Annons

Svenskt Näringsliv: 1,3 miljoner människor ur jobb

Nya beräkningar från Svenskt Näringsliv visar att 1,3 miljoner människor i arbetsför ålder inte är självförsörjande. Sverige behöver en ny riktning – för arbete, företagande och självförsörjning, skriver nationalekonomerna Maria Mikkonen och Johan Lidefelt på Svenskt Näringsliv på Di debatt.

Foto:Jessica Gow/TT

Regeringens förslag till statsbudget är en missad möjlighet att ta tag i det stora och växande utanförskap som utgör Sveriges långsiktigt största ekonomiska och sociala problem. Istället lägger man förslag som försvagar drivkraften för arbete och som därmed försvårar företagens kompetensförsörjning.

Vad som skulle behöva vara en nystart där svenska företag får vara dragloket tillbaka efter pandemin, blir istället en försvagning av de krafter som behövs för att vi ska klara välfärden, jobben och vår konkurrenskraft.

Det slår mot svensk konkurrenskraft, samtidigt som integrationen försvåras ytterligare. Familjeveckan, kortare karens i a-kassan och höjd nivå i sjukförsäkringen minskar arbetskraftsutbudet och drivkrafterna att arbeta.

Det stora utanförskapet existerar parallellt med en kompetenskris i näringslivet. Åtta av tio företag uppger att de haft svårt att hitta den kompetens de söker och så mycket som vart femte rekryteringsförsök misslyckas helt.

Sverige behöver en ny riktning – för arbete, företagande och självförsörjning. Gemensamma krafter i riksdagen borde kunna samlas kring en politik som tar vara på det som är bra i budgeten, som att man går vidare med parternas överenskommelse om LAS och omställning, men som också på allvar riktar in sig på Sveriges dubbla växande problem av utanförskap och kompetensbrist.

Den kraftigt stigande långtidsarbetslösheten är toppen på ett isberg, där en stor del av den arbetsföra befolkningen inte kan försörja sig själva. Nya beräkningar från Svenskt Näringsliv visar att 1,3 miljoner människor i arbetsför ålder (20–64 år) inte är självförsörjande. Det är var fjärde person i den här gruppen. Siffran är egentligen högre, men vi har valt att helt exkludera de cirka 500 000 studenter som uppbär studiestöd.

Beräkningarna visar också att bara fyra miljoner svenskar är helt självförsörjande. Med andra ord står endast fyra av landets tio miljoner invånare för både sin egen och övriga samhällets försörjning. Den andelen är för låg och ett övergripande politiskt mål måste vara att öka graden av självförsörjning.

Vår definition av självförsörjning baserar sig på Entreprenörskapsforums tidigare beräkningar, och innebär att man antingen har en lön på minst 15 500 kronor i månaden före skatt eller är företagare. Våra beräkningar utgår från SCB:s senaste inkomststatistik, som är från 2019. Sedan dess har pandemin drivit upp arbetslösheten och därför underskattas sannolikt den nuvarande nivån på antalet som inte är självförsörjande.

Det handlar om att vårt land blir starkare när pengar kan läggas på investeringar och framtidssatsningar, istället på olika former av stöd till försörjning. Men det handlar framförallt om att göra fler delaktiga i samhället. Alla vuxna kan inte försörja sig själva. Det är självklart att vi har ett ansvar för att ingen lämnas utanför. Men vi har också ett ansvar för att den som faktiskt har förmågan får komma till sin rätt på arbetsmarknaden. Så är det inte idag.

Det är allvarligt för både välfärd, trygghet och välstånd och hotar att slita isär vårt land. Det minskar tillväxten, försvårar företagens kompetensförsörjning och försvagar Sveriges konkurrenskraft.

Det behövs en politik för ökad självförsörjning. Att endast öka sysselsättningen räcker inte. Att pressa ned arbetslösheten är nödvändigt, men räcker inte heller eftersom det kan åstadkommas genom att färre personer söker arbete.

För att bryta utanförskapet och öka självförsörjningen föreslår Svenskt Näringsliv därför reformer inom tre huvudområden.

Stärk drivkrafterna att arbeta:

Kraftigt sänkta skatter på arbetsinkomster. Bygg ut jobbskatteavdraget så att det blir mer lönsamt att gå från bidrag till arbete och så att skatten på ökade arbetsinkomster sänks.

Återställd a-kassa. För att stärka drivkraften att söka och ta ett arbete, och för att undvika en cementerad hög arbetslöshet, behöver a-kassan återställas till vad den var före krisen redan nästa år.

Förstärkt ekonomisk stimulans för de som går från bidrag till arbete. Vi föreslår ett tillfälligt fördubblat jobbskatteavdrag det år då en person lämnar bidragsförsörjning för arbete.

Höjda krav på aktivitet för den som tar emot bidrag. Alla som lever på bidrag, men som kan jobba, ska ha en aktivitet som motsvarar heltid. Det handlar om motprestation i form av utbildning, arbetssökande, praktik eller liknande.

Stärk drivkrafterna att anställa:

Sänkt kostnad att anställa ungdomar. Bygg ut den befintliga ungdomsnedsättningen som omfattar 19-23 år till att omfatta ytterligare en årskull.

Fler nystartsjobb. Sänk kostnaden för att anställa långtidsarbetslösa genom en kraftigare subvention inom ramen för nystartsjobben. Sätt stopp för ineffektiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder som t ex extratjänsterna.

”Sverige behöver en ny riktning – för arbete, företagande och självförsörjning. Gemensamma krafter i riksdagen borde kunna samlas kring en politik som tar vara på det som är bra i budgeten.”

Inför etableringsanställningar. Reformen har potential att hjälpa tusentals personer in i arbete och behöver genomföras nu.

Utvidga RUT med fler tjänster så att fler kan anställas och gå från bidrag till arbete.   

Utbilda fler för jobb:

Det behövs en kraftfull satsning på yrkesutbildning med fler platser på yrkeshögskolan. Företagen söker efter yrkesutbildade samtidigt som för få får möjlighet att bygga på sin kompetens.

Stärk branschernas inflytande över gymnasial yrkesutbildning så att utbildningsutbudet bättre matchar näringslivets efterfrågan. Inrätta ett riktigt lärlingssystem inom yrkesvux.

Lyckas vi vända trenden och bryta utanförskapet frigörs stora resurser för att rusta Sverige inför framtiden. Inför riksdagsvalet om ett år krävs att alla krafter mobiliseras för en tydlig arbetslinje och för att skapa förutsättningar för företagen att investera, växa och anställa.

 

Maria Mikkonen, nationalekonom Svenskt Näringsliv

Johan Lidefelt, nationalekonom Svenskt Näringsliv

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från DigipAnnons

Snabbväxande nätapoteket: ”Varumärkesskyddet sparar oss pengar, tid och huvudvärk”

Anna-Maria Rosenblom är marknadschef på Apotea.
Anna-Maria Rosenblom är marknadschef på Apotea.

Efter att ha vuxit snabbt i Sverige har Apotea nu siktet inställt på att bli Nordens största nätapotek. En av förutsättningarna är att varumärket har ett fullgott skydd.

– Det händer ibland att oseriösa aktörer försöker att kopiera oss och utnyttja vårt rykte. Då är det väldigt skönt att ha ett bra varumärkesskydd, säger Anna-Maria Rosenblom, marknadschef på Apotea.

Ansök om din varumärkesregistrering på mindre än 10 minuter här. 

När Apotea startade 2012 var det Sveriges första fullskaliga apotek som bara fanns på nätet. Sedan dess har företaget vuxit snabbt och haft stora framgångar både på apoteksmarknaden och inom e-handel i stort. 

– Vi förstod tidigt att det var viktigt att skydda vårt varumärke och anlitade en varumärkesbyrå. De hjälpte oss att registrera varumärket och rapporterade därefter eventuella intrång. Det fungerade okej, men om något hände och vi behövde agera så tickade kostnaderna iväg väldigt snabbt, säger Anna-Maria Rosenblom. 

Digitalt och effektivt  

2020 fick Apotea kontakt med Digip, som relativt nyligen hade lanserat en digital plattform där de samlat alla moment kring varumärkesskydd i en och samma process. Konceptet skiljer sig helt från det traditionella sättet att jobba med varumärkesskydd. Kunderna kan själva ansöka om att registrera sitt varumärke på den digitala plattformen. Genom att därefter teckna ett abonnemang får man också hjälp med det fortsatta arbetet med att bevaka och skydda varumärket.

– Vi bestämde oss för att gå över till Digip och det har funkat väldigt bra. Precis som vi är de digitala, snabba och effektiva och deras arbetssätt passar oss väldigt bra, säger Anna-Maria Rosenblom.

Digip har kartlagt de risker som är förknippade med Apoteas varumärke och övervakar proaktivt och löpande eventuella intrång. På så vis kan Apotea tidigt få en varningssignal om någon till exempel vill registrera samma eller ett närliggande varumärke.

– Det enda vi behöver göra är att kontrollera Digips bevakningsrapporter. Sedan har vi en dialog om det är något vi bör agera på. De handlar snabbt, vilket gör att det hittills har räckt med mindre insatser för att stoppa intrång. Deras juridiska rådgivare och varumärkesexperter finns dessutom alltid där när vi har funderingar. De är duktiga på att guida oss rätt – utan att det för den skull blir dyrt. De är generösa med experthjälp. Det gör att vi inte bara sparar tid och pengar, utan även en massa huvudvärk. 

Växer i Norden och breddar skyddet

I november 2022 meddelade Apotea att företaget expanderar i Norden genom att investera i redan etablerade Apomera i Finland och Apotera i Norge. I grannländerna har utvecklingen av nätapotek inte kommit lika långt och nu ser Apotea möjligheten att göra samma resa där som i Sverige. På så vis hoppas man bli inte bara Sveriges största nätapotek utan även Nordens. 

– Nu när vi går in i nya länder tittar vi också på hur vi ska bredda vårt varumärkesskydd. Då känns det tryggt att veta att Digip har kompetens kring vad som gäller i såväl i Norden som övriga Europa, säger Anna-Maria Rosenblom. 

Sök gratis om ditt varumärke är tillgängligt för varumärkesregistrering. 

 

Mer från Digip

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Digip och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera