanförskapet och öka självförsörjningen föreslår Svenskt Näringsliv därför reformer inom tre huvudområden.

Stärk drivkrafterna att arbeta:

Kraftigt sänkta skatter på arbetsinkomster. Bygg ut jobbskatteavdraget så att det blir mer lönsamt att gå från bidrag till arbete och så att skatten på ökade arbetsinkomster sänks.

Återställd a-kassa. För att stärka drivkraften att söka och ta ett arbete, och för att undvika en cementerad hög arbetslöshet, behöver a-kassan återställas till vad den var före krisen redan nästa år.

Förstärkt ekonomisk stimulans för de som går från bidrag till arbete. Vi föreslår ett tillfälligt fördubblat jobbskatteavdrag det år då en person lämnar bidragsförsörjning för arbete.

Höjda krav på aktivitet för den som tar emot bidrag. Alla som lever på bidrag, men som kan jobba, ska ha en aktivitet som motsvarar heltid. Det handlar om motprestation i form av utbildning, arbetssökande, praktik eller liknande.

Stärk drivkrafterna att anställa:

Sänkt kostnad att anställa ungdomar. Bygg ut den befintliga ungdomsnedsättningen som omfattar 19-23 år till att omfatta ytterligare en årskull.

Fler nystartsjobb. Sänk kostnaden för att anställa långtidsarbetslösa genom en kraftigare subvention inom ramen för nystartsjobben. Sätt stopp för ineffektiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder som t ex extratjänsterna.

Sverige behöver en ny riktning – för arbete, företagande och självförsörjning. Gemensamma krafter i riksdagen borde kunna samlas kring en politik som tar vara på det som är bra i budgeten.”

Inför etableringsanställningar. Reformen har potential att hjälpa tusentals personer in i arbete och behöver genomföras nu.

Utvidga RUT med fler tjänster så att fler kan anställas och gå från bidrag till arbete.   

Utbilda fler för jobb:

Det behövs en kraftfull satsning på yrkesutbildning med fler platser på yrkeshögskolan. Företagen söker efter yrkesutbildade samtidigt som för få får möjlighet att bygga på sin kompetens.

Stärk branschernas inflytande över gymnasial yrkesutbildning så att utbildningsutbudet bättre matchar näringslivets efterfrågan. Inrätta ett riktigt lärlingssystem inom yrkesvux.

Lyckas vi vända trenden och bryta utanförskapet frigörs stora resurser för att rusta Sverige inför framtiden. Inför riksdagsvalet om ett år krävs att alla krafter mobiliseras för en tydlig arbetslinje och för att skapa förutsättningar för företagen att investera, växa och anställa.

 

Maria Mikkonen, nationalekonom Svenskt Näringsliv

Johan Lidefelt, nationalekonom Svenskt Näringsliv


Innehåll från SAS InstituteAnnons

S-Bank har Finlands mest nöjda bankkunder: ”Data och nyfikenhet avgörande för alla våra beslut ”

Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank.
Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank.

I över tio år har finländska S-Bank konsekvent och strategiskt arbetat med att samla och dra nytta av sin data. I dag har banken nästan halva Finlands befolkning som kunder – och olika undersökningar visar att man även har landets nöjdaste bankkunder.

Enligt Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank, är det framför allt förmågan att omvandla det svåra till det enkla som ligger bakom framgången.

Öka produktiviteten och innovationen med hjälp av data – läs mer här.

S-Bank har fått utmärkelser för ”Finlands nöjdaste bankkunder” av bankjämförelsetjänsten Sortter Oy och ”det mest innovativa företaget i den finländska finanssektorn” från handelshögskolan Hanken.

S-Bank är del av den större kooperativa organisationen, S-Gruppen. Trots att S-bank är en jämförelsevis ung organisation, har banken aktivt arbetat med vad som har varit nyckeln till framgången: data.

Teknikfundamentet skapar möjligheter

Många företag har ett stort fokus på att bli mer datadrivna. Men innan man på ett effektivt sätt kan börja dra nytta av all data måste de underliggande processerna fungera och samspela väl.

– Processerna för att skapa och ta hand om data behöver vara väl etablerade och dokumenterade. Lagring och strukturering av data behöver vara på plats. Du behöver också säkerställa datakvaliteten. För att kunna göra detta behöver du också ha rätt verktyg för att kunna hantera din data, säger Johanna Makkonen och fortsätter:

– Vi började med att visualisera vår data i olika rapporter. Under de senaste åren har vår största upptäckt varit att vi inte bara använder den för att analysera historiken och titta bakåt, utan också använder den för att göra förutsägelser om framtiden.

Underlättar beslutsfattande

Alla fördelar som ett företag har av att använda data fullt ut blir inte alltid synliga för kunderna.

– Primärt använder vi oss av data för att organisationen ska kunna fatta bättre beslut och för att kunna erbjuda våra kunder ännu bättre lösningar och tjänster, säger Johanna Makkonen.

Enligt Iikka Kuosa som är Senior Vice President of IT and Products vid S-Bank är detta också strategin från den högsta ledningen:

– För att kunna svara till våra kunders framtida behov använder vi data som underlag för våra strategiska beslut. Vi måste ge våra kunder service och därför måste vi också och hålla koll på vad våra kunder gör för att förstå vad som driver dem, säger han.

Data – en riktig problemlösare

Tidigare avslog S-Bank många låneansökningar. Trots att antalet ansökningar ökade, minskade andelen lån som beviljades.

– När vi tittade på vår data kunde vi se att i takt med att vi fick in allt fler ansökningar tog handläggningen för varje ansökan allt längre tid. De långa handläggningstiderna ledde till att många kunder tog tillbaka sina ansökningar, eftersom de behövde lånet snabbare än vad vi kunde handlägga deras ärenden, säger Johanna Makkonen.

Bankens processutvecklingsteam genomlyste hela låneprocessen. På så sätt kunde S-bank identifiera var i kedjan det gick långsammast och vilka slags ansökningar som var mest tidskrävande. Det gjorde det enklare att fördjupa sig i enskilda detaljer och se till att de fungerar snabbare och effektivare. Samtidigt kunde man använda data för att förutsäga framtida beteenden och hjälpa kunder att fatta bättre och ekonomiskt mer hållbara beslut.

Verktyg och nyfikenhet i samverkan

Två saker förtjänar extra uppmärksamhet här, nämligen verktygen och nyfikenheten.

– Jag skulle säga att jag nog är ganska nyfiken, men jag är också definitivt realist. För att tillfredsställa nyfikenheten krävs också att man har full kontroll på underliggande tekniska detaljer. Då blir det mycket enklare att vara öppen och titta djupare in i frågan, berättar Johanna Makkonen.

För att stärka analysen ytterligare samarbetar S-Bank med SAS Institute, som har försett dem med bästa tänkbara plattform för dataanalys.

– Jag skulle inte påstå att jag blev ”förälskad” i de lösningar vi fick av SAS, men det var inte långt ifrån. Den här resan har bara börjat och jag ser verkligen fram emot vad vi kan skapa tillsammans i framtiden, avslutar Johanna Makkonen.

Förändra hur du fattar beslut – läs mer om hur data kan hjälpa dig här.

 

Mer från SAS Institute

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SAS Institute och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?