ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Svensk basindustri: 6 åtgärder för att rädda Ringhals

  • KRAFTBALANS. Vi menar att politiken bör sluta att definiera vissa kraftslag som mer önskvärda än andra. Samtidigt kan vi konstatera att kärnkraften är en central del av lösningen av effektbristproblemet, på kort såväl som på lång sikt, skriver SKGS. Foto: ADAM IHSE / TT

LEDARE. Risken för effektbrist är på riktigt. Nu krävs krafttag för att säkerställa Sveriges elproduktion, bland annat genom att värna kärnkraft och klargöra vem som har det långsiktiga ansvaret för att det nationella elsystemet levererar, skriver företrädarna för Sveriges basindustrier.

Effektbrist hotar och skulle få allvarliga effekter för både jobben och klimatarbetet i Sverige. Enligt Svenska kraftnäts senaste kraftbalansrapport väntas effektunderskottet bli allvarligast i södra Sverige, där många av våra industrianläggningar finns. Det beror huvudsakligen på att Ringhals 1 och 2 tas ur produktion i år och nästa år, samtidigt som effektförbrukningen ökar.

Underskottet kan inte kompenseras med ökad överföring från Norrland – det hindras av begränsningar i stamnätets kapacitet – utan behöver lösas genom ökad import, tidvis med el från kolkraftverk.

På sikt kommer Sverige att behöva förlita sig på en mix av olika kraftslag.

Vi menar att politiken bör sluta att definiera vissa kraftslag som mer önskvärda än andra. Samtidigt kan vi konstatera att kärnkraften är en central del av lösningen av effektbristproblemet, på kort såväl som på lång sikt. Med detta i åtanke har SKGS tagit fram sex åtgärdsförslag för att säkra effektbalansen:

Värna befintlig kraft som stärker effektbalansen. De planerbara kraftslagen som producerar el med hög tillgänglighet blir extra viktiga i ett elsystem med mycket väderberoende kraftkällor.

Gör verklighet av Energiöverenskommelsens intentioner och värna vattenkraftens produktionsförmåga. Ge Vattenfall i uppdrag att analysera vad som krävs för fortsatt drift av Ringhals 1 och 2 efter 2020 och inled dialog med kärnkraftsägarna om villkor för att upprätthålla drift i befintliga reaktorer. Och värna kraftvärmen. Den föreslagna skattehöjningen från 1 augusti riskerar att leda till snabbavveckling av kraftproduktion som är särskilt viktig för storstädernas elförsörjning.

Inför inga nya subventioner som försämrar effektbalansen. I dag byggs landbaserad vindkraft som är konkurrenskraftig utan subventioner. Därför bör man fasa ut elcertifikatsystemet enligt plan och avstå från att utvidga eller förlänga stödet. Den havsbaserade vindkraften ska bära sina egna kostnader när den ansluts till elsystemet och inte befrias från den anslutningsavgift som belastar andra kraftslag.

Upphandla en större effektreserv. Inför varje vinter upphandlar Svenska kraftnät en effektreserv vars storlek regleras i lag. Upphandlingarna har inte nyttjat det utrymme som lagen medger. Det finns därför anledning att ge Svenska kraftnät i uppdrag höja beredskapen genom att upphandla en större effektreserv inom ramen för nuvarande lagstiftning.

Eftersträva flexibilitet som är ekonomiskt effektiv. Initiativ behöver tas för att starta en diskussion med elanvändare inom industrin om hur ytterligare flexibilitet bäst kan realiseras. Påtvingad flexibilitet, det vill säga elransonering, kan inte vara vägen framåt.

Klarlägg det långsiktiga effektansvaret. Svenska kraftnät har ansvaret för effektbalansen i stunden, men det är oklart vem som har det långsiktiga effektansvaret. Det behövs en utredning av vilken aktör som långsiktigt bör ansvara för att det svenska elsystemet levererar nog med effekt och vad detta ansvar bör omfatta.

Säkerställ snabbare och enklare tillståndsprocesser. Behovet av att transportera el från Norrland till Mellansverige är välkänt, men regionnäten behöver också byggas ut i takt med att behoven ökar från industrin, elektrifierade transporter och nya bostadsområden.

I dag tar det omkring tio–tolv år att bygga en kraftledning varav den största tiden går åt till långdragna tillståndsprocesser. Det behövs en skyndsam utredning om hur dagens långa tillståndsprocesser kan förenklas.

Det råder inget tvivel om att det behövs kraftfulla åtgärder för att säkerställa tillgången på konkurrenskraftigt prissatt el, dygnet runt årets alla dagar. Nu vill vi se handlingskraft från politiken sida.

Henrik Sjölund, ordförande SKGS 

Per Ahl, vd SveMin 

Magnus Huss, förbundsdirektör IKEM 

Carina Håkansson, vd Skogsindustrierna 

Bo-Erik Pers, vd Jernkontoret

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies