Annons

Sunda företag behöver inte mer statligt stöd

DEBATT. Omställningen till nya förhållanden har gått fort i det svenska närings- och arbetslivet. Det är viktigt att ta till vara den kraften. Låt därför budgetpropositionen bli startpunkten där krisarbetet växlas över i ett långsiktigt återhämtnings- och reformarbete. Det skriver Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke.

Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke uppmanar regeringen att införa skattestopp och satsa på utbildning för att underlätta återhämtningen i svensk ekonomi.
Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke uppmanar regeringen att införa skattestopp och satsa på utbildning för att underlätta återhämtningen i svensk ekonomi.Foto:Fredrik Sandberg

Arbetslösheten i Sverige har fortsatt att stiga under sommaren och är nu den högsta på 22 år. I bara fem andra EU-länder är arbetslösheten högre än i Sverige, trots att krisens konsekvenser mildrats genom att över 570 000 anställda beviljats statligt permitteringsstöd. Förhoppningsvis kommer de allra flesta att kunna återvända till jobbet. Men hur det går beror på hur krisen utvecklas och på förutsättningarna för återstarten av Sverige.

Det är uppenbart att pandemins konsekvenser i Sverige har förvärras av kända och långsiktiga strukturella problem. Enligt Arbetsförmedlingen har ökningstakten i arbetslösheten börjat avta, men det gäller inte de långtidsarbetslösa. Antalet som varit arbetslösa i mer än tolv månader har ökat med 16 procent på ett år och uppgår nu till 165000 personer.

Även ungdomsarbetslösheten ökar snabbt och ligger på nästan trettio procent. I EU har bara Spanien och Grekland högre ungdomsarbetslöshet än Sverige och det är bara i Portugal som ungdomsarbetslösheten ökar snabbare. Sveriges oförmåga att skapa jobb åt unga människor slår nu extra hårt. 

De som drabbas hårdast av krisen är människor med svag anknytning till arbetsmarknaden och de som redan lever i ett utanförskap. Vår stora utmaning nu är att undvika att arbetslösheten biter sig fast och utanförskapet blir ännu större. Om vi misslyckas blir de långsiktiga ekonomiska och sociala konsekvenserna mycket allvarliga.

Det finns ljuspunkter i både smittspridningen och ekonomin. Men återhämtningen är osäker. Oron för en andra smittovåg är stor, både i Sverige och i många av världens viktigaste ekonomier. 

Nu behövs en framgångsrik krispolitik som är både uthållig och flexibel. Svenskt Näringslivs utgångspunkt är att i grunden sunda verksamheter måste få hjälp att övervintra, men att åtgärderna ska avslutas när de inte längre behövs. Svenska företag är vana vid konkurrens och vill bära sina egna kostnader genom sund affärsverksamhet.  

Pandemin har också visat på styrkan i det svenska närings- och arbetslivet. Omställningen till nya förhållanden har gått fort. Medarbetare och företagare har gjort ovärderliga insatser som räddat verksamheter för framtiden. Tack vare dem står vi nu inför en återstart och inte bara inför en mödosam återuppbyggnad.

Det är en anledning att känna optimism. Det finns en kraft i det svenska samhället och i näringslivet som inte bara tar oss genom den akuta krisen, utan som också pekar mot framtiden. Sverige är ett land med fantastiska företag och företagare. Vi har en framgångsrik start-up scen, en världsledande innovationskraft och en vilja att alltid tävla globalt med de bästa.

Att återstarta Sverige kommer att kräva ett näringsliv som vågar investera och anställa. Det måste vara utgångspunkten i det reformarbete som behöver ta sin början med budgetpropositionen. 

Vi måste sikta högre än att bara ta oss tillbaka dit vi var innan pandemin bröt ut. Inte bara för att återhämtningen kommer kräva mer, utan framförallt för att Sveriges företagsklimat och konkurrenskraft redan innan krisen var under svår press. 

Nu gäller det att reformera för framtiden. Här är viktiga delar i det arbetet:

Inför ett skattestopp

1. Regeringen bör i samband med budgetpropositionen göra en principdeklaration om att skatterna på arbete och företagande inte kommer att höjas, varken denna eller nästa mandatperiod. Den utfästelsen behöver även oppositionen ansluta sig till. 

Det innebär att regeringen klart och tydligt avvisar de förslag om återinförda skatter på förmögenheter, arv och investeringar som föreslås av exempelvis den statliga Jämlikhetskommissionen. 

Att försämra villkoren för företagande och investeringar skulle slå direkt mot jobbskapandet och därmed mot förutsättningarna att minska den arbetslöshet och det utanförskap som är Sveriges verkligt stora jämlikhetsutmaningar. 

2. Öka öppenheten och handeln med omvärlden 

Pandemin får aldrig bli en förevändning för att försämra konkurrensen eller öka protektionismen. Det gäller i Sverige och det gäller internationellt. EU-kommissionens uppgift att värna och upprätthålla konkurrensen på den europeiska marknaden har stor betydelse för Europas konkurrenskraft och för det svenska näringslivet. Sverige har en viktig roll att spela för öppenhet både inom EU och gentemot omvärlden.

3. Bekämpa arbetslösheten och stärk kompetensförsörjningen

Drivkrafterna för arbete och stimulanser för att anställa behöver stärkas, inte minst för att minska utanförskap och ungdomsarbetslöshet. Moderniseringen av arbetsmarknaden måste fortsätta. Svenskt Näringslivs ambition är att hitta lösningar i parternas förhandlingar om arbetsrätten. 

De viktigaste framtidsinvesteringarna behövs i utbildningssektorn. Utanförskapet kan bara brytas om vi har en fungerande skola. Och Sveriges konkurrenskraft kan bara säkras om vår högre utbildning och forskning håller högsta internationella klass. 

Företagen både kan och vill vara motorn för att ta oss ur krisen i pandemins spår och möjliggöra en starkare och växande ekonomi där fler jobb skapas. Men det förutsätter en klok och uthållig politik. Låt därför budgetpropositionen bli startpunkten där det kortsiktiga krisarbetet på allvar växlas över i ett långsiktigt återhämtnings- och reformarbete. Möjligheterna finns. Låt oss nu ta till vara på dem.

Tillsammans kan vi återstarta Sverige. 

 

Jan-Olof Jacke, vd, Svenskt Näringsliv

 


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från FastighetsbyrånAnnons

Tydlig coronaeffekt för fritidshus och fjällboende

Svenska naturupplevelser står högre i kurs än någonsin efter coronavåren. Hos Fastighetsbyrån märks tydliga effekter av att fler intresserar sig för att investera i ett sommarhus eller fjällboende. 

Hitta ett boende i fjällen här

Den märkliga sommaren 2020 har satt sina spår inom många olika delar av samhället. Detta har inte minst gällt vår syn på turism. Reserestriktionerna lättade på sina håll, men fortsatt präglades sommarsemestern av stor osäkerhet. 

Många svenskar började istället se sig om efter ett fritidshus av något slag. Johan Vesterberg, kommunikationschef på Fastighetsbyrån, bekräftar den starka trenden efter siffror från Svensk Mäklarstatistik. 

– Vi har sett priserna på fritidshus gå upp med 9 procent under den senaste 12-månadersperioden. Om vi jämför med villapriserna har de ökat med 8 procent och bostadsrätter med 4 procent. Det är tydligt att corona har gjort att intresset för fritidshus är rekordstort. 

Men det är inte bara priserna som har stigit på grund av den nya marknadssituationen. Även antalet försäljningar av fritidshus har ökat kraftigt – med 13 procent under första halvåret 2020 jämfört med samma period i fjol. 

Högtryck i fjällvärlden

När det gäller fjällboende tror Johan Vesterberg på en liknande coronaeffekt under hösten och vintern. 

– Intresset för de svenska fjällen har ökat konstant under de senaste åren, men får ett extra uppsving nu. Det är ett bra läge för den som vill sälja. För köpare gäller det att vara ute i god tid. 

På Fastighetsbyrån Malung-Sälen är det mycket att göra, och för fastighetsmäklare Anna Sjögren Andersson ringer telefonerna konstant. De är många som vill titta på objekt kring Sälens skidområde, som Lindvallen, Hundfjället, Tandådalen och Högfjället.

– Det är väldigt många förfrågningar nu. Man kan säga att vår högsäsong har inletts tidigare än vanligt på grund av corona. Ett tips för köpare är att fundera noga över vad man ska använda boendet till. Vill du ha liftnära, åka scooter, hyra ut? Vilka sommaraktiviteter är mest lockande? Det finns en stor variation. 

Smidigt med digital första kontakt

Det stora intresset för fjällboende bekräftas av Kristoffer Henriksson på Fastighetsbyrån i Åre. Liksom många andra fjälldestinationer är Åre i dag populärt året runt, med ett brett utbud av sommaraktiviteter. 

– Vi ser definitivt en ökning av semestrande i Sverige framöver. Både fritidshus, fjällstugor och lägenheter går bra just nu, säger han. 

Corona-pandemin har också medfört att den digitala utvecklingen påskyndats, något som bland annat har förbättrat möjligheterna att titta på bostäder digitalt. Fastighetsbyrån erbjuder digitala live-visningar där mäklaren går runt och visar bostaden, medan tittarna kan ställa frågor genom en chattfunktion. 

Digitala visningar kan vara bra för att göra en första utvärdering, framförallt när bostaden ligger på en annan ort. Men Kristoffer Henriksson poängterar att det digitala är en komplettering.  

– Det är viktigt att också ta sig hit för att verkligen sondera terrängen tillsammans med sin lokala mäklare. Det är ofta först på plats som man vet vad man verkligen vill ha. Men det gäller att skynda sig, för ibland säljs objekten riktigt snabbt.  

Allt du behöver veta inför bostadsköpet.  

Mer från Fastighetsbyrån

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fastighetsbyrån och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?