ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Energi

Svenska kraftnät: Vi klarar inte elförsörjningen på egen hand

  • LÅNG LEDTID. Att bygga en ny ledning kan ta upp till tolv år, trots att snittbyggtiden är omkring två år. Den resterande tiden har sin förklaring i utdragna tillståndsprocesser, skriver Lotta Medelius-Bredhe. Foto: Adam Ihse/TT

DEBATT. Det svenska stamnätet måste rustas upp för att kunna tillgodose ökad efterfrågan på el. Men utdragna tillståndsprocesser och kärnkraftsavvecklingen gör det svårt för Svenska kraftnät att möta behoven, skriver generaldirektören Lotta Medelius-Bredhe.

Under det senaste året har det på många olika arenor hävdats att de svenska elnäten inte kommer att räcka till i framtiden. I vissa fall har det framförts att grundorsaken till kapacitetsbristen är att Svenska kraftnät inte byggt ut stamnätet i tillräckligt hög takt, men så enkel är inte förklaringen.

Så varför har vi då inte varit bättre förberedda på den elnätssituation vi står inför i dag? En viktig förklaring är att efterfrågan på el i vissa städer och regioner har ökat på ett sätt som fullt ut inte har gått att förutse.

Sveriges årliga elanvändning har legat relativt konstant under det senaste decenniet. I dag ser vi dock en utveckling med ett högre elbehov i de större storstadsregionerna och en på sikt ökad användning av elbilar. Vi har dessutom enskilda förfrågningar från exempelvis nya datahallar med ett effektbehov på 300–500 MW, vilket motsvarar förbrukningen i en stad av Västerås storlek.

Svenska kraftnät ska inte projektera, förbereda och investera i nya stationer och ledningar innan det finns konkreta behov och planer att möta. Det är inte ansvarsfullt vare sig ur ett effektivitets- eller ekonomiskt perspektiv.

En annan förklaring till den mer ansträngda kapacitetssituationen är att elproduktion läggs ner. I de större städerna har regionnätsägaren ofta kunnat räkna med stöd från elproduktion från lokal kraftvärme under kalla vinterdagar.

När dessa avvecklas innebär det i praktiken att en regionnätsägare på mycket kort tid kan sakna flera hundra MW kapacitet i sitt nät. Denna kapacitet behöver därmed i stället levereras från stamnätet.

Att Svenska kraftnät snabbt ska kunna möta en sådan utveckling är svårt då den genomsnittliga tiden för tillståndsprocess och byggnation av nya ledningar ligger på cirka tio till tolv år. Utöver detta finns ytterligare utmaningar som på olika sätt påverkar kapacitetssituationen, bland annat kärnkraftsavvecklingen och utbyggnad av vindkraft.

Situationen med en mer ansträngd kapacitetssituation kan hämma samhällsutvecklingen, då det kan försvåra utbyggnad av nya bostadsområden, kollektivtrafik eller nyetablering av industri på grund av att den el som efterfrågas inte kan överföras.

Svenska kraftnät arbetar både kort- och långsiktigt för att hitta lösningar som skapar en fortsatt trygg och säker elförsörjning. Vi deltar i samarbeten som möjliggör teknisk utveckling och innovation genom marknadslösningar för att möta utmaningarna med kapacitetsbrist i stamnätet.

Vi investerar därtill tungt. Utöver det omfattande investeringspaketet NordSyd, en kraftfull förstärkning av stamnätet i Mellansverige, genomförs ett 50-tal projekt i Stockholmsregionen samt ett antal projekt på västkusten och i Skåne som alla kommer att bidra till att öka överföringskapaciteten i stamnätet.

Men utbyggnaderna hämmas av långa tillståndsprocesser. Att bygga en ny ledning har en snittbyggtid om cirka två år. Resterande tid, mellan åtta och tio år, är till stor del beroende av tillståndsprocessen. Varje samhällsplanerarfunktion behöver ta i beaktande var den el-infrastruktur som krävs för att realisera planerna ska få plats.

Det finns goda exempel, som att man i den regionala utvecklingsplanen för Stockholm hänvisar till länsstyrelsens bedömning att stamnätet är att betrakta som ett riksintresse. Det innebär att stamnätet har stor tyngd och ska prioriteras när olika intressen står mot varandra.

Även region Skåne har en regional fysisk planering för att hantera kommunöverskridande frågor som exempelvis infrastruktur och bostadsförsörjning.

Svenska kraftnät kan inte lösa den svenska elförsörjningen på egen hand. Det är en gemensam utmaning och alla parter måste ta sitt ansvar. Politikerna och branschen behöver förstå att tidig dialog ger möjlighet till bättre planering. Svenska kraftnät agerar utifrån behoven, men skapar inte ensam lösningarna.

Lotta Medelius-Bredhe, tillförordnad generaldirektör Svenska kraftnät

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies