Stoppa slamspridningen på åkrarna

Spridningen av avloppsslam på åkrarna gör att mängder av läkemedelsrester kommer ut i livsmedelskedjan. Bruket måste upphöra för att säkra folkhälsa och minska skador på djur och växter, skriver tre läkare.

GIFT. Minskad fertilitet, urogenitala missbildningar, benskörhet, cancer, diabetes, fetma och störd mental utveckling är några av riskerna med att sprida av förorenat slam på åkrarna, menar tre artikelförfattarna.
GIFT. Minskad fertilitet, urogenitala missbildningar, benskörhet, cancer, diabetes, fetma och störd mental utveckling är några av riskerna med att sprida av förorenat slam på åkrarna, menar tre artikelförfattarna.Foto:Johan Nilsson

I Sverige produceras cirka 200.000 ton avloppsslam per år i våra avloppsreningsverk. Cirka 40 ton av avloppsslammet utgörs av läkemedelsrester. Läkemedelsresterna hamnar via avloppen i våra sjöar och hav men sprids även via avloppsslammet på våra åkrar, där grödor ska växa för att senare hamna som livsmedel i våra butiker. Detta slam är inte en naturlig del av kretsloppet. I förlängningen riskerar vi konsekvenser för vår hälsa - och inte minst miljön. 

På grund av hälso- och miljörisker med avloppsslam på åkermark fick en utredare av regeringen i uppdrag att utreda hur ett förbud mot att sprida avloppsslam bör utformas. Utredaren gick utanför uppdraget och presenterade två alternativ, ett med totalt spridningsförbud och ett med delvis spridningsförbud. Förhoppningsvis väljer nu regeringen ett totalt spridningsförbud, men i värsta fall blir det en fortsatt slamspridning med nonsensargumentet om att man kan höja kvalitén på slammet.

Läkemedelsbehandling är mycket viktig för folkhälsan och att läkemedel helt skulle förbjudas av miljöskäl är inte aktuellt. Vi som förskriver läkemedel har däremot ett ansvar att ge en korrekt behandling till patienten och givetvis sätta patientens hälsa i första rummet. Men vid läkemedelsförskrivning måste bedömningen göras inte enbart av nyttan, men även utifrån resursutnyttjande och miljöpåverkan.

Substansen diklofenak, som verkar smärtstillande, är en miljörisk och skadar fiskar. Antibiotika, exempelvis oxyquinoliner, kan påverka mikroorganismer, vilket kan skapa multiresistenta bakterier. Det kan medföra att allvarliga infektioner inte har några motmedel och betyda att en stor del av de senaste årens framsteg blir tillintetgjorda. Det är därför en paradox att läkemedelsbehandling kan leda till nya sjukdomar orsakade av läkemedelsrester (och andra gifter) i avloppsslammet.

Det är dock inte enbart läkemedelsrester som är ett problem. En stor del av slammet kommer från de kommunala avloppsslamsystemen som tar emot alla slags ämnen från hushållens toaletter, tvättmaskiner och duschar, men också från små och stora lokala industrier, vägar, sjukhus och gatuavlopp. Sannolikt finns det 100 000-tals främmande ämnen i slam, till exempel, hormonstörande kemikalier, bromerade flamskyddsmedel, kemikaliegruppen PFAS, kadmium och andra tungmetaller, nanomaterial, smittämnen och mikroplaster.

Många av dessa ämnen finns i vår mat och kommer delvis från slamgödslade jordar. Några av dessa ämnen, främst hormonstörande, är kopplade till skadliga effekter på ekosystemet, exempelvis vattenlevande djur men också människan, och kan ge en minskad fertilitet, urogenitala missbildningar, benskörhet, cancer, diabetes, fetma och störd mental utveckling. Om spridning av förorenat slam fortsätter, kommer halterna av metaller och långlivade organiska ämnen i markerna att systematiskt öka med tiden, tills dess kritiska halter inte längre kan undvikas.  

Hittills har den till synes enkla åtgärden för ”slamspridningsivrare” varit att påstå att slam är ofarligt och därför kan spridas på åkermark. Man har även argumenterat för att slam innehåller fosfor och kväve och därför ska godtas som gödselmedel. De hävdar vidare att slamspridningen är cirkulär ekonomi, alltså återvinning av resurser, men blundar för de negativa konsekvenserna på hälsa och miljö. Svenskt Vatten, som är branschorganisation för landets VA-organisationer och därmed en stark lobbyist, menar att man kan arbeta ”uppströms” genom att be alla ”förorenare” att sluta att förorena. Det är viktigt att detta görs men naivt att tro att man kan nå målet om ett kemikaliefritt avloppsslam och avloppsvatten på detta sätt.

Slam kan hanteras bättre. Slammet kan redan i dag renas från läkemedelsrester och andra potentiellt farliga ämnen men VA-verken har inte krav på att använda denna moderna teknik. I andra EU-länder har man kommit längre och slam på åkermark har förbjudits.

En utfasning av slamspridning är avgörande för människa och natur och därför menar vi att:

Det inte är förenligt med varken hållbar livsmedelsproduktion eller försiktighetsprincipen att sprida giftigt och hälsofarligt avloppsslam på produktiv åkermark och att detta måste upphöra. 

VA-verkens reningsmetoder måste förbättras betydligt. Vi uppmanar regeringen att påbörja detta arbete skyndsamt.

Bertil Hagström, Läkare för Miljön
Elin Karlsson, andre vice ordförande Sjukhusläkarna
Karin Båtelson, ordförande Rådet för läkemedel, IT och medicinteknik (RLIM) på Läkarförbundet

 

Läs svar från organisationen Svenskt Vatten här.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?