1515
Annons

Succén med elbilar måste rulla vidare

DEBATT. Utmaningen att ändra transportsystemet får inte underskattas. Det handlar inte bara om att få fram elbilar, då hade saken snart varit löst, utan om att byta ett helt energisystem. En ny infrastruktur behöver byggas, skriver Volkswagens Sverigechef Sten Forsberg och Fredrik Nordin, vd för Bee Charging Solutions.

ELEKTRIFIERING. Användarna uppskattar att åka tysta och klimatneutrala elbilar till en låg kostnad för varje körd kilometer. Men tyvärr finns flera orosmoln, skriver Sten Forsberg och Fredrik Nordin.
ELEKTRIFIERING. Användarna uppskattar att åka tysta och klimatneutrala elbilar till en låg kostnad för varje körd kilometer. Men tyvärr finns flera orosmoln, skriver Sten Forsberg och Fredrik Nordin.

Sverige är en av EU:s ledande elbilsmarknader. Inget annat EU-land har nu en så snabb elektrifiering av fordonsflottan. I december var för första gången en elbil Sveriges mest sålda bil. Vi upplever början på en elbilssuccé som är ett viktigt steg mot klimatneutral mobilitet. För Sverige, som har fossilfri el, är varje nytt eldrivet fordon en utomordentlig klimatåtgärd. Vägen ligger öppen för att ersätta 70 TWh fossila drivmedel i transportsektorn med 20 TWh effektiv fossilfri el.

Näringslivet driver elektrifieringen på bred front. Sverige har snart med Northvolt en egen batteriproduktion som kan bidra till elektrifieringen. Tack vare industrin kan Sverige bli först med fossilfritt järn och stål utan kol. Eldrivna svenska lastbilar har redan sett dagens ljus. Frågor om konkurrenskraft och överlevnad driver näringslivet att ta bort fossila utsläpp.

Men det behövs också en tydlig politisk inriktning. Utmaningen att ändra transportsystemet får inte underskattas. Det handlar inte bara om att få fram elbilar, då hade saken snart varit löst, utan om att byta ett helt energisystem. En ny infrastruktur behöver byggas. Ekonomisk bärkraft behöver finnas i värdekedjans alla led. Konsumenterna måste tro på genomförandet.

Elektrifieringen kan gå relativt snabbt om vi fattar rätt beslut. De grundläggande förutsättningarna finns på plats, liksom konsumenternas och näringslivets intresse. Användarna uppskattar att åka tysta och klimatneutrala elbilar till en låg kostnad för varje körd kilometer, enligt den feedback vi tar emot. Men tyvärr finns flera orosmoln. Laddinfrastrukturen är långt ifrån färdig, bilskatterna är en källa till osäkerhet, liksom elförsörjningen.

* Det behövs en historisk satsning på laddinfrastrukturen 

Undersökningar visar att en stor del av de nya laddbara bilarna har införskaffats av personer som bor i småhus. För denna kategori är det relativt enkelt att skaffa säker laddning till konkurrenskraftigt pris. En smart laddbox kan installeras med rotavdrag och bilen laddas med hushållets (förhoppningsvis) förnybara elavtal till ett energipris som betydligt understiger priset för flytande fossila drivmedel. Dessa hushåll har en låg tröskel att byta till elbil.

Men hälften av alla svenskar bor i flerfamiljshus. Dessa hushåll har inte möjlighet att nyttja skatteavdraget för Grön Teknik vid installation av laddbox. Men det finns större hinder än så. Hushållet råder ofta inte över parkeringsplatsen. Kanske äger inte ens hyresvärden eller bostadsrättsföreningen marken. För att komma vidare med elektrifieringen måste även dessa hushåll kunna ladda bilen på samma villkor som villaägaren, det är även en fråga om rättvisa. Att hänvisa dem till kommersiella laddställen utmed vägar skulle höja tröskeln rejält för elbilsinnehav, eftersom sådan laddning är betydligt dyrare och dessutom inte i huvudsak avsedd att fungera som primär laddplats.

Regeringen har tillsatt en utredning, men faktum är att staten behöver göra en historisk satsning för att fastighetsägare, markägare och andra berörda parter kan bygga ut laddinfrastrukturen. Det är dessutom bråttom om vi inte vill få en struktur där småhusfolket kör bilar på el medan lägenhetsfolket inte ser någon annan möjlighet än att rulla vidare på bensin och diesel. Det skulle innebära en rejäl broms för elbilarna. 

* Låt förmånsbilarna fortsätta vara drivande i omställningen

Ett annat orosmoln är den politiska klåfingrigheten kring bilskatter och andra ekonomiska villkor. De som hade lyckan att hämta ut en elbil som förmånsbil 2020 fick också uppleva en rejäl skattehöjning från årsskiftet. Till sommaren är det dags igen, då höjs skatten för alla förmånsbilar utom de allra dyraste. I den vanligaste prisklassen blir enbart denna höjning cirka 35 procent. Förmånsbilarna, som alltid varit motorn i miljöbilsförsäljningen, åker alltså på en rejäl törn lagom till elektrifieringen. Faktum är att om konsumenten bara skulle följa signalerna från bonus malus och andra skatter så skulle han eller hon komma ganska väl ut i en tre år gammal dieselbil, något som finansdepartementet tycks förbisett. Det är osäkert om Sverige fortsätter att leda EU:s elbilsrace om dessa förutsättningar ska gälla.

Bilpolitiken tycks just nu vara mer intresserad av att jaga Bilen i allmänhet och Förmånsbilen i synnerhet, än att snabbt bidra till en elektrifiering av hela fordonsflottan. Regeringen och samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna borde snabbt återinföra en möjlighet att låta den viktiga företagsmarknaden driva försäljningen av de miljöbästa bilarna.

* Skapa klarhet om energiförsörjningen och elnätsutbyggnaden

Ett tredje orosmoln är elförsörjningen, den som hittills varit ett stöd för elbilen. En stor nyhetskanal rekommenderade i början av februari sina tittare att rädda elbalansen genom att undvika att dammsuga. Kan det då komma ifråga att ladda en elbil vintertid?

Bilden som målades upp kan vara överdriven. Sverige har en viss elexport, men marginalerna minskar. I flera städer är nätkapaciteten ansträngd. Samtidigt planeras stora projekt som kräver betydligt mer el. Enligt en stor analys av Svenskt Näringsliv kan elbehovet växa till 200 TWh. Andra räknar med ännu större elbehov i framtiden. Det skulle radera ut elexporten och i stället kräva import av fossil el. Vad händer då med klimatkraven?

Regeringen har tillsatt utredningar om elektrifiering, vilket är bra. Men det saknas ett program för energiförsörjningen. Hur ska ett stabilt fossilfritt elsystem se ut, som klarar både produktionen och distributionen? Framför allt behövs en bred enighet och långsiktig stabilitet. Att efterfråga energipolitisk samling är möjligen att önska för mycket, men frågan är om elektrifieringen är möjlig att genomföra utan en stabil överenskommelse om energiförsörjningen.

Om Sverige vårdar framgången med eldrivna bilar kan omställningen bort från fossila drivmedel gå snabbt. Men det kommer inte att ske med automatik. Sveriges ledande position är långt ifrån självskriven. Det krävs en tydlig politisk inriktning och en aktiv politik som går hand i hand med näringslivets satsningar.

Sten Forsberg, Chef Volkswagen Personbilar Sverige

Fredrik Nordin, vd Bee Charging Solutions

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Replik: Med Hyresgästföreningens förslag är vi tillbaka på ruta ett

Foto:Hasse Holmberg/TT

I en replikvår artikel om behovet av hyreshöjningar i Stockholm, skriver Susanne Sjöblom och Sofia Kloo på Hyresgästföreningen att Fastighetsägarna vill chockhöja hyrorna i Stockholm. Därefter slår de fast att de aldrig kommer att ”gå med på att låta Sveriges hyresgäster stå för hela notan när hyresvärdarnas kostnader ökar i samhällskrisen”. På den senare punkten är vi överens. Om Hyresgästerna skulle stå för den kostnadsökning som förvaltningen av hyresrätter nu drabbas av, skulle hyrorna behöva höjas med cirka 25 procent. 

Den förhandlingsmodell som vi, tillsammans med Hyresgästföreningen och Sveriges Allmännytta, enats om säkerställer nämligen att så inte blir fallet. En höjning med 9,5 procent innebär att kostnaderna delas på ett sätt som är entydigt till hyresgästernas fördel. Hyresvärdarna står för mer än 60 procent av notan. För den majoritet av landets hushåll som äger sitt boende finns det ingen motsvarande krockkudde när stora kostnadsökningar slår mot samhällsekonomin. 

Det innebär att modellen fungerar precis som det var tänkt; att hyresutvecklingen långsiktigt ska bli mer stabil genom att jämna ut kostnadssvängningarna. Sjöblom och Kloo gör dock en annan tolkning. Av deras resonemang att döma ska hyresvärdarna ta mer eller mindre hela notan när kostnaderna ökar. Men det räcker inte med det. De föreslår dessutom att hyrorna ska sänkas när dagens höga inflation minskar. Det skulle möjligen kunna diskuteras i en situation med långvarig deflation, men Sjöblom och Kloo anser att en minskad kostnadsökningstakt i sig kan motivera en hyressänkning. 

Den tolkning som Sjöblom och Kloo gör av den nya förhandlingsmodellen skulle få allvarliga konsekvenser för hyresrättens framtid. Det är svårt att hitta några argument för att äga och förvalta hyresrätter i en värld där kostnadsökningar inte kan delas med hyresgästerna och kostnadsminskningar kan leda till en hyressänkning. 

Vi hoppas att detta inte är Hyresgästföreningens verkliga uppfattning, utan räknar med att organisationen ska hedra den överenskommelse som de själva har kallat för ett nytt Saltsjöbadsavtal. I annat fall är vi tillbaka på ruta ett, där det råder fullständig oklarhet om vad förhandlingarna syftar till. Det är en situation som varken gynnar hyresgäster eller hyresvärdar.

Oskar Öholm, vd Fastighetsägarna Stockholm

Nathalie Brard, förhandlingschef Fastighetsägarna Stockholm

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera