1515

Strålningsexperter: Livsfarligt flytta ut kärnkraftstillsynen

DEBATT. Regeringen har beslutat att splittra Strålsäkerhetsmyndigheten och flytta ledningen och stora delar av myndigheten till Katrineholm. Det hotar svensk strålsäkerhet. Och vår beredskap vid allvarliga händelser, skriver tidigare myndighetschefer och kärnkraftsforskare.

HASTVERK. Beslutet flytta Strålsäkerhetsmyndigheten förefaller berett inom regeringskansliet som en politisk beställning och saknar konsekvensanalys. Det är allvarligt för den svenska kärnkraftssäkerheten, anser debattörerna.
HASTVERK. Beslutet flytta Strålsäkerhetsmyndigheten förefaller berett inom regeringskansliet som en politisk beställning och saknar konsekvensanalys. Det är allvarligt för den svenska kärnkraftssäkerheten, anser debattörerna.Bild:Johan Nilsson

Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, ska övervaka och driva på strålsäkerhetsarbetet vid svenska kärntekniska anläggningar – kärnkraftreaktorerna och anläggningar för att ta hand om använt kärnbränsle och radioaktivt avfall.

För att kunna göra detta med den kompetens och självständighet som krävs i EU-direktiv och den internationella kärnsäkerhetskonventionen måste SSM kunna rekrytera och behålla högt kvalificerad specialistkompetens inom en rad områden, som reaktorteknik, material och hållfasthet, beteendevetenskap, geologi, hydrologi etc. Dessa specialister ska sedan samverka effektivt i de olika tillsynsprocesser som bygger upp SSM:s verksamhet.

Så sent som 2008 bedömde därför den dåvarande regeringen att svensk kärnkraftsäkerhet och strålskydd (som omfattar mycket mer än kärnkraft) skulle stärkas genom en sammanslagning av dåvarande Strålskyddsinstitutet och Statens kärnkraftinspektion. Därmed bildades SSM.

All erfarenhet från tidigare omlokaliseringar pekar på att det kommer att bli svårt för en specialistmyndighet som SSM att upprätthålla kompetens och kvalitet när myndigheten splittras och en huvuddel flyttas till en mindre kommun utan utbildning och forskning på hög- skolenivå på relevanta områden. Personer med spetskompetens ser knappast Katrineholm som ett förstahandsval vad gäller arbete och bostad.

De faktiska följderna av beslutet kommer aldrig att bli särskilt många nya skattebetalare i Katrineholm. Däremot kommer en rad medarbetare att tillbringa timmar på tåg och i bilar mellan myndighetens kontor i Katrineholm och Solna, och möten i Stockholms myndighetsvärld och regeringskansliet.

Därtill kommer att beredskapen för att hantera strålningsolyckor allvarligt försvagas av en splittring och utlokalisering av SSM.

Erfarenheterna från Tjernobyl och Fukushima visar entydigt att SSM snabbt måste kunna sjösätta en beredskapsorganisation som kan arbeta dygnet runt och bemannas med expertis både från SSM och andra myndigheter och högskolor. Beredskapsorganisationen ska snabbt kunna förse regeringskansli, myndigheter, medier och allmänhet med faktaunderlag och expertbedömningar. Det gäller även olyckor som inträffar långt utanför Sveriges gränser. Därför har SSM skapat en avancerad beredskapscentral i Solna.

I samband med de svåra reaktorhaverierna i Fukushima sattes SSM:s beredskap på prov. Under närmare en månad hade SSM dagliga överläggningar med regeringskansliet och olika myndigheter i Stockholm. Hälsofrågor, transporter inom sjöfart och flyg, handel, import av varor var på dagordningen. Därtill medverkade SSM:s experter i mängder av medieframträdanden.

SSM:s beredskapscentral ska vara kvar i Stockholm. Men ansvaret för verksamheten vilar ändå på generaldirektören och övrig myndighetsledning som nu ska sitta i Katrineholm. Där ska också stödfunktionerna finnas, till exempel kommunikationsavdelningen som samtidigt utgör en central del av beredskapen, något som helt bortses från i beslutet. Många andra experter som ska bemanna centralen kommer att finnas i Katrineholm. Allt detta gör att det kommer att bli nästintill omöjligt att bedriva en samordnad och effektiv beredskapsverksamhet.

I själva beslutstexten finns inte ens ett försök att argumentera för positiva effekter av flytten. Inte så konstigt, det finns nämligen inga. Tvärtom bryter beslutet mot en central och internationellt vedertagen princip för hög strålsäkerhetskultur: att alla handlingar och beslut ska styras av grundläggande värderingar som låter säkerheten väga tyngre än konkurrerande mål. Det kommer inte att bli lätt att försvara beslutet vid nästa granskningsmöte under den internationella kärnsäkerhetskonventionen.

Lars Högberg, generaldirektör, Statens kärnkraftinspektion 1989–1999
Judith Melin, generaldirektör, Statens kärnkraftinspektion 2000–2008
Anders Jörle, informationschef, Statens kärnkraftinspektion 1997–2008
Waclaw Gudowski, professor i reaktorfysik, KTH
Sevostian Bechta, professor i kärnkraftssäkerhet, KTH

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från JungheinrichAnnons

Energieffektivitet en nyckelfråga i lagerindustrins hållbarhetsarbete

Carsten Duus, vd på svenska och danska Jungheinrich.
Carsten Duus, vd på svenska och danska Jungheinrich.

För att vi ska kunna nå de globala hållbarhetsmålen krävs stora uppoffringar och ett ännu större engagemang från ledande aktörer inom alla industrier. Det menar globala intralogistik-koncernen Jungheinrich, som med hjälp av rådgivare och experter gärna tar på sig rollen att hjälpa kunden att få ett större perspektiv på sin energiförbrukning och sitt hållbarhetsarbete.

– Om ditt bolag redan har nått ert interna hållbarhetsmål, så var det förmodligen för lågt satt från början, säger Carsten Duus, vd på svenska och danska Jungheinrich.

I takt med att samhället ställer om och anpassar sig till nya, grönare direktiv så ökar också påtryckningarna för lagerindustrin. Alla lager kommer så småningom uppmanas att förse lastbilar med ström, vilket kan innebära en stor utmaning då de dessutom behöver ström till sina truckar. Energieffektivitet blir nyckelordet för en framgångsrik hållbarhetsstrategi.

Men ny teknik och nya idéer stöter ofta på hinder, vilket kan bero på flera olika saker; det kan handla om okunnighet eller oförmåga – men också en brist på engagemang eller andra prioriteringar. Förändring kräver uppoffring och behöver i första hand drivas av specialister, menar Carsten Duus. 

– Stora företag behöver människor som är specialiserade på energi för att arbeta med hållbarhetsfrågan, på samma sätt som de behöver människor som är specialiserade på IT på en IT-avdelning.

Vill spela en större roll i kunders hållbarhetsarbete

Ett av Jungheinrichs specialistområden är energihantering och över 95 % av truckarna i deras sortiment är helt eldrivna.

– Vi vill spela en större roll i våra kunders framtida hållbarhetsarbete, både strategiskt och med våra produkter. Laddning av stora volymer av fordon, oavsett om det handlar om bilar, truckar eller lastbilar, måste innefatta någon form av struktur. Det kan göras genom planering, regler, restriktioner – eller med intelligenta laddare, säger Carsten Duus.

Intelligent laddningsteknik innebär att mikroprocessorhjärnan garanterar optimal laddning under alla omständigheter, vilket genererar en snabb uppladdningshastighet. Genom att kombinera intelligenta laddare med energilagring får man goda förutsättningarna att införa ny teknik, såsom elbilar och lastbilar. Att använda energilagring, till exempel powerbanks, skyddar också systemen från överbelastning och minskar dyra toppar i energiförbrukningen. 

– Genom att dessutom addera solceller till energilagringen är man en bra bit på väg på resan mot hållbarhet.

Hållbarhetsfrågan allas ansvar

För att uppnå de globala hållbarhetsmålen behöver hela världen ställa om, och det snabbt. Carsten Duus invänder mot inställningen att det är endast politikernas roll att lösa klimatkrisen, och understryker att hållbarhetsfrågan är allas angelägenhet, och därmed allas ansvar. 

– Det handlar om att inte bara formulera fina hållbarhetsstrategier – utan att också omsätta dem i handling. Om vi verkligen vill kan vi göra otroligt mycket på väldigt kort tid.

Om Jungheinrich

Jungheinrich är en global koncern inom intralogistik med huvudkontor i Hamburg. I mer än 60 år har man hjälpt kunder till effektivare, säkrare och mer ergonomisk materialhantering.

Läs mer här

Mer från Jungheinrich

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Jungheinrich och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?