1515
Annons

Svenska kvinnor måste spara för skilsmässa

DEBATT. Trots avskaffad sambeskattning och uttalade krav på minskade könsklyftor lyser jämställdheten med sin frånvaro i 68-generationens pensionskuvert. För att undvika samma öde bör yngre generationer ordna med ”efterskilsmässoskydd”, skriver Jens Magnusson, privatekonom på SEB.

DRA LÄRDOM. Låt 68-generationens ojämställda pensioner bli en påminnelse från dessa jämställdhetsförebilder om att Sverige fortfarande har stora utmaningar, skriver Jens Magnusson.
DRA LÄRDOM. Låt 68-generationens ojämställda pensioner bli en påminnelse från dessa jämställdhetsförebilder om att Sverige fortfarande har stora utmaningar, skriver Jens Magnusson.Foto:Lennart Nygren/TT

När 68-generationen nu går i pension kan man se det som ett slags facit på hur jämställdheten i Sverige har utvecklats de senaste decennierna.

SEB SEB A -0,69% Dagens utveckling har, med hjälp av Statistiska Centralbyrån (SCB), tagit fram nya uppgifter om hur pensionsinkomsterna fördelades i Sverige under 2017 i genomsnitt och för olika grupper.

Tre saker framträder särskilt tydligt.

För det första är den allmänna pensionen, som alla har rätt till, fortsatt låg. I snitt 10 373 kronor per månad för kvinnor mellan 65 och 69 år och 12 309 kronor per månad för män i samma åldersgrupp.

För det andra är det fortfarande stor skillnad på mäns och kvinnors pensioner. Lägger man till tjänstepension och privat pensionssparande, vilket många har, så landar kvinnornas totala pensionsinkomster på 16 622 kronor i snitt och männens på 22 056 kronor.

Den tredje insikten, som hittills inte fått tillräcklig uppmärksamhet i pensionsdebatten, är att det är stora skillnader mellan olika grupper av kvinnor.

Uppgifterna baseras på data från drygt 283 000 kvinnor. De föddes i slutet av 1940-talet och i början av 1950-talet. De var i 20-årsåldern 1971, när sambeskattningen mellan makar avskaffades, och gick därmed ut i arbetslivet som ekonomiskt självständiga individer.

Idealen om jämställdhet syns dock inte i dessa kvinnors pensionsbesked i dag. I genomsnitt har kvinnorna 75 procent av männens pensioner, men skillnaderna mellan olika grupper av kvinnliga pensionärer är stora:

De gifta kvinnorna har i snitt 16 903 kronor i total pension per månad.

De som aldrig gift sig har i snitt 15 893 kronor.

De frånskilda får i snitt 15 828 kronor.

Änkorna har i genomsnitt en pension på 17 928 kronor.

De frånskilda kvinnorna har de allra lägsta pensionsinkomsterna. De som har förlorat sin make på grund av dödsfall får bäst pension, vilket är en konsekvens av det efterlevandeskydd som finns i tjänstepensionsförsäkringar och i privat pensionssparande.

Kvinnan som lever längre än sin partner får alltså del av dennes pensionssparande.

Dessa observationer visar att ojämställdheten mellan könen består – även för 68-generationen, som har gått till historien som de som stod på barrikaderna och krävde att kvinnors rättigheter skulle jämställas med mäns.

För att framtida generationer inte ska gå samma ojämställda pensionärsliv till mötes krävs fem saker:

- Tänk igenom hur livet som frånskild skulle kunna se ut, dels därför att de pensionsekonomiska skyddsnäten fungerar sämre vid skilsmässa än vid dödsfall och dels därför att det är långt fler som skiljer sig än som blir änka.

- Förbered dig. På samma sätt som många genom tjänstepensionen ordnar med ett efterlevandeskydd till den i relationen som har lägre inkomst bör man ordna med ett ”efterskilsmässoskydd” till samma person.

- Kvinnor och män måste bli bättre på att dela på deltiden, hemarbetet och föräldraledigheten. Då delar man också automatiskt på möjligheterna till karriär, löneutveckling och pensioner.

- Ett kompenserande sparande. Eftersom arbetsinkomsterna i snitt är lägre för kvinnor än för män bör makar också kompensera med sparande som görs till enskild egendom för att skyddas vid skilsmässa. Det kan också vara lämpligt med frivilliga överföringar inom generellt sparande och i vissa fall inom premiepensionen.

- Politiska åtgärder. När den tidigare avdragsrätten för pensionssparande togs bort av en enig politikerkår så avskaffades också den enda del av pensionssystemet som användes av och gav lika mycket till män och kvinnor.

Kvar är den allmänna pensionen som i snitt ger 20 procent mer till män samt tjänstepensionen som i snitt ger 40 procent mer till män. Internationella bedömare som EU, OECD och IMF lämnar återkommande samma rekommendation till Sverige; det behövs bättre uppmuntran till sparande.

Låt 68-generationens ojämställda pensioner bli en påminnelse från dessa jämställdhetsförebilder om att Sverige fortfarande har stora utmaningar. Så kan vi leva upp till de ideal om mer jämlika arbetsliv och pensioner som ännu inte infriats.

Jens Magnusson, privatekonom SEB


Debatt: Låt de små företagen stå för den stora mängden jobb

Små och medelstora företag är avgörande för Sveriges framgångssaga. Ett bra företagsklimat måste vara i fokus i valet, skriver företrädarna för Företagarna. 

Foto:DRAGO PRVULOVIC / TT

Sverige är ett av världens bästa länder. Svenska företag har skapats, växt, anställt fler och en del har till och med blivit globala. Sedan 1990 har fyra av fem nya jobb skapats i små och medelstora företag. Med andra ord är vi helt beroende av företagen för landets framtida tillväxt och välfärd. Samtidigt är det uppenbart att Sverige halkar efter som företagsnation och att vi allt oftare lever på gamla meriter. Utifrån en mängd parametrar som indikerar ett lands konkurrenskraft kan vi se att Sverige nu har fallit från toppen och hamnar runt snittet av OECD-länderna. 

Utmaningarna vi står inför är många och kommer både utifrån och inifrån. Det är krig i vårt närområde, klimatkrisen är akut, brottslighet och otrygghet har tillåtits breda ut sig i landet och vi ser ett utanförskap som har cementerats när omkring 800 000 människor saknar självförsörjning.  

För att samhället ska vara tåligt nog att klara dessa utmaningar krävs att så många som möjligt har ett arbete att gå till. Nästan alla nya jobb skapas i de mindre och växande företagen, varför politikens fokus bör ligga på dem. Menar Sveriges beslutfattare allvar med de ofta upprepade ambitionerna om att vända Sveriges negativa utveckling, måste de se fakta i vitögat och våga att göra nödvändiga förändringar, bortom ideologiska låsningar och politiska läger. 

Att hitta rätt kurs, och att sedan hålla den långsiktigt har visat sig övermäktigt för Sveriges politiker. Under det senaste decenniet har våra folkvalda visat allvarlig okunskap om företagandets villkor och oförståelse inför dess betydelse. När ombud för de 60 000 företagare som Företagarna representerar samlas till kongress i helgen presenteras de 106 viktigaste förslagen för att få ett bättre företagsklimat. Listan är besvärande lång, men ett område är särskilt prioriterat: Jobben. 

Om vi ska få fler jobb måste kostnaden att anställa vara låg. I valplattformen - som fått namnet ”106 förslag för ett företagsklimat för framtiden” - är det just jobben som står i fokus. Arbetstillfällen som skapas av Sveriges 500 000 företagare. 

Tre prioriterade reformområden: 

Minskad beskattning av företag och företagande 

Minskad regelbörda 

Sänkta kostnader att anställa och ökad tillgång till kompetent arbetskraft 

Bilderna av vad ett företag är många, men hur ser företagandet i Sverige ut egentligen? Totalt arbetar två miljoner svenskar i företag med färre än 50 anställda. Den vanligaste företagsformen i Sverige är familjeföretagen. En del av företagen har nyss startat medan andra har drivits i generationer. Somliga är lönsamma, medan andra går med förlust. Ibland startas företaget för att förverkliga en dröm, ibland för att tillgodose ett behov och ibland eftersom det inte finns något annat försörjningsalternativ. Små företag finns i hela landet - de är en grund för att människor ska kunna bo och leva på landsbygden, men de är också en förutsättning för att livet i storstaden ska fungera. 

Allt hänger ihop. Företagen skapar jobb och därigenom finansiering till den offentliga välfärden. Ett bättre företagsklimat innebär fler jobb och mer pengar till välfärden - vård, skola och omsorg. På kommunal nivå står småföretagen för den största andelen av skatteintäkterna i hela 189 av Sveriges 290 kommuner. Men samspelet mellan företag och offentlig verksamhet måste bygga på en samsyn om att skattepengar används till rätt saker och att staten, regionerna och kommunerna inte ska ta ut mer skatt än vad som verkligen behövs.   

Därför är det egentligen självklart att företagare uppger traditionella välfärdsfrågor som de viktigaste politiska frågorna: vård och omsorg, skola och utbildning, tätt följt av lag och ordning. Som finansiärer av välfärden är företagare genuint oroade för hur välfärdstjänster sköts och kommer medborgarna till del. Alarmerande är att två av tre företagare uppger att de saknar förtroende för att skattemedel används till rätt utgifter. Hade den förda näringspolitiken varit en högprofilerad tv-serie så hade vi sannolikt inte kunnat förvänta oss en ny säsong, men i stället fortsätter allt som om ingenting hänt.  

Utvecklingen går tvärtemot tydligt åt fel håll när regeringen vid upprepade tillfällen prioriterar bidrag före fler arbetstillfällen. Den 1 maj 2022 presenterade statministern förslag om högre ersättning för dem som inte arbetar. Allt som sagts om fler arbetstillfällen har tydligen mött döva öron och regeringen vill nu ge bidrag till arbetslösa på ytterligare 6 400 kr i månaden.  

Vi uppmanar våra politiker att lyssna noga: de som finansierar varje nytt löfte – vare sig det är ökade försvarsanslag eller högre a-kassa – har tappat förtroendet för er förmåga att hantera pengarna på ett ansvarsfullt sätt. Förtroende förtjänas i teskedar och förverkas i hinkar, och den nuvarande situationen kommer ta tid och hängivet arbete att vända på. 

Företag och företagare är beroende av sina medarbetare för att kunna växa. Kostnaderna och ansvaret förenat med att anställa inkluderar lön och arbetsgivaravgifter samt arbetsgivaransvar och risker, vilket inkluderar sjuklöne- och rehabiliteringsansvar, LAS och riskerna som finns med minskad produktivitet i samband med exempelvis sjukdom. Förslag om att binda upp mer av arbetsgivaravgifterna till nya bidrag begränsar möjligheten att bygga det välfungerande företagsklimat alla företagare så starkt efterlängtar.  

Företagande är en förutsättning för att lösa Sveriges problem, nu och i framtiden. Alla svenskar har därför anledning att glädjas när det går bra för svenska företag. Det innebär att företagarens hårda slit och risktagande har lönat sig, men också återinvesteringar och nyanställningar som gynnar fler. I fantasins värld är en skattjakt ofta något spännande, men när regeringen i verkligheten hittar på skatt efter skatt fastnar skrattet lätt i halsen. De små och medelstora företagen har varit avgörande för Sverige framgångssaga, och när vi i höst går till val måste ett bra företagsklimat vara i fokus.

 

Fabian Bengtsson 

Ordförande, Företagarna 

Charlotte Wall 

Förste vice ordförande, Företagarna 

Günther Mårder 

VD, Företagarna 

Fredrik Östbom 

Samhällspolitisk chef, Företagarna 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?