1515

Storstäderna måste producera el lokalt

DEBATT. Befolkningsökning och elektrifiering av transport och industri väntas öka Sveriges efterfrågan på el med över 30 procent i framtiden. Energibranschen tar nu fram en färdplan för ett fossilfritt elsystem som ska kunna säkra försörjningen året om, skriver Pernilla Winnhed och Svante Axelsson.

KORTA TILLSTÅNDPROCESSERNA. Det krävs snabbare hantering av tillstånd och incitament för investeringar i utbyggnad och smarta flexibilitetslösningar och lokal elproduktion som slipper ta den långa vägen över stamnäten. Regeringen bör snarast ta initiativ till blocköverskridande samtal med kortare tillståndsprocesser i fokus, skriver Pernilla Winnhed och Svante Axelsson.
KORTA TILLSTÅNDPROCESSERNA. Det krävs snabbare hantering av tillstånd och incitament för investeringar i utbyggnad och smarta flexibilitetslösningar och lokal elproduktion som slipper ta den långa vägen över stamnäten. Regeringen bör snarast ta initiativ till blocköverskridande samtal med kortare tillståndsprocesser i fokus, skriver Pernilla Winnhed och Svante Axelsson.Foto:Arian Schuessler

Vad krävs för att Sverige ska kunna fortsätta leverera tillräckligt med fossilfri el när efterfrågan ökar, utan att äventyra leveranssäkerheten eller Sveriges konkurrenskraft? För att lösa den uppgiften startar nu branschorganisationen Energiföretagen Sverige i samarbete med regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige arbetet med att ta fram en färdplan för fossilfri el.

Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation Det är en stor utmaning, men förutsättningarna är goda. El- och värmesektorn står globalt för ungefär en fjärdedel av de totala utsläppen av växthusgaser, men i Sverige är elproduktionen redan till 98 procent fossilfri och värmesektorn på god väg. I mars läggs en färdplan för fossilfri uppvärmning fram till regeringen, där Energiföretagen Sverige är en av undertecknarna. Nu startar vi arbetet med att även ta fram en färdplan för fossilfri el.

Energiproduktionen i Sverige är både flexibel och pålitlig. Tack vare investeringar i kärnkraft och vattenkraft i kombination med väl utbyggd fjärrvärme lämnade vi oljeberoendet redan på 1980-talet. Fjärrvärmen avlastar elnätet när efterfrågan är stor, och när den produceras i kraftvärmeverk (där el och värme görs samtidigt) bidrar den även med värdefull elproduktion på vintern när behoven är som störst: närmare 10 procent år 2018.

Energibranschen investerar stort i förnybar energi: bio, vind och sol. Faktum är att svenska energiföretag äger landets största solenergianläggningar. Vindkraftsproduktionen växer fortfarande snabbt och uppgår nu till över 10 procent av landets elproduktion.

Så vad ska då en färdplan för elsektorn ta sikte på, om nu målet om fossilfrihet i princip är uppnått?

Omvärlden är under förändring och därmed energisystemet. Vi är på väg mot mer av förnybara, variabla produktionskällor, som sol och vind, och mindre kärnkraft.

Enligt Energiöverenskommelsen är målet för Sverige att ha 100 procent förnybar elproduktion redan år 2040 vilket är en utmaning när vi har en växande befolkning som behöver elförsörjning, och både spårtrafiken och infrastruktur för elfordon byggs ut. Överenskommelsen innebär ingen nedstängning av kärnkraft med politiska medel men redan 2020 planeras utfasning av de äldsta reaktorerna av ekonomiska skäl.

Tack vare att svensk elproduktion är pålitlig, prisvärd och i det närmaste fossilfri, attraherar den elintensiv industri, som datahallar och batterifabriker, att etablera sig i Sverige och den är ett attraktivt alternativ till fossila bränslen när samhället ska ställa om till fossilfrihet.

Flera branscher har tagit fram färdplaner för fossilfrihet, där ökad elanvändning är en viktig lösning. Svenskt Näringsliv har låtit Sweco SWEC B +0,4% Dagens utveckling sammanställa planerna, vilka tillsammans ger en ökad efterfrågan på el med 37 TWh, bland annat genom ökad elektrifiering inom transport- och industrisektorerna. Det motsvarar en ökning av Sveriges elanvändning med nästan 30 procent. Utöver detta beräknas befolkningen under samma period öka med 1,5 miljoner, vilket kommer öka elanvändningen ytterligare. Så även om vi i dag producerar mer el än vi gör av med och exporterar runt 12 procent innebär det alltså en dramatisk ökning.

Det har också blivit trångt i el- näten vilket betyder att elen, som framför allt produceras i de norra delarna av landet, inte kommer fram till våra snabbt växande storstäder.

Trots en fortsatt energieffektivisering kommer elanvändningen sannolikt att öka, men utmaningen är inte framför allt mängden energi utan att samhället måste bli bättre på att använda energin smartare och mer effektivt. Vi vill att Sverige ska öka sin konkurrenskraft och även fortsatt kunna lita till sin tillgång på klimatsmart el, årets alla dagar, dygnets alla timmar – ja, ned till varje sekund för känsliga industriella processer.

Därför tar energibranschen nu fram en färdplan för ett fossilfritt elsystem med fokus på effekt.

Vårt mål är att svara på ett antal svåra frågor:

Hur säkrar vi tillräcklig effekt året om, dygnet runt? Svenska kraftnät har i analyser visat att marginalerna i elsystemet krymper snabbt när vi fasar ut de äldsta kärnkraftsreaktorerna. Till viss del kan det lösas med import men frågan på längre sikt är om det kommer att finnas tillräckligt med el att importera när behoven är som störst. När energisystemet utvecklas måste därför effektfrågan vara i fokus för att säkra leveranssäkerheten.

Vad krävs för att elnäten ska kunna möjliggöra omställningen? Det nya energilandskapet ställer nya krav på elnätets funktion, och nya behov kräver en jämn och hög utbyggnads- och utvecklingstakt. Den akuta kapacitetsbristen i elnäten i våra storstäder hämmar omställningen genom att nödvändiga investeringar i nya bostäder, spårtrafik och elbilar, skjuts på framtiden.

Det krävs snabbare hantering av tillstånd och incitament för investeringar i utbyggnad och smarta flexibilitetslösningar och lokal elproduktion som slipper ta den långa vägen över stamnäten. Regeringen bör snarast ta initiativ till blocköverskridande samtal med kortare tillståndsprocesser i fokus.

Hur kan samhället förändra och styra sin elanvändning för att minska risken för effektbrist? Framtida elbehov möts inte bara av produktion, det handlar också om att samverka med samhället, både stora industrier och privata konsumenter, för en mer effektiv och flexibel elanvändning.

För att klara detta med bibehållen konkurrenskraft behöver vi hitta de mest kostnadseffektiva lösningarna för hela samhällsekonomin och skapa rätt förutsättningar för att möta framtidens behov. Behov som vi i dag inte vet exakt hur det kommer att se ut.

Det handlar om att ge samhället möjlighet att både styra och förändra sin elanvändning. Regeringen bör därför uppmuntra investeringar i olika lagringslösningar och andra tjänster som kan säkra att effekten räcker och minska kapacitetsbristen i elnäten.

Energibranschen står redo att ta sig an uppgiften men även andra delar av samhället behöver bidra. Energiöverenskommelsen svarade på många av dagens frågor, nu förväntar vi oss att våra politiker är med när vi söker svar på framtidens frågor. För omvärlden förändras fort och beslut behöver fattas i närtid för att vårt energisystem ska fortsätta vara den klimatsmarta möjliggörare som alla förväntar sig.

Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige 

Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige


Innehåll från VerizonAnnons

Nya tider, nya krav: Att byta till nätverk som tjänst

Företag som migrerar till en tjänstebaserad modell lägger grunden till ett dynamiskt och flexibelt nätverk som bäddar för en lyckad digitalisering. 

Läs mer om framtidens företagsnätverk  

Digitaliseringen medför ständigt tuffare krav på nätverken och gör det viktigt att de är redo för den snabba utvecklingen. 

Kraven på att automatisera processer, oavsett om det gäller robotar, IoT-applikationer eller distansarbete, förutsätter bättre flexibilitet och högre kapacitet. Det medför i sin tur att det blir allt vanligare för företag att hantera sina nätverk som en molnbaserad tjänst. 

Med en modell baserad på manuella och hårdvarubaserade processer går det inte längre att hantera förändringar tillräckligt snabbt för att matcha de ökande kraven på låg latens som konkurrensutsatta verksamheter har. Istället behövs en tjänstebaserad modell i form av Network-as-a-Service (NaaS). I likhet med andra molnbaserade tjänster gör NaaS det möjligt för leverantörer att hantera nätverksfunktioner med hjälp av mjukvara, vilket medför att kunderna inte längre behöver skapa egna nätverk. 

– Virtualisering av nätverk har fått ett stort genomslag, där styrningen separeras alltmer från den fysiska utrustningen, säger Fredrik Hallenborg på Verizon Business i Sverige. Molnet ger bättre kundupplevelser, och tack vare den virtuella miljön kan verksamheter flytta applikationer till det yttersta nätverkslagret. 

En virtuell nätverksinfrastruktur ger en helhetslösning för hantering, överblick och styrning i varje lager. Regler för trafikdirigering och nätverksoptimering kan hanteras i molnet, vilket ger en snabbrörlig, robust och sömlös tjänst oavsett trafikvolym och antalet ändpunkter.  

Virtuell infrastruktur

Verizon NaaS är ett naturligt steg efter Verizons Virtual Network Services (VNS), som lanserades för fyra år sedan, och som gjorde det möjligt för verksamheter att flytta till en virtuell infrastruktur.   

– Verizon investerade i den globala arkitekturen VNS, och sedan dess har vi virtualiserat olika tjänster i den arkitekturen, exempelvis brandväggar, Kubernetes och sessionsgränser, säger Fredrik Hallenborg. Vi lägger löpande till fler mikrotjänster som kan användas inom nya områden i takt med att de utvecklas. 

Att flytta till en modell med nätverk som tjänst medför flera kundfördelar, inklusive att de slipper stora kapitalinvesteringar. Därigenom kan det bli mer ekonomiskt att stödja nya affärsmodeller eller att göra det möjligt att lägga till eller ta bort platser på ett smidigt sätt. Kapaciteten kan snabbt skalas upp med funktioner som bandwidth-on-demand och IT-miljön kan hanteras och optimeras via molnet. 

Slipper inlåsningseffekt

Verizons tjänst är utformad för att vara oberoende av vilken typ av enhet som används. Tjänsten kan integreras med alla större molnleverantörer och ITSM-plattformar, vilket förenklar förändringsarbetet och gör att företag kan välja bland flera olika möjligheter. Med virtualisering ser företag även till att positionera sig väl för att kunna hänga med i teknikutvecklingen även fortsättningsvis och de slipper inlåsningseffekter.

– Alla utrustningsleverantörer jobbar hårt med att utveckla de bästa tjänsterna, oavsett om det handlar om routing, säkerhet eller IoT, säger David Bailey, Global Solutions Executive, Verizon Business. Olika delar av företaget har olika behov och därför fungerar det inte att arbeta med en enda leverantör längre. Den här plattformen är särskilt bra på att koppla samman olika tekniker. Jag har arbetat i branschen i många år och förändringsbehovet av hur nätverkstjänster levereras har aldrig varit större än nu.  

När det blivit allt vanligare att anställda arbetar från olika platser, och en mängd olika typer av enheter ska kunna komma åt nätverket via molnet, är det också avgörande med en heltäckande säkerhetslösning.  

– Säkerhet kommer alltmer att sammanflätas med nätverket, säger Antony Tompkins, Associate Director, Verizon Business, Global Integrated Solutions. Vi kan erbjuda mjukvarudefinierad edge med edge-säkerhet. Allt kopplas samman till en helhet så att kunder kan komma direkt från sin webbplats, direkt till internet och direkt till molnet med bibehållen säkerhet. 

Hjälper till med hela processen

– För verksamheter med äldre system kan bristande kännedom kring den egna applikationsmiljön och befintliga kontrakt göra det komplicerat att byta till en NaaS-modell. Det fungerar inte att sälja en ny produkt till en kund och tvinga kunden att själv byta ut den gamla. Du måste hjälpa dem med hela bytesprocessen, säger Anthony Tompkins.

Verizon har hjälpt flera stora företag att byta till Verizons managed services, inklusive Bayer och Walgreens, vilka äger läkemedels- och detaljhandelsföretaget Boots i Storbritannien.

Förra året hjälpte Verizon också den globala livsmedeltillverkaren Tate & Lyles att byta ut en äldre nätverksinfrastruktur. Då infördes ett SD-WAN som tjänst i 28 olika länder, inklusive fjärrstyrda kretsar på 100 platser, där några platser var så avlägset belägna som den brasilianska djungeln. Resultatet blev förbättrad prestanda och betydande besparingar tack vare att trafiken dirigerades optimalt utifrån nätverkets kvalitet och applikationernas förutsättningar. Ett centralt dashboard ger en överblick av hela nätverket. 

I en teknikmiljö som utvecklas snabbt är Network-as-a-Service det logiska valet för verksamheter som vill vara så snabbrörliga som möjligt. 

Så kan ditt företag utvecklas digitalt. 

Mer från Verizon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Verizon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?