Annons

Svenska bolag byggde Baltikum

DEBATT. Det hävdas allt oftare att svenska företags inträde på de baltiska marknaderna i början av 90-talet var ett misstag. Det stämmer inte – företagen och bankerna valde att vara aktiva deltagare i ett gemensamt Europa och investeringarna har haft avgörande betydelse för Baltikums utveckling, skriver Alexander Husebye och Erik Zsiga.

LADE GRUNDEN. Svenska banker var avgörande i att utveckla ett banksystem för företag och privatpersoner i samhällen där planekonomin hade dödat alla incitament till hushållande och långsiktighet, skriver Husebye och Zsiga.
LADE GRUNDEN. Svenska banker var avgörande i att utveckla ett banksystem för företag och privatpersoner i samhällen där planekonomin hade dödat alla incitament till hushållande och långsiktighet, skriver Husebye och Zsiga.Foto:PETTER COHEN best

I år är det 30 år sedan arbetet med att reparera och återförena Europa på allvar inleddes. Jubileet av järnridåns fall fick viss uppmärksamhet förra året. Men tiden efter sammanbrottet var faktiskt mer formativ än sammanbrottet i sig.

Omvandlingen förändrade i grunden förutsättningarna för Sverige och svenskt näringsliv. En pånyttfödd utåtvändhet blev en svensk konkurrensfördel på den globala marknaden. EU-medlemskapet var en tidig manifestation av denna utveckling.

Sveriges realpolitiska agerande under kalla kriget kompenserades genom att civilsamhälle och offentlig förvaltning starkt engagerade sig i uppbyggnaden av det östra Europa. Vi delade med oss av demokratisk och byråkratisk mogenhet.

Inom det så kallade suveränitetsstödet sändes under 1990-talet experter på alltifrån skatteindrivning till minröjning för att träffa kollegor på andra sidan Östersjön. Kunskapsutbytet byggde nya statsbildningar.

Särskilt stor betydelse hade de svenska investeringarna i olika former av samhällsinfrastruktur.

Svenska banker satsade på framför allt de baltiska marknaderna. De var avgörande i att utveckla ett banksystem för företag och privatpersoner i samhällen där planekonomin hade dödat alla incitament till hushållande och långsiktighet.

Handelshögskolan i Stockholm öppnade filialer i Riga, Sankt Petersburg och Moskva. Skolorna försåg de nya marknadsekonomierna med utbildade ekonomer.

Svenska medieföretag startade tidningar och tv-kanaler. En svensk koncern drev rent av tidning i Estland – tryckt i Stockholm – för att stödja demokratirörelsen innan den hade segrat. Satsningarna bidrog till att etablera och utveckla en oberoende press som sedan blev en ansvarsutkrävande motvikt till de nya demokratiska regeringarna.

Svenska telekomföretag bidrog till att bygga ut kommunikationsnätverken och göra de baltiska samhällena till några av världens mest uppkopplade.

Industriföretag köpte nedgångna motsvarigheter och renoverade både affärsidéer och produktutbud. Andra skapade nya entreprenörskap när kvinnor tog för sig av möjligheterna på nya marknader.

Stora och små svenska företag flyttade också tillverkning till framför allt Baltikum, Polen och Ungern. Dessa investeringar bidrog med know-how och spelade stor roll för ländernas ekonomiska återhämtning.

För några svenska arbetstagare innebar detta stora uppoffringar, men omställningen säkrade svensk konkurrenskraft och därmed många arbetstillfällen på lång sikt. Den tillverkning som hölls kvar i Sverige kunde ta ett steg upp i förädlingskedjan.

Det var inga enkla samhällen som företagen gav sig in i. De var moraliskt körda i botten av politisk misskötsel och repression. Självklart blev inte alla satsningar fel- eller friktionsfria, hur genomtänkta de än var.

I några fall blev dessa problem uppenbara. Därför har på senare år – i takt med att minnet av befrielsen bleknat – ett narrativ spridits i svensk debatt och affärsrapportering. Det hävdas då att de svenska företagens engagemang – till exempel att svenska banker gick in i Baltikum – var ett misstag.

Det stämmer inte. Öppnandet av östra Europa var en möjlighet som många svenska företag tog. Kanske var det viktigaste skälet att tjäna pengar, vilket de också gjorde och inte har någon anledning att skämmas för. Företagen hade mycket goda skäl moraliskt, finansiellt och strategiskt.

Besluten att gå in på östmarknaderna drevs av resonemang om att vara aktiva deltagare i ett gemensamt Europa. Det borde ge företag kraft, kunskap och inspiration att tackla dagens utmaningar. Därför borde de prata oftare om vad de gjorde med början den där hösten för 30 år sedan.

Alexander Husebye, vd, Centrum för Näringslivshistoria

Erik Zsiga, kommunikationsrådgivare, JKL Kekst CNC

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från SileonAnnons

Banker behöver växla upp tempot när BNPL-marknaden växer

I takt med konsumenternas ökande efterfrågan på flexibla betaltjänster växer marknaden för Buy Now Pay Later (BNPL) snabbt runt om i världen. Samtidigt är det många banker som halkar efter i utvecklingen och riskerar att tappa marknadsandelar om de inte agerar fort.

– Vi ser att bolag som kan erbjuda BNPL-tjänster växer och tar marknadsandelar från retailbankernas kaka där konsumentkredit är en viktig del av verksamheten. Det här gör att alla internationella banker, inklusive de svenska, nu måste börja agera på konsumenternas förändrade köpbeteenden och efterfrågan, och också börja erbjuda BNPL-tjänster, menar David Larsson, vd på Sileon.  

Det pågår ett tydligt skifte på betal- och kreditmarknaden där de yngre generationerna styr efterfrågan på den digitala och flexibla upplevelsen som BNPL-lösningar tillför. Enligt en rapport från Insider Intelligence i februari 2022 väntas marknaden för BNPL-tjänster nå ett transaktionsvärde på 680 miljarder dollar globalt redan år 2025*. Det innebär en fördubbling av den marknadsstorlek man prognostiserade för några år sedan. För att hänga med i trenden bör man dock agera snabbt, något som kan vara utmanande för banker.

– Svårigheterna för bankerna är att möta den här utvecklingen själva, då många av dem sitter fast i gammal, komplex infrastruktur. Det gör att det krävs stora resurser och tunga IT-investeringar för bankerna om de själva internt ska bygga upp en BNPL-plattform, säger David Larsson. 

Kort ”time to market”

Svenska Sileon, som verkar på den internationella marknaden, erbjuder sina kunder en flexibel och innovativ BNPL-plattform. Genom plattformen kan banker få tillgång till en fullt skalbar BNPL-funktionalitet i egen regi. 

– En BNPL-tjänst måste vara flexibel och det måste gå snabbt att få ut erbjudandet till marknaden. Med vår modulära SaaS-lösning kan bankerna lansera sitt BNPL-erbjudande på endast några veckor. Vår tjänst är enkel att använda, fullt skalbar och går att anpassa med olika erbjudanden till olika kundgrupper på olika marknader och i olika länder, förklarar David Larsson. 

Till skillnad från att bygga en BNPL-plattform internt, blir det oftast betydligt snabbare, enklare och billigare för banker att använda Sileons SaaS-lösning. Då BNPL-tjänsten är fullständigt modulär kan Sileons kunder välja om de vill använda delar av den för att utöka sitt eget betalerbjudande eller satsa på en helhetslösning.

– Vi är ganska ensamma om det här erbjudandet på marknaden. Väljer man Sileon får man även en framtidssäkring på köpet, då vi ligger i framkant och ständigt utvecklar tjänsten för att hela tiden möta konsumenternas ständigt föränderliga behov. Våra kunder kan känna sig trygga i att det är det här vi kan och som vi alla verkligen brinner för, avslutar David Larsson.  

Om Sileon

Sileon är ett globalt fintech-bolag som erbjuder en innovativ SaaS-baserad Buy Now Pay Later (BNPL) funktionalitet till banker, långivare och fintechs. Med Sileons modulära SaaS-lösning får kunder snabbt tillgång till en skalbar, kostnadseffektiv och API-baserad BNPL plattform – i egen regi.

Läs mer här 

*Statistik från Insider Intelligence, publicerad 3 februari 2022

 

Mer från Sileon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sileon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera