1515

Svaga argument för att trappa ned ränteavdragen

Debatten och analysen om ränteavdragens vara eller inte vara måste breddas. Det finns inga finansiella stabilitetsskäl till att trappa ned ränteavdragen, skriver Robert Boije, chefsekonom på SBAB. 

DRA PÅ. Det finns inte några starka finansiella stabilitetsmotiv till att slopa ränteavdragen. Finns det då skattestrukturella, fördelningspolitiska eller offentligfinansiella skäl? Nej, menar Robert Boije.
DRA PÅ. Det finns inte några starka finansiella stabilitetsmotiv till att slopa ränteavdragen. Finns det då skattestrukturella, fördelningspolitiska eller offentligfinansiella skäl? Nej, menar Robert Boije.

Dagens industri har i flera artiklar den senaste tiden belyst det ökade politiska intresset av att trappa ned ränteavdragen. Det kommer efter flera års upprop från både Riksbanken och Finansinspektionen att detta är angeläget för att minska de av myndigheterna bedömda riskerna med hushållens bolåneskulder. 

Även Riksgälden förordar nu, enligt protokollet till Finansiella stabilitetsrådets senaste möte, sänkta ränteavdrag. Problemet? Det finns inga som helst analyser från dessa tre myndigheter på vilket sätt nedtrappade ränteavdrag minskar riskerna, vad det skulle betyda ur fördelnings- och skattestrukturella perspektiv eller ordentliga konsekvensanalyser. Om våra myndigheter kommer med politiska förslag bör man rimligen kunna kräva att förslagen är analytiskt välunderbyggda. 

Som jag och professorerna John Hassler, Harry Flam och Lars EO Svensson pekat på visar den senaste forskningen att det inte är nivån på skulderna som är avgörande för riskerna med höga bolån utan varför skulderna har ökat. I de länder som fått problem efter en stor uppgång i skulderna har bostäderna i hög grad belånats för att konsumera annat än boende samtidigt som det lett till ett mycket lågt hushållssparande. Denna forskning har helt ignorerats av både Riksbanken och Finansinspektionen.

I en ny rapport i förra veckan skrivna av tjänstemän på Finansinspektionen tas äntligen denna forskning upp i linje med vad jag nyligen efterlyste i en krönika. Nu återstår att den också ger avtryck i både Finansinspektionens och Riksbankens finansiella stabilitetsrapporter. Statistik över hushållens sparande och konsumtion visar nämligen att svenska hushåll inte har belånat sina bostäder för konsumtion i den omfattning att det skulle utgöra en stor makroekonomisk risk. 

Vid sidan av varför bolåneskulderna har ökat är det centralt att analysera hur nedtrappade ränteavdrag skulle påverka hushållens skuldbetalningsförmåga, bolåneskulderna men samtidigt bostadspriserna. 

Ränteavdragen bidrar inte till ökad tillväxt i bostadspriserna. En nedjustering av avdragen skulle därför ha en engångseffekt på både bostadspriserna och bolåneskulderna. En tumregel från ekonomisk teori (user cost of housing) är att bostadspriserna, vid ett givet bostadsutbud, faller med 1 procent för varje procentenhets sänkning av ränteavdragen. 

Skulle ränteavdragen slopas helt skulle det kunna leda till ett bostadsprisfall på hela 30 procent. Av det reala bostadsprisfallet på 30 procent i samband med 1990-talskrisen kunde uppemot 2/3 i efterhand förklaras av skatteomläggningen åren innan då ränteavdragen gjordes mindre generösa och fastighetsbeskattningen skärptes.

Ett bostadsprisfall vid sänka ränteavdrag skulle minska bostadspriserna och de därmed tagna bolånen för nya bolånetagare. Vid hundra procents kapitalisering av slopade ränteavdrag i bostadspriserna skulle inte månadskostnaden påverkas alls för de som köper en bostad efter reformen. Det skulle bara leda till en minskad förmögenhet för de som redan köpt en bostad oavsett var i landet den ligger. Det skulle öka belåningsgraden kraftigt i hela bostadsstocken eftersom värdet på befintliga bolånetagares bostäder skulle sjunka i förhållande till bolåneskulderna. Det skulle på kort- och medellång sikt öka och inte minska riskerna för den finansiella stabiliteten.  

Det står således klart att det knappast finns några starka finansiella stabilitetsmotiv till att slopa ränteavdragen. Finns det då skattestrukturella, fördelningspolitiska eller offentligfinansiella skäl?

Den betydligt lägre fastighetsbeskattningen i vissa regioner efter reformen 2008 i kombination med bibehållna ränteavdrag har bidragit till ökade incitament att placera kapital i bostäder i attraktiva områden, särskilt villor och en snedvridning i kapitalallokeringen. Trots detta har villaproduktionen störtdykt de senaste tio åren så det verkar inte ha varit något stort problem i praktiken. Som professor Mats Persson visat skulle ett slopande av ränteavdragen, eller nedtrappning av dem, istället öppna upp för andra snedvridningar och skatteplanering eftersom det skulle innebära att lånat och eget kapital inte kommer att behandlas likformigt.

Även de fördelningspolitiska motiven är svaga. Visserligen har de med stora lån (många höginkomsttagare men även andra) stora ränteavdrag i kronor i förhållande till de med mindre lån. Om räntorna på bolån inte är avdragsgilla blir det dock dyrare att köpa bostad med lånade pengar. Det kommer otvetydigt drabba de som har lite eget kapital att stoppa in i bostaden hårdare än de med mycket eget kapital. Beräkningar som SBAB gjorde förra året visar också att många som beviljats lån inte hade fått dessa om inte ränteavdragen hade funnits och att det skulle drabba ensamlåntagare (många frånskilda) och unga särskilt hårt. Även om det antas att de slopade ränteavdragen skulle kapitaliseras helt i sjunkande bostadspriser, skulle omläggningen slå hårdast mot just dessa grupper. 

Om det är skattereduktionen för underskott av kapital som ska justeras ned och inte nivån på avdragen i inkomstslaget kapital, kommer dessutom de med små kapitalinkomster att missgynnas framför de med stora. Eller tänker man sig här att just räntor från bostadslån ska ges en annan skattemässig behandling i kapitalinkomstbeskattningen än andra utgiftsräntor? Ny forskning vid Stockholms universitet visar därtill att nedjusterade ränteavdrag är förknippade med betydande välfärdsförluster för den generation som redan tagit bostadslån med ränteavdrag. Detta måste rimligen också beaktas inom ramen för en ordentlig fördelningspolitisk analys.

 

I dagsläget ser jag bara ett tydligt hållbart motiv för en nedtrappning av ränteavdragen; ett offentligfinansiellt. En återgång till ett högre ränteläge än i dag skulle leda till ökade ränteavdrag och skattereduktion och - sett enbart till ränteavdragen - minska statens skatteintäkter. Konjunkturinstitutet har dock visat att en ränteuppgång har en försumbar effekt på den offentliga sektorns samlade finanser. Det beror på att ränteuppgången leder till att skatteinkomsterna ökar i andra delar av skattesystemet. Huruvida det finns offentligfinansiella skäl att trappa ned ränteavdragen är därför en ren politisk prioriteringsfråga där även de skattestrukturella och fördelningspolitiska konsekvenserna som jag här pekat på, men rimligen också effekten på bostadsproduktionen, bör vägas in.

Robert Boije

Chefsekonom på SBAB och doktor i nationalekonomi.


Innehåll från GetacceptAnnons

Försäljning digitalt – kan ge upp till 30% högre hitrate

Att sälja digitalt kan lätt förknippas med en opersonlig säljprocess. Det blir svårare att visa vår personlighet, och offerten drunknar i en mailkorg tillsammans med minst tio andra. Så hur gör man för att inte bara klara av, utan till och med förbättra, sin försäljningsprocess när man säljer digitalt? 

– Det handlar om att hitta kommunikationskanaler som inte redan är mättade, säger medgrundaren av Vainu, Mikko Honkanen.

På Vainu har man tagit i bruk GetAccept i sina säljprocesser för att bättre kunna följa varje steg av säljprocessen via data - inte bara genom magkänsla. När de testade att skicka avtal både med och utan GetAccepts videofunktion, fick de högre stängningsfrekvens på de offerter som skickades med videopresentation. 

– Även om många vet att video är bra i alla möjliga sammanhang idag, är det ändå få B2B-bolag som nyttjar det. Därför är det en kommunikationskanal som gör det enkelt att sticka ut, menar Mikko Honkanen.

När Samir Smajic, VD och medgrundare av GetAccept, startade företaget 2015 så var det redan tydligt att digitalt var framtiden för B2B-försäljning. Sedan har utvecklingen gått snabbare än man räknat med.

– Att kunna ge en riktigt bra digital kundupplevelse, dubblar enligt McKinsey & Co sannolikheten för att stänga affären. Och det gör man inte genom att bara skicka en massa mail. E-signering är ett sätt att öka sin hitrate, men adderar man funktioner som engagerar, exempelvis chatt, video, en snygg paketering av sitt avtal och automatiska påminnelser, så ökar sannolikheten ännu mer.

Bland de som använder GetAccept så har de som använder fler engagerande funktioner i sina utskick upp till 30% högre hitrate, än de som endast skickar iväg ett avtal för e-signatur. Ingen vill ha en tråkig säljprocess, och kan man hitta sätt att göra den intressant och interaktiv kommer inte bara kunden bli nöjdare, utan du skapar också en snabbare och smidigare försäljningsprocess. 

– Det ligger kvar en gammal myt om att bolag inte är redo att börja arbeta såhär, och att det bara funkar på mindre affärer. Faktum är att data visar att 70% av företag är beredda att göra affärer upp till fem hundra tusen kronor i en onlinemiljö. En annan vanlig fördom är att kundens kund vill ha det på det traditionella viset. Men det är inte sant. Vi får ständigt kommentarer från våra kunder där de berättar om hur nöjda deras kunder blivit med det nya, förenklade sättet att signera avtal. Och det får våra kunder att se bra ut, säger Samir Smajic. 

Att komma igång med en mer engagerande digital säljprocess behöver varken vara tidskrävande eller svårt. I GetAccept har du allting samlat och får både översikt, automation och kommunikation i ett och samma verktyg. Att komma igång behöver inte ta mer än någon timme - även för det lite större säljteamet. 

Lär dig mer och boka en demo med GetAccept idag! 

Mer från Getaccept

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Getaccept och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?