ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Storstäderna måste producera el lokalt

  • KORTA TILLSTÅNDPROCESSERNA. Det krävs snabbare hantering av tillstånd och incitament för investeringar i utbyggnad och smarta flexibilitetslösningar och lokal elproduktion som slipper ta den långa vägen över stamnäten. Regeringen bör snarast ta initiativ till blocköverskridande samtal med kortare tillståndsprocesser i fokus, skriver Pernilla Winnhed och Svante Axelsson. Foto: Arian Schuessler

DEBATT. Befolkningsökning och elektrifiering av transport och industri väntas öka Sveriges efterfrågan på el med över 30 procent i framtiden. Energibranschen tar nu fram en färdplan för ett fossilfritt elsystem som ska kunna säkra försörjningen året om, skriver Pernilla Winnhed och Svante Axelsson.

Vad krävs för att Sverige ska kunna fortsätta leverera tillräckligt med fossilfri el när efterfrågan ökar, utan att äventyra leveranssäkerheten eller Sveriges konkurrenskraft? För att lösa den uppgiften startar nu branschorganisationen Energiföretagen Sverige i samarbete med regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige arbetet med att ta fram en färdplan för fossilfri el.

Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation Det är en stor utmaning, men förutsättningarna är goda. El- och värmesektorn står globalt för ungefär en fjärdedel av de totala utsläppen av växthusgaser, men i Sverige är elproduktionen redan till 98 procent fossilfri och värmesektorn på god väg. I mars läggs en färdplan för fossilfri uppvärmning fram till regeringen, där Energiföretagen Sverige är en av undertecknarna. Nu startar vi arbetet med att även ta fram en färdplan för fossilfri el.

Energiproduktionen i Sverige är både flexibel och pålitlig. Tack vare investeringar i kärnkraft och vattenkraft i kombination med väl utbyggd fjärrvärme lämnade vi oljeberoendet redan på 1980-talet. Fjärrvärmen avlastar elnätet när efterfrågan är stor, och när den produceras i kraftvärmeverk (där el och värme görs samtidigt) bidrar den även med värdefull elproduktion på vintern när behoven är som störst: närmare 10 procent år 2018.

Energibranschen investerar stort i förnybar energi: bio, vind och sol. Faktum är att svenska energiföretag äger landets största solenergianläggningar. Vindkraftsproduktionen växer fortfarande snabbt och uppgår nu till över 10 procent av landets elproduktion.

Så vad ska då en färdplan för elsektorn ta sikte på, om nu målet om fossilfrihet i princip är uppnått?

Omvärlden är under förändring och därmed energisystemet. Vi är på väg mot mer av förnybara, variabla produktionskällor, som sol och vind, och mindre kärnkraft.

Enligt Energiöverenskommelsen är målet för Sverige att ha 100 procent förnybar elproduktion redan år 2040 vilket är en utmaning när vi har en växande befolkning som behöver elförsörjning, och både spårtrafiken och infrastruktur för elfordon byggs ut. Överenskommelsen innebär ingen nedstängning av kärnkraft med politiska medel men redan 2020 planeras utfasning av de äldsta reaktorerna av ekonomiska skäl.

Tack vare att svensk elproduktion är pålitlig, prisvärd och i det närmaste fossilfri, attraherar den elintensiv industri, som datahallar och batterifabriker, att etablera sig i Sverige och den är ett attraktivt alternativ till fossila bränslen när samhället ska ställa om till fossilfrihet.

Flera branscher har tagit fram färdplaner för fossilfrihet, där ökad elanvändning är en viktig lösning. Svenskt Näringsliv har låtit Sweco sammanställa planerna, vilka tillsammans ger en ökad efterfrågan på el med 37 TWh, bland annat genom ökad elektrifiering inom transport- och industrisektorerna. Det motsvarar en ökning av Sveriges elanvändning med nästan 30 procent. Utöver detta beräknas befolkningen under samma period öka med 1,5 miljoner, vilket kommer öka elanvändningen ytterligare. Så även om vi i dag producerar mer el än vi gör av med och exporterar runt 12 procent innebär det alltså en dramatisk ökning.

Det har också blivit trångt i el- näten vilket betyder att elen, som framför allt produceras i de norra delarna av landet, inte kommer fram till våra snabbt växande storstäder.

Trots en fortsatt energieffektivisering kommer elanvändningen sannolikt att öka, men utmaningen är inte framför allt mängden energi utan att samhället måste bli bättre på att använda energin smartare och mer effektivt. Vi vill att Sverige ska öka sin konkurrenskraft och även fortsatt kunna lita till sin tillgång på klimatsmart el, årets alla dagar, dygnets alla timmar – ja, ned till varje sekund för känsliga industriella processer.

Därför tar energibranschen nu fram en färdplan för ett fossilfritt elsystem med fokus på effekt.

Vårt mål är att svara på ett antal svåra frågor:

Hur säkrar vi tillräcklig effekt året om, dygnet runt? Svenska kraftnät har i analyser visat att marginalerna i elsystemet krymper snabbt när vi fasar ut de äldsta kärnkraftsreaktorerna. Till viss del kan det lösas med import men frågan på längre sikt är om det kommer att finnas tillräckligt med el att importera när behoven är som störst. När energisystemet utvecklas måste därför effektfrågan vara i fokus för att säkra leveranssäkerheten.

Vad krävs för att elnäten ska kunna möjliggöra omställningen? Det nya energilandskapet ställer nya krav på elnätets funktion, och nya behov kräver en jämn och hög utbyggnads- och utvecklingstakt. Den akuta kapacitetsbristen i elnäten i våra storstäder hämmar omställningen genom att nödvändiga investeringar i nya bostäder, spårtrafik och elbilar, skjuts på framtiden.

Det krävs snabbare hantering av tillstånd och incitament för investeringar i utbyggnad och smarta flexibilitetslösningar och lokal elproduktion som slipper ta den långa vägen över stamnäten. Regeringen bör snarast ta initiativ till blocköverskridande samtal med kortare tillståndsprocesser i fokus.

Hur kan samhället förändra och styra sin elanvändning för att minska risken för effektbrist? Framtida elbehov möts inte bara av produktion, det handlar också om att samverka med samhället, både stora industrier och privata konsumenter, för en mer effektiv och flexibel elanvändning.

För att klara detta med bibehållen konkurrenskraft behöver vi hitta de mest kostnadseffektiva lösningarna för hela samhällsekonomin och skapa rätt förutsättningar för att möta framtidens behov. Behov som vi i dag inte vet exakt hur det kommer att se ut.

Det handlar om att ge samhället möjlighet att både styra och förändra sin elanvändning. Regeringen bör därför uppmuntra investeringar i olika lagringslösningar och andra tjänster som kan säkra att effekten räcker och minska kapacitetsbristen i elnäten.

Energibranschen står redo att ta sig an uppgiften men även andra delar av samhället behöver bidra. Energiöverenskommelsen svarade på många av dagens frågor, nu förväntar vi oss att våra politiker är med när vi söker svar på framtidens frågor. För omvärlden förändras fort och beslut behöver fattas i närtid för att vårt energisystem ska fortsätta vara den klimatsmarta möjliggörare som alla förväntar sig.

Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige 

Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer