1515

Svenska kraftnät: Vi klarar inte elförsörjningen på egen hand

DEBATT. Det svenska stamnätet måste rustas upp för att kunna tillgodose ökad efterfrågan på el. Men utdragna tillståndsprocesser och kärnkraftsavvecklingen gör det svårt för Svenska kraftnät att möta behoven, skriver generaldirektören Lotta Medelius-Bredhe.

LÅNG LEDTID. Att bygga en ny ledning kan ta upp till tolv år, trots att snittbyggtiden är omkring två år. Den resterande tiden har sin förklaring i utdragna tillståndsprocesser, skriver Lotta Medelius-Bredhe.
LÅNG LEDTID. Att bygga en ny ledning kan ta upp till tolv år, trots att snittbyggtiden är omkring två år. Den resterande tiden har sin förklaring i utdragna tillståndsprocesser, skriver Lotta Medelius-Bredhe.Foto:Adam Ihse/TT

Under det senaste året har det på många olika arenor hävdats att de svenska elnäten inte kommer att räcka till i framtiden. I vissa fall har det framförts att grundorsaken till kapacitetsbristen är att Svenska kraftnät inte byggt ut stamnätet i tillräckligt hög takt, men så enkel är inte förklaringen.

Så varför har vi då inte varit bättre förberedda på den elnätssituation vi står inför i dag? En viktig förklaring är att efterfrågan på el i vissa städer och regioner har ökat på ett sätt som fullt ut inte har gått att förutse.

Sveriges årliga elanvändning har legat relativt konstant under det senaste decenniet. I dag ser vi dock en utveckling med ett högre elbehov i de större storstadsregionerna och en på sikt ökad användning av elbilar. Vi har dessutom enskilda förfrågningar från exempelvis nya datahallar med ett effektbehov på 300–500 MW, vilket motsvarar förbrukningen i en stad av Västerås storlek.

Svenska kraftnät ska inte projektera, förbereda och investera i nya stationer och ledningar innan det finns konkreta behov och planer att möta. Det är inte ansvarsfullt vare sig ur ett effektivitets- eller ekonomiskt perspektiv.

En annan förklaring till den mer ansträngda kapacitetssituationen är att elproduktion läggs ner. I de större städerna har regionnätsägaren ofta kunnat räkna med stöd från elproduktion från lokal kraftvärme under kalla vinterdagar.

När dessa avvecklas innebär det i praktiken att en regionnätsägare på mycket kort tid kan sakna flera hundra MW kapacitet i sitt nät. Denna kapacitet behöver därmed i stället levereras från stamnätet.

Att Svenska kraftnät snabbt ska kunna möta en sådan utveckling är svårt då den genomsnittliga tiden för tillståndsprocess och byggnation av nya ledningar ligger på cirka tio till tolv år. Utöver detta finns ytterligare utmaningar som på olika sätt påverkar kapacitetssituationen, bland annat kärnkraftsavvecklingen och utbyggnad av vindkraft.

Situationen med en mer ansträngd kapacitetssituation kan hämma samhällsutvecklingen, då det kan försvåra utbyggnad av nya bostadsområden, kollektivtrafik eller nyetablering av industri på grund av att den el som efterfrågas inte kan överföras.

Svenska kraftnät arbetar både kort- och långsiktigt för att hitta lösningar som skapar en fortsatt trygg och säker elförsörjning. Vi deltar i samarbeten som möjliggör teknisk utveckling och innovation genom marknadslösningar för att möta utmaningarna med kapacitetsbrist i stamnätet.

Vi investerar därtill tungt. Utöver det omfattande investeringspaketet NordSyd, en kraftfull förstärkning av stamnätet i Mellansverige, genomförs ett 50-tal projekt i Stockholmsregionen samt ett antal projekt på västkusten och i Skåne som alla kommer att bidra till att öka överföringskapaciteten i stamnätet.

Men utbyggnaderna hämmas av långa tillståndsprocesser. Att bygga en ny ledning har en snittbyggtid om cirka två år. Resterande tid, mellan åtta och tio år, är till stor del beroende av tillståndsprocessen. Varje samhällsplanerarfunktion behöver ta i beaktande var den el-infrastruktur som krävs för att realisera planerna ska få plats.

Det finns goda exempel, som att man i den regionala utvecklingsplanen för Stockholm hänvisar till länsstyrelsens bedömning att stamnätet är att betrakta som ett riksintresse. Det innebär att stamnätet har stor tyngd och ska prioriteras när olika intressen står mot varandra.

Även region Skåne har en regional fysisk planering för att hantera kommunöverskridande frågor som exempelvis infrastruktur och bostadsförsörjning.

Svenska kraftnät kan inte lösa den svenska elförsörjningen på egen hand. Det är en gemensam utmaning och alla parter måste ta sitt ansvar. Politikerna och branschen behöver förstå att tidig dialog ger möjlighet till bättre planering. Svenska kraftnät agerar utifrån behoven, men skapar inte ensam lösningarna.

Lotta Medelius-Bredhe, tillförordnad generaldirektör Svenska kraftnät


Innehåll från FacebookAnnons

Satsa globalt – här är experternas bästa råd för internationell expansion med e-handel

Business Sweden, Facebook och Smartly är tre aktörer som på olika sätt stöttar svensk export. Så hur gör man som svenskt företag för att lyckas internationellt?

En del av svaret är att utveckla sin e-handel och här är experternas bästa tips.

Så kan Facebook hjälpa dig att expandera verksamheten till nya marknader 

E-handeln har ökat dramatiskt det senaste året och för Sverige har det blivit en betydande exportinkomst. Fördelen med att satsa globalt är uppenbar: kundkretsen mångdubblas, men baksidor finns i form av bland annat ökad konkurrens, höga utvecklingskostnader och större risk för bakslag inom allt från lokala lagar till tull- och logistikproblem. 

Därför har vi ställt frågor till tre personer med över 60 års kombinerad erfarenhet av internationell handel med digital inriktning. Piet-Hein Kerkhof är Vice President på annonseringstjänsten Smartly och har drygt 20 års erfarenhet av internationell e-handel på några av världens största e-handlare. Linda Laszlo Ek hjälper svenska företag som vill ta sin e-handel ut i världen i sin roll som Senior Trade Adviser och expert på internationell e-handel på Business Sweden. Johnas Liljegren är Head of Retail på Facebook där han arbetar tätt ihop med många av Sveriges mest framgångsrika e-handelsexporter.

Om du hade ett råd till ett traditionellt företag inom B2C som vill börja med internationell e-handel, vad skulle det vara?

Linda Laszlo Ek:

– Klivet ut på andra marknader online kan innebära en mångdubblad kundkrets. För att stå sig i en allt tuffare globala konkurrens, där e-handlare slåss om kunderna, blir det allt viktigare att planera och lägga upp en exportstrategi för hur man ska positionera sig och sticka ut bland sina konkurrenter på varje marknad. Att därför förstå och lära känna varje marknad man ska in på och göra sig så relevant som möjligt mot sin målgrupp lokalt blir avgörande för ens framgång. Det handlar om alltifrån att synas i rätt kanaler, förstå kundernas beteendemönster och preferenser och inge ett förtroende som gör att lokala kunder känner sig trygga med att handla dina produkter.

Johnas Liljegren:

– I dag är det viktigt att vara upptäckbar, inte bara sökbar. Den fysiska butiken har historiskt stått för större delen av inspiration till köp, detta har nu flyttat till mobilen. Precis som vi vill få rekommenderat vad vi ska titta på eller lyssna på vill vi bli inspirerade till köp. Precis som underhållningsplattformar jobbar med personalisering genom data gör våra plattformar det också både för organiskt innehåll och för annonser. Att jobba med insikter, automation, kreativitet och produkterbjudande ger plattformar som Instagram eller Facebook möjlighet att inspirera fler att välja annonsörens produkter.

Piet-Hein Kerkhof:

– Gränsen mellan online och offline har suddats ut. Med allt som fladdrar runt i användarnas flöden och skärmar måste innehållet sticka ut och engagera. För att vara relevant måste man som företag anpassa sig. Du lyckas genom att sammanföra annonsköpare, kreatörer och dataanalytiker för att tillsammans skapa annonser som sticker ut, når fram och ger mätbara resultat. Börja med att digitalisera en sak först och gör det bra.

Vilken koll måste man ha på lagar och regler i de länder man säljer till?

Linda Laszlo Ek:

– Det beror på lite olika omständigheter och var i internationaliseringsprocessen du befinner dig samt hur mycket du ska satsa på en specifik marknad. Faktorer som vilka produkter du säljer, vilka marknader du ska in på samt vilka kanaler du ska använda spelar också roll. Men generellt sett kan man säga att ju mer riktad och lokalanpassad e-handel du kör mot en viss marknad, samt om du börjar komma upp i höga försäljningsvolymer, desto större ansvar har du att efterfölja lokala regelverk. Det kan handla om allt från lokala produktkrav, registreringskrav, momsredovisning, marknadsföringsregler till informationskrav på din webbshop för att nämna några exempel. 

– Allt regleras mer på e-handelsområdet än tidigare, så det gäller att se upp vilket ansvar man har på varje marknad. Inom EU pågår det ett stort arbete, där det kommer nya förordningar och direktiv hela tiden. Det är nog få som missat de nya momsreglerna med den nya e-tjänsten OSS, som träder i kraft den 1 juli och som kommer påverka EU:s e-handlare. Till nästa år kommer även nya regler för konsumenträtten inom EU.

Kan man jobba med internationell e-handel inom B2B? Vad är ett bra första steg för att komma igång? 

Johnas Liljegren:

– Minska friktion i alla led. Hur kan ni vara mer tillgängliga, enklare att handla av, bättre på att möta kunden? Ofta har man inom B2B en mindre kundgrupp och inom ett specialiserat område. Jobba smart med insikter och kunskap ni har inom ert produktområde och dela dessa med era kunder. Rollen mässor, event och fysiska möten haft tidigare flyttar allt mer online.

Linda Laszlo Ek:

– Det är klart att det finns en stor potential även för många B2B-företag att satsa på e-handel och digitala kanaler, något som vi ser blir allt vanligare och även nödvändigt för att skapa konkurrensfördelar. En bra fråga att ställa sig om man inte har börjat med e-handel ännu är: ”Kan jag förbättra kundresan genom att erbjuda mina företagskunder e-handel?” Sedan är det, liksom vid e-handel för B2C, viktigt att lägga upp en exportstrategi och göra sig relevant på varje enskild marknad genom att förstå e-handelsmognaden lokalt för branschen, samt preferenser och beteendemönster lokalt. Vad som funkar på en marknad kanske inte funkar på en annan.

Johnas Liljegren:

– Ja, rätt frågor är viktiga att ställa: Behöver du få fler företag att känna till din tjänst eller produkt för att vara valbar eller behöver du vara tillgänglig när kunden överväger olika leverantörer? Beroende på vilken kategori ni arbetar inom kommer e-handeln vara mer eller mindre planerad. Den stora skillnaden mot konsumenthandel är troligen att en större del av köpen är planerade.

Kan man etablera sig i många marknader trots att man inte sitter i dem fysiskt med hjälp av teknik i dag? 

Piet-Hein Kerkhof:

– Absolut. Annonsering i sociala medier är uppbyggd så att du kan skala upp den till nya marknader utan någon större ökning av din marknadsföringsbudget. Genom automatisering kan du enkelt hantera och växla mellan ett stort antal konton och kampanjer från ett och samma ställe. En annan fördel är att du kan hitta kunder som liknar dem som redan köper från dig, oavsett var i världen de befinner sig. Du kan även automatisera flerspråkiga kampanjer för att marknadsföra dina produkter på lokala språk.

Linda Laszlo Ek:

– Ja, det är ju det som är den stora fördelen med e-handel och digitala kanaler. Att man, tack vare teknik och digitala kanaler, i dag kan bli en globalt framgångsrik exportör utan att behöva etablera sig med fysisk verksamhet på varje marknad. Sedan finns det förstås en del fördelar med lokal etablering och registrering efterhand man börjar komma igång med försäljning på en specifik marknad och vill satsa mer ordentligt. Lokal etablering gör det möjligt att spela på lika villkor och till viss del erhålla samma förmåner som sina lokala konkurrenter. Det kan till exempel vara att skaffa ett lokalt varulager för att kunna konkurrera om snabba leveranser, att erbjuda lokala betallösningar eller rekrytera lokal kundtjänst.

Johnas Liljegren:

– Globala plattformar som Facebook och Instagram är bra exempel på hur digitalisering och globalisering suddar ut landsgränser. Man kan som varumärke ha en närvaro i alla länder där de globala plattformarna verkar. Att sälja sina produkter via e-handel har lägre kapitalkostnader än fysisk handel. Försäljare kan via e-handelsplattformar som till exempel Shopify skapa e-handel och betalningslösningar utan stora initiala kostnader och de kan jobba med personalisering och effektiv marknadsföring med verktyg som bland annat Facebook tillhandahåller. Vi ser i dag ofta hur nystartade så kallade ”digital native vertical brands” tänker globalt från start och kan styra det mesta centralt och med små team med hjälp av teknik.

Så kan Facebook hjälpa dig att expandera verksamheten till nya marknader 

 

 

 

Mer från Facebook

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Facebook och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?