Annons

Storstäderna måste producera el lokalt

DEBATT. Befolkningsökning och elektrifiering av transport och industri väntas öka Sveriges efterfrågan på el med över 30 procent i framtiden. Energibranschen tar nu fram en färdplan för ett fossilfritt elsystem som ska kunna säkra försörjningen året om, skriver Pernilla Winnhed och Svante Axelsson.

KORTA TILLSTÅNDPROCESSERNA. Det krävs snabbare hantering av tillstånd och incitament för investeringar i utbyggnad och smarta flexibilitetslösningar och lokal elproduktion som slipper ta den långa vägen över stamnäten. Regeringen bör snarast ta initiativ till blocköverskridande samtal med kortare tillståndsprocesser i fokus, skriver Pernilla Winnhed och Svante Axelsson.
KORTA TILLSTÅNDPROCESSERNA. Det krävs snabbare hantering av tillstånd och incitament för investeringar i utbyggnad och smarta flexibilitetslösningar och lokal elproduktion som slipper ta den långa vägen över stamnäten. Regeringen bör snarast ta initiativ till blocköverskridande samtal med kortare tillståndsprocesser i fokus, skriver Pernilla Winnhed och Svante Axelsson.Foto:Arian Schuessler

Vad krävs för att Sverige ska kunna fortsätta leverera tillräckligt med fossilfri el när efterfrågan ökar, utan att äventyra leveranssäkerheten eller Sveriges konkurrenskraft? För att lösa den uppgiften startar nu branschorganisationen Energiföretagen Sverige i samarbete med regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige arbetet med att ta fram en färdplan för fossilfri el.

Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation Det är en stor utmaning, men förutsättningarna är goda. El- och värmesektorn står globalt för ungefär en fjärdedel av de totala utsläppen av växthusgaser, men i Sverige är elproduktionen redan till 98 procent fossilfri och värmesektorn på god väg. I mars läggs en färdplan för fossilfri uppvärmning fram till regeringen, där Energiföretagen Sverige är en av undertecknarna. Nu startar vi arbetet med att även ta fram en färdplan för fossilfri el.

Energiproduktionen i Sverige är både flexibel och pålitlig. Tack vare investeringar i kärnkraft och vattenkraft i kombination med väl utbyggd fjärrvärme lämnade vi oljeberoendet redan på 1980-talet. Fjärrvärmen avlastar elnätet när efterfrågan är stor, och när den produceras i kraftvärmeverk (där el och värme görs samtidigt) bidrar den även med värdefull elproduktion på vintern när behoven är som störst: närmare 10 procent år 2018.

Energibranschen investerar stort i förnybar energi: bio, vind och sol. Faktum är att svenska energiföretag äger landets största solenergianläggningar. Vindkraftsproduktionen växer fortfarande snabbt och uppgår nu till över 10 procent av landets elproduktion.

Så vad ska då en färdplan för elsektorn ta sikte på, om nu målet om fossilfrihet i princip är uppnått?

Omvärlden är under förändring och därmed energisystemet. Vi är på väg mot mer av förnybara, variabla produktionskällor, som sol och vind, och mindre kärnkraft.

Enligt Energiöverenskommelsen är målet för Sverige att ha 100 procent förnybar elproduktion redan år 2040 vilket är en utmaning när vi har en växande befolkning som behöver elförsörjning, och både spårtrafiken och infrastruktur för elfordon byggs ut. Överenskommelsen innebär ingen nedstängning av kärnkraft med politiska medel men redan 2020 planeras utfasning av de äldsta reaktorerna av ekonomiska skäl.

Tack vare att svensk elproduktion är pålitlig, prisvärd och i det närmaste fossilfri, attraherar den elintensiv industri, som datahallar och batterifabriker, att etablera sig i Sverige och den är ett attraktivt alternativ till fossila bränslen när samhället ska ställa om till fossilfrihet.

Flera branscher har tagit fram färdplaner för fossilfrihet, där ökad elanvändning är en viktig lösning. Svenskt Näringsliv har låtit Sweco sammanställa planerna, vilka tillsammans ger en ökad efterfrågan på el med 37 TWh, bland annat genom ökad elektrifiering inom transport- och industrisektorerna. Det motsvarar en ökning av Sveriges elanvändning med nästan 30 procent. Utöver detta beräknas befolkningen under samma period öka med 1,5 miljoner, vilket kommer öka elanvändningen ytterligare. Så även om vi i dag producerar mer el än vi gör av med och exporterar runt 12 procent innebär det alltså en dramatisk ökning.

Det har också blivit trångt i el- näten vilket betyder att elen, som framför allt produceras i de norra delarna av landet, inte kommer fram till våra snabbt växande storstäder.

Trots en fortsatt energieffektivisering kommer elanvändningen sannolikt att öka, men utmaningen är inte framför allt mängden energi utan att samhället måste bli bättre på att använda energin smartare och mer effektivt. Vi vill att Sverige ska öka sin konkurrenskraft och även fortsatt kunna lita till sin tillgång på klimatsmart el, årets alla dagar, dygnets alla timmar – ja, ned till varje sekund för känsliga industriella processer.

Därför tar energibranschen nu fram en färdplan för ett fossilfritt elsystem med fokus på effekt.

Vårt mål är att svara på ett antal svåra frågor:

Hur säkrar vi tillräcklig effekt året om, dygnet runt? Svenska kraftnät har i analyser visat att marginalerna i elsystemet krymper snabbt när vi fasar ut de äldsta kärnkraftsreaktorerna. Till viss del kan det lösas med import men frågan på längre sikt är om det kommer att finnas tillräckligt med el att importera när behoven är som störst. När energisystemet utvecklas måste därför effektfrågan vara i fokus för att säkra leveranssäkerheten.

Vad krävs för att elnäten ska kunna möjliggöra omställningen? Det nya energilandskapet ställer nya krav på elnätets funktion, och nya behov kräver en jämn och hög utbyggnads- och utvecklingstakt. Den akuta kapacitetsbristen i elnäten i våra storstäder hämmar omställningen genom att nödvändiga investeringar i nya bostäder, spårtrafik och elbilar, skjuts på framtiden.

Det krävs snabbare hantering av tillstånd och incitament för investeringar i utbyggnad och smarta flexibilitetslösningar och lokal elproduktion som slipper ta den långa vägen över stamnäten. Regeringen bör snarast ta initiativ till blocköverskridande samtal med kortare tillståndsprocesser i fokus.

Hur kan samhället förändra och styra sin elanvändning för att minska risken för effektbrist? Framtida elbehov möts inte bara av produktion, det handlar också om att samverka med samhället, både stora industrier och privata konsumenter, för en mer effektiv och flexibel elanvändning.

För att klara detta med bibehållen konkurrenskraft behöver vi hitta de mest kostnadseffektiva lösningarna för hela samhällsekonomin och skapa rätt förutsättningar för att möta framtidens behov. Behov som vi i dag inte vet exakt hur det kommer att se ut.

Det handlar om att ge samhället möjlighet att både styra och förändra sin elanvändning. Regeringen bör därför uppmuntra investeringar i olika lagringslösningar och andra tjänster som kan säkra att effekten räcker och minska kapacitetsbristen i elnäten.

Energibranschen står redo att ta sig an uppgiften men även andra delar av samhället behöver bidra. Energiöverenskommelsen svarade på många av dagens frågor, nu förväntar vi oss att våra politiker är med när vi söker svar på framtidens frågor. För omvärlden förändras fort och beslut behöver fattas i närtid för att vårt energisystem ska fortsätta vara den klimatsmarta möjliggörare som alla förväntar sig.

Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige 

Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från LexusAnnons

Dolda fällor när du jämför olika SUV-modeller

Den självladdande elhybriden Lexus NX 300h är en SUV i mellanklassen som gjort succé i Sverige.
Den självladdande elhybriden Lexus NX 300h är en SUV i mellanklassen som gjort succé i Sverige.

Det kan vara en utmaning att jämföra hur mycket olika bilar kostar.

Vad som egentligen ingår i priserna kan nämligen skilja sig åt mellan olika tillverkare.

Så här undviker du dolda prisfällor.

Välutrustad från start – här är Lexus NX 300h

Vid en första anblick kan drömbilen se ut att vara prisvärd. Men när man börjar granska detaljerna upptäcker man ofta en annan verklighet. Olika typer av utrustning kräver ofta extrainvesteringar, speciellt när det handlar om SUV:ar i premiumklassen. Det kan handla om viktiga saker som säkerhet, komfort eller miljöprestanda. Viktiga detaljer man sällan vill kompromissa med. När man är nöjd med utrustningen finns det en överhängande risk att priset blir betydligt högre än vad man hade räknat med.

Det finns positiva undantag där tillverkarna erbjuder bilar som har en bra utrustningsnivå redan i grundutförandet och därmed gör det lättare för sina kunder att få en bra bild av slutpriset. Ett exempel är den självladdande elhybriden Lexus NX 300h, en SUV i mellanklassen som gjort succé i Sverige.

Lexus NX har en självladdande elhybriddrivlina som standard. Det innebär att NX erbjuder en effektiv elmotor tillsammans med en fyrcylindrig bensinmotor vilket ger en sammanlagd kraft på 197 hästkrafter.

Lexus NX 300h har inte bara automat som standard utan även många andra detaljer som bidrar till en trevligare upplevelse bakom ratten. Några exempel är multimedia-skärm, ljudanläggning från Pioneer® med åtta högtalare och Bluetooth, bi-LED-strålkastare och 17-tums lättmetallfälgar. Som standard finns också 2-zons klimatanläggning och backkamera.

En rad säkerhetssystem som Aktivt krockskyddssystem, Antispinn/Antisladd, Automatiskt avbländande helljus, Körfältsassistans och Vägskyltsavläsare ingår också.

Dessutom finns utrustningsnivåerna Comfort, Business, Executive, F Sport, F Sport S och Luxury med detaljer som förhöjer upplevelsen av Lexus NX 300h ytterligare. Oavsett vilken utrustningsnivå man väljer framgår det tydligt vad man får för sin extrainvestering, vilket gör det enkelt att se den totala kostnaden.

Välutrustad från start – här är Lexus NX 300h

Mer från Lexus

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lexus och ej en artikel av Dagens industri
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?