Annons

Stoppa listningskaos i vården

DEBATT. En konflikt har blossat upp om effekten av att medborgare listar sig vid vårdcentraler som drivs i regi av nätläkarbolaget Kry. Men Krocken mellan digital och fysisk vård hade kunnat undvikas om det funnits en fungerande digital infrastruktur i vården, det skriver Mårten Blix, vid Institutet för Näringslivsforskning.

Det kanske inte är allmänt känt att när man listar sig vid en vårdcentral följer en viss ekonomisk ersättning till vårdgivaren (s.k. kapitation). Den är viktig för att vårdcentralen ska kunna planera och bedriva verksamheten. När patienter listar om sig tappar vårdcentralen denna intäkt och får svårare att gå runt. Det gäller särskilt om det är de unga, i huvudsak friska, som listar om sig medan de äldre och sjuka stannar kvar. På lite längre sikt kan det innebära en utslagning av mindre privata vårdcentraler som inte har samma ekonomiska möjligheter att investera i digitala lösningar som offentlig sektor eller de stora privata vårdgivarna.

Krocken mellan digital och fysisk vård som nu utspelas framför öppen ridå hade kunnat mildras – eller helt undvikas – om det hade funnits en fungerande digital infrastruktur i sjukvården. Med en gemensam digital infrastruktur som binder samman alla vårdgivare med enhetliga standarder krymper skillnaderna mellan små och stora aktörer. Mindre vårdgivare kan inte heller förväntas ha kunskap och resurser att själva digitalisera sina verksamheter, inte minst eftersom förutsättningarna från offentlig sektor är så oklara.  

De digitala verktygen borde frigöra kapacitet och öka kvalitén i sjukvården men verkligheten är en annan. Personalen sliter med krångliga system som skapar frustration och merarbete. Det har gått så långt att undermålig digitalisering ofta nämns som ett av de främsta arbetsmiljöproblemen. Begränsningarna i 1177-Vårdguiden och regionernas myller av olika särlösningar ger sämre effektivitet och sinkar ofta verksamheten.

Det decentraliserade systemet med 21 regioner som bygger egna strukturer är en av orsakerna till bristande effektivitet i såväl primär- som specialistvården. En konsekvens av detta är att Sverige alltjämt saknar en digital infrastruktur värdig landets tekniska förmåga. Riksrevisionen konstaterade redan 2016 att ”Styrningen av e-förvaltningen hindrar utvecklingen” samt att den har varit ”kortsiktig, delegerad och präglad av brist på helhetsansvar.” Ekonomistyrningsverket gjorde liknande iakttagelser i en rapport från 2017. I regeringens budgetproposition för 2018 lyftes en nationell digital infrastruktur fram som en prioritering. Men de många dokumenten har inte omvandlats till handling. Med stigande vårdskuld och sämre ekonomi behöver Sverige fatta strategiska beslut för att öka effekten ute i verksamheten.

Det bygge som håller upp de digitala vårdtjänsterna står på skakig grund. De är långt ifrån att motsvara dagens - och än mindre framtidens - behov. Det är inte brist på tekniska lösningar utan avsaknaden av en infrastruktur med gemensamma standarder och strukturer för att integrera olika system som är problemet. Sjukvården är en högteknologisk verksamhet som verkar inom strukturer med gamla och icke kompatibla digitala system. 

Begränsningarna i den digitala infrastrukturen gör det svårt att skala upp framgångsrika lösningar över hela landet samtidigt som vårdkapaciteten hålls tillbaka av onödig manuell hantering. Högspecialiserad personal tvingas ägna stor del av sin tid åt en uppsjö av inkompatibla system och krångel istället för åt kärnverksamheten. Vid högteknologisk monitorering av en patient får läkaren manuellt skriva av data från digitala skärmar, på papper, för att sedan manuellt mata in dessa i flera olika andra system. Det konsumerar dyrbar arbetstid och ökar risken för fel. 

Vad är det då som behöver göras? Den mest centrala åtgärden är att staten sätter upp mål för vad den digitala infrastrukturen ska prestera och bidrar med finansiering av denna. Landet får inte låsas in i teknologi som snabbt åldras eller som ger upphov till beroendeställning till någon enskild aktör. Befintliga lösningar få mer användarvänliga gränssnitt och det ska vara enkelt att utveckla nya tjänster kopplade till en gemensam plattform. Pandemin visar hur viktigt det är att lösningar som är framgångsrika kan skalas upp till resten av landet. Samma fördelar gäller i vanliga tider. 

Med enhetliga standards för hälsodata blir det lättare för privata aktörer att investera i ny teknologi och för forskare att utveckla ny kunskap. Ta hjärtsjukdomar som exempel, en av de vanligaste dödsorsakerna. Med distansmonitorering och koppling till patientjournalen får patienter såväl som sjukvården bättre möjligheter att följa hälsan och vid försämringar kan sjukvården komma in tidigt med stöd och åtgärder innan läget blir akut: ett litet steg mot mer förebyggande vård blir ett stort kliv för folkhälsan. 

Staten ska förstås inte själv bygga tekniska lösningar, däremot är det helt avgörande att staten tar ett större grepp och bidrar med de investeringar som krävs i samverkan med regionerna. Regionerna har tydligt signalerat behov av ekonomiskt stöd för att klara sitt välfärdsåtagande. Ekonomiskt stöd till löpande verksamhet ger andrum till regioner och kommuner men är ingen hållbar lösning. Våra gemensamma resurser måste användas bättre om vi ska klara välfärdens behov. Listning av patienter är bara en del i ett större sammanhang där det krävs långsiktiga reformer. Utan en fungerande digital infrastruktur i vården kommer dagens kris med växande vårdskuld också att förbli morgondagens kris. Sverige kan bättre. Mycket bättre.

 


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från EurocardAnnons

Slipp utläggskaoset – kom igång enkelt med digitalt system

Utläggen stjäl tid och energi för många företagare. ”Undersökningar visar att digitala verktyg för utläggshantering och korthantering kan minska rapporteringstiden med 60 procent”, säger Gustavo Molano, försäljningschef på Eurocard.
Utläggen stjäl tid och energi för många företagare. ”Undersökningar visar att digitala verktyg för utläggshantering och korthantering kan minska rapporteringstiden med 60 procent”, säger Gustavo Molano, försäljningschef på Eurocard.

Många företag fastnar i tidsödande pappersarbete när de ska hantera sina utlägg.

– Lösningen för de allra flesta är att digitalisera hanteringen, säger Gustavo Molano, försäljningschef på Eurocard.

Läs mer om smidigare betalningar och effektivare uppföljningar 

Borttappade papperskvitton, oklara reseutlägg och krångliga processer för att godkänna.

Utläggshantering är ett gissel för många företag.

”Fastnar i pappershantering”

– Hur företag hanterar sin utläggsrapportering varierar stort. En del företag tenderar att fastna i en manuell pappershantering och behöver helt enkelt digitalisera för att lätta på arbetsbördan, säger Gustavo Molano, försäljningschef på Eurocard.

Enligt en studie som Eurocard gjort tillsammans med Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm kan digitala verktyg för utläggshantering och korthantering minska rapporteringstiden med 60 procent. Därmed frigörs tid och energi som medarbetarna istället kan lägga på företagets kärnverksamhet, vilket förstås är bra för affärerna.

– Det finns redan många välfungerande utläggshanteringssystem på marknaden som kan hjälpa företag att nå just de fördelarna. Många gånger är systemen skräddarsydda för att passa det specifika företaget, säger Gustavo Molano och fortsätter:

– Genom att jobba tillsammans med företagen och dess befintliga system kan vi hjälpa till att skapa unika, sömlösa och integrerade lösningar.

Vinsterna är uppenbara. Vad är det då som hindrar ett företag att ställa om utläggshanteringen till ett automatiserat flöde?

– Många verkar tro att det är svårt och tidskrävande och inte värt mödan. Så de väljer att skjuta på det eller avstå.

Så kommer du igång

Eurocard har tagit fram en lösning, utläggshanteraren, som gör det enkelt för företag att komma igång med att digitalisera sina utlägg: 

– Det är en service som gör det möjligt för företag, som inte har något utläggshanteringssystem, att digitalisera sin process – från betalning till bokföring, förklarar Gustavo Molano.

Det är en webbaserad tjänst där information om företagets alla kortköp samlas och uppdateras i realtid.

– Med utläggshanteraren behöver du ett företagskort från oss och Eurocard Pro-appen. Därefter kan du enkelt börja godkänna transaktioner direkt.

Få koll på utläggen

När du använder Eurocards företagskort för ett utlägg syns betalningen direkt i appen. Du parar ihop kvittot – som du enkelt kan scanna – med rätt transaktion och rapporterar utlägget i appen, där det skickas till den ansvarige för godkännande.

Som chef eller ekonomiansvarig kan du:

• Se vilka utlägg som är rapporterade och som är på väg in.

• Kategorisera och godkänna utlägg; varje köp är redan kopplat till rätt kvitto och du slipper jaga medarbetare för kompletterande uppgifter.

• Enkelt skicka godkända utlägg vidare till företagets ekonomisystem.

Så ersätter ni papperskvitton

Trött på papperskvitton?

Eurocard har också tagit fram ett erbjudande för att hjälpa företag att ersätta papperskvitton med digitala kvitton: Smarta kvitton.

– Bara tänk er, när en anställd gör ett köp skapar handlaren en digital version av kvittot i sitt system. Det digitala kvittot skrivs sedan ut som en analog version, som den anställde sedan måste digitalisera om för att kunna göra sin utläggsrapport. Vilken omväg, säger Gustavo Molano.

Smarta kvitton hjälper företag att ersätta papperskvitton med digitala kvitton. Det gör att den där omvägen istället blir en genväg och det blir lättare för företaget att hävda sig i konkurrensen. En genväg som inte enbart sparar tid och energi, men också pengar.

– Oavsett om företaget är stort eller litet, har ett eget system för utläggshantering eller inte – Eurocards lösningar fungerar för alla företag, säger Gustavo Molano.

Läs mer om smidigare betalningar och effektivare uppföljningar 

Mer från Eurocard

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Eurocard och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?