ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Svenskt euromedlemskap hade hållit nere tillväxten

  • SAMHÄLLSVINST. Sammantaget har BNP-tillväxten varit omkring 4 460 miljarder kronor större i Sverige jämfört med om landet hade ersatt kronan med euron. Det motsvarar ett helt års bruttonationalproduktion, skriver Björn Olsson. Foto: Hasse Holmberg, Hasse Holmberg, Hasse Holmberg

DEBATT. 20 år efter eurons införande höjs återigen röster för svenskt medlemskap. Men en analys i nya numret av Ekonomisk Debatt finner att den svenska tillväxttakten hade blivit klart lägre under euron än med kronan, skriver nationalekonomen Björn Olsson.

Samtidigt som euron firar 20-årsjubileum präglas valutasamarbetet fortfarande av den senaste finans- och skuldkrisen.

I en ny analys publicerad i sin helhet i det senaste numret av Ekonomisk Debatt jämför jag därför Sveriges faktiska ekonomiska utveckling med en simulerad kontrafaktisk utveckling, i vilken det antagits att Sverige införde euron som valuta i samband med folkomröstningen 2003.

Studiens undersöker BNP, BNP per capita samt arbetsproduktivitet. Det kontrafaktiska scenariot skapas genom att jämföra med trenden i länder som introducerade euron och vars ekonomier åren dessförinnan utvecklades snarlikt Sveriges.

För att optimera jämförelsegruppen används en algoritm som ålägger en specifik vikt till varje land i kontrollgruppen. Ländernas vikter väljs så att den totala sammanviktade kontrollgruppen återspeglar Sveriges ekonomiska utveckling under åren före eurons införande.

Slutsatserna är robusta och tydliga:

- Finanskrisen skulle drabbat Sverige hårdare med euron. Resultaten visar att sammantaget under perioden 2003 till 2017 har BNP-tillväxten varit omkring 4 460 miljarder kronor större i Sverige jämfört med om landet hade ersatt kronan med euron. Det motsvarar ett helt års bruttonationalproduktion.

Tillväxttakten i det kontrafaktiska scenariot är i genomsnitt 0,7 procent mellan åren 2003 och 2017. Det innebär en tredjedel så hög som den faktiska genomsnittliga tillväxttakten i ekonomin på 2,2 procent.

Grekland ger i den första modellen hög vikt, varför ytterligare en modell skattas där Grekland exkluderas, med liknande resultat.

- Sämre återhämtning sett till BNP per capita med euron. Även sett till BNP per capita visar resultaten på en samhällsvinst av att ha stått utanför samarbetet. Utan euron uppnås ett överskott på omkring 150 000 kronor per invånare, motsvarande drygt en tredjedel av 2017 års faktiska nivå.

Tillväxttakten i det kontrafaktiska scenariot per capita är i genomsnitt 0,9 procent mellan åren 2003 och 2017 att jämföra med den faktiska genomsnittliga tillväxttakten i BNP per capita på 1,4 procent.

Särskilt stor avvikelse sker efter finanskrisen då tillväxttakten med euron hade varit påtagligt lägre.

- Högre produktivitetstillväxt utan euron. Även resultaten för arbetsproduktiviteten tyder på att svensk ekonomi har presterat bättre än om euron hade införts. År 2017 var den faktiska arbetsproduktiviteten per timme omkring 12 procent högre jämfört med den simulerade.

Den genomsnittliga produktivitetstillväxten under simuleringsperioden med euron var ungefär hälften så hög, med 0,8 procent i årlig produktivitetsökning, som den faktiska utvecklingen på 1,3 procent.

Sammantaget har således BNP-tillväxten varit mellan en och en halv till upp till tre gånger så hög än om Sverige infört euron. Effekterna är påfallande stora, men så undersöks också ekonomiska utfall under en exceptionell tidsperiod.

Efter den senaste krisen har en rad regelförändringar kommit på plats som kan anses ha förbättrat euroområdets finansiella stabilitet. Dessa förändringar är dock ännu oprövade i en finansiell kris. Kriterierna för ett optimalt valutaområde förblir ouppfyllda.

Ekonomisk empiri och teori talar därför för att Sverige har gynnats av att stå utanför valutasamarbetet och att landet har goda skäl att invänta såväl det fortsatta arbetet med att integrera euroländernas finanspolitik som nästa ekonomiska nedgång.

Björn Olsson, nationalekonom på Svenska Bankföreningen

Åsikterna i artikeln är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis arbetsgivarens.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer