1515
Annons

Stoppa slamspridningen på åkrarna

Spridningen av avloppsslam på åkrarna gör att mängder av läkemedelsrester kommer ut i livsmedelskedjan. Bruket måste upphöra för att säkra folkhälsa och minska skador på djur och växter, skriver tre läkare.

GIFT. Minskad fertilitet, urogenitala missbildningar, benskörhet, cancer, diabetes, fetma och störd mental utveckling är några av riskerna med att sprida av förorenat slam på åkrarna, menar tre artikelförfattarna.
GIFT. Minskad fertilitet, urogenitala missbildningar, benskörhet, cancer, diabetes, fetma och störd mental utveckling är några av riskerna med att sprida av förorenat slam på åkrarna, menar tre artikelförfattarna.Foto:Johan Nilsson

I Sverige produceras cirka 200.000 ton avloppsslam per år i våra avloppsreningsverk. Cirka 40 ton av avloppsslammet utgörs av läkemedelsrester. Läkemedelsresterna hamnar via avloppen i våra sjöar och hav men sprids även via avloppsslammet på våra åkrar, där grödor ska växa för att senare hamna som livsmedel i våra butiker. Detta slam är inte en naturlig del av kretsloppet. I förlängningen riskerar vi konsekvenser för vår hälsa - och inte minst miljön. 

På grund av hälso- och miljörisker med avloppsslam på åkermark fick en utredare av regeringen i uppdrag att utreda hur ett förbud mot att sprida avloppsslam bör utformas. Utredaren gick utanför uppdraget och presenterade två alternativ, ett med totalt spridningsförbud och ett med delvis spridningsförbud. Förhoppningsvis väljer nu regeringen ett totalt spridningsförbud, men i värsta fall blir det en fortsatt slamspridning med nonsensargumentet om att man kan höja kvalitén på slammet.

Läkemedelsbehandling är mycket viktig för folkhälsan och att läkemedel helt skulle förbjudas av miljöskäl är inte aktuellt. Vi som förskriver läkemedel har däremot ett ansvar att ge en korrekt behandling till patienten och givetvis sätta patientens hälsa i första rummet. Men vid läkemedelsförskrivning måste bedömningen göras inte enbart av nyttan, men även utifrån resursutnyttjande och miljöpåverkan.

Substansen diklofenak, som verkar smärtstillande, är en miljörisk och skadar fiskar. Antibiotika, exempelvis oxyquinoliner, kan påverka mikroorganismer, vilket kan skapa multiresistenta bakterier. Det kan medföra att allvarliga infektioner inte har några motmedel och betyda att en stor del av de senaste årens framsteg blir tillintetgjorda. Det är därför en paradox att läkemedelsbehandling kan leda till nya sjukdomar orsakade av läkemedelsrester (och andra gifter) i avloppsslammet.

Det är dock inte enbart läkemedelsrester som är ett problem. En stor del av slammet kommer från de kommunala avloppsslamsystemen som tar emot alla slags ämnen från hushållens toaletter, tvättmaskiner och duschar, men också från små och stora lokala industrier, vägar, sjukhus och gatuavlopp. Sannolikt finns det 100 000-tals främmande ämnen i slam, till exempel, hormonstörande kemikalier, bromerade flamskyddsmedel, kemikaliegruppen PFAS, kadmium och andra tungmetaller, nanomaterial, smittämnen och mikroplaster.

Många av dessa ämnen finns i vår mat och kommer delvis från slamgödslade jordar. Några av dessa ämnen, främst hormonstörande, är kopplade till skadliga effekter på ekosystemet, exempelvis vattenlevande djur men också människan, och kan ge en minskad fertilitet, urogenitala missbildningar, benskörhet, cancer, diabetes, fetma och störd mental utveckling. Om spridning av förorenat slam fortsätter, kommer halterna av metaller och långlivade organiska ämnen i markerna att systematiskt öka med tiden, tills dess kritiska halter inte längre kan undvikas.  

Hittills har den till synes enkla åtgärden för ”slamspridningsivrare” varit att påstå att slam är ofarligt och därför kan spridas på åkermark. Man har även argumenterat för att slam innehåller fosfor och kväve och därför ska godtas som gödselmedel. De hävdar vidare att slamspridningen är cirkulär ekonomi, alltså återvinning av resurser, men blundar för de negativa konsekvenserna på hälsa och miljö. Svenskt Vatten, som är branschorganisation för landets VA-organisationer och därmed en stark lobbyist, menar att man kan arbeta ”uppströms” genom att be alla ”förorenare” att sluta att förorena. Det är viktigt att detta görs men naivt att tro att man kan nå målet om ett kemikaliefritt avloppsslam och avloppsvatten på detta sätt.

Slam kan hanteras bättre. Slammet kan redan i dag renas från läkemedelsrester och andra potentiellt farliga ämnen men VA-verken har inte krav på att använda denna moderna teknik. I andra EU-länder har man kommit längre och slam på åkermark har förbjudits.

En utfasning av slamspridning är avgörande för människa och natur och därför menar vi att:

Det inte är förenligt med varken hållbar livsmedelsproduktion eller försiktighetsprincipen att sprida giftigt och hälsofarligt avloppsslam på produktiv åkermark och att detta måste upphöra. 

VA-verkens reningsmetoder måste förbättras betydligt. Vi uppmanar regeringen att påbörja detta arbete skyndsamt.

Bertil Hagström, Läkare för Miljön
Elin Karlsson, andre vice ordförande Sjukhusläkarna
Karin Båtelson, ordförande Rådet för läkemedel, IT och medicinteknik (RLIM) på Läkarförbundet

 

Läs svar från organisationen Svenskt Vatten här.


Innehåll från TransportföretagenAnnons

”Satsa på elflyg till Visby så fort som möjligt”

Under Almedalsveckan samlas mängder av besökare i Visby. Och faktum är att denna destination skulle kunna bli en av världens första reguljära elflyg-sträckor: 

– Vi är mitt inne i utvecklingen av morgondagens flyg, en del har redan tagit till skyarna, säger Fredrik Kämpfe, branschchef flyg, Transportföretagen. 

Om vi för ett decennium sedan talat om leveranser med drönare, om reguljära elflyglinjer och om vertikalstartande flygtaxifarkoster, då hade många avfärdat det som science fiction. I dag är vissa av dessa lösningar verklighet. Morgondagens flyg är nämligen redan här. För att undersöka utvecklingen tog Transportföretagen, via analysföretaget IBG, fram rapporten Morgondagens flyg.

– En del av morgondagens flyg har redan tagit till skyarna. Vi har exempelvis drönartrafik vad gäller samhällsviktiga tjänster som spaning och kontroll, och även vissa leveranser i världen sker redan i dag med drönare. Ett exempel såg vi under pandemin då drönare användes för leveranser av både covidtester och covidvaccin, sammanfattar Fredrik Kämpfe, branschchef för Transportföretagen flyg. 

Ytterligare ett exempel på utveckling som lyfts i rapporten är elflyget. För två år sedan certifierades det första mindre elflygplanet och mer är på gång. 

– När det gäller persontrafiken har vi världens första certifierade elflygplan för två personer, det slovenska Pipistrel Velis Electro. Det kommer att följas av flera mindre elflygplan. Om några år kommer många vertikalstartande, så kallade eVTOL (electrical vertical take-off and landing), vara godkända för kommersiell drift och om ytterligare några år kommer de lite större flygplanen för passagerartrafik att börja introduceras.

Sverige kan bli världsledande

Den snabba tekniska utvecklingen drivs bland annat av behovet av ökad hållbarhet, men också av jakten på mer transporteffektivitet. Rapporten fastslår att flyget är snabbare och billigare att klimatanpassa än andra transportslag: 

– Flyget har alltid varit ett infrastrukturlätt transportmedel. Tre kilometer landningsbana kan ta dig runt hela världen, men tre kilometer järnväg eller väg tar dig exakt tre kilometer. När vi kan transportera fossil- och utsläppsfritt kommer vi i högre grad fokusera på infrastrukturen. Tänk transportnyttan som 20–30 elektrifierade flygplatser med 20 elflygplan för regionaltrafik kan ge!

Utvecklingen innebär att behovet av våra regionala flygplatser kommer att öka: 

– Jag är helt säker på att de regionala flygplatserna, ta exempelvis Visby flygplats, kommer att stå som segrare i kampen om goda förbindelser. Kan man lösa finansieringen, färdigställa det tekniska samt säkra tillgången på el, då kommer de första elflygsrutterna att gå mellan regionala flygplatser. 

Sverige är också väl lämpat som arena för nästa generations flyg, menar Fredrik Kämpfe. Men, för att vi ska kunna få alla fördelar som framtidens klimatsmarta resande ger måste vi se över satsningarna redan i dag.  

– Vi måste börja titta mer konkret på framtidens flyg – att leverera, snarare än att bara satsa på projekt för forskning och utveckling. Nästa regering får ett uppdrag av mig: peka ut vilka linjer som först ska få elflyg och hur infrastrukturen ska bekostas! Det krävs nämligen ett nytag om finansiering för att det här ska ta fart. Ser man på till exempel Visby finns det många bolag och parter som skulle vara intresserade av sådan trafik. Gör slag i saken och satsa på elflyg till Visby från fastlandet så fort som möjligt. Det skulle kunna bli en av världens första reguljära linjer för elflyg, avslutar Fredrik Kämpfe. 

Fakta: Om rapporten
Rapporten Morgondagens flyg är framtagen av IBG på uppdrag av Transportföretagen med stöd från ett antal internationella experter inom olika områden. Syftet är att beskriva flygsektorn idag och imorgon och adressera hur flyget, flygplatser och tillkommande drönartrafik utvecklas samt kan påskynda omställningen mot fossilfria transporter. 

Här kan du läsa hela rapporten. 

Mer från Transportföretagen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Transportföretagen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?