1515

Stoppa EU:s jakt på amerikanska big tech

Det finns just nu en kortsiktig politisk vilja att visa handlingskraft mot de stora teknikföretagen. Ett nytt förslag från EU-kommissionen bör väcka motstånd hos medlemsländer som Sverige, skriver Joakim Wernberg på Entreprenörskapsforum.

GÖR MOTSTÅND. Det finns fem kritiska punkter som bör få fler beslutsfattare, särskilt i mindre medlemsländer som Sverige med en öppen ekonomi i digitaliseringens framkant, att ifrågasätta förslaget, skriver Joakim Wernberg.
GÖR MOTSTÅND. Det finns fem kritiska punkter som bör få fler beslutsfattare, särskilt i mindre medlemsländer som Sverige med en öppen ekonomi i digitaliseringens framkant, att ifrågasätta förslaget, skriver Joakim Wernberg.

Ett av flaggskeppens i EU:s uppdaterade regleringspaket för den digitala ekonomin är ett nytt lagförslag för digitala marknader, Digital Markets Act (DMA). EU-kommissionen säger sig vilja värna rättvis konkurrens samt föregå ett lapptäcke av nationell lagstiftning som skulle fragmentera den europeiska marknaden. Men lagförslaget handlar mer om en politisk troféjakt på stora utomeuropeiska teknikföretag än om marknaden. På flera nivåer inom EU betonas vikten av ett snabbt godkännande av de nya lagförslagen, men det får inte ske på bekostnad av en informerad debatt. Det finns fem kritiska punkter som bör få fler beslutsfattare, särskilt i mindre medlemsländer som Sverige med en öppen ekonomi i digitaliseringens framkant, att ifrågasätta förslaget. 

Till att börja med introducerar lagförslaget ett grindvaktinstrument som särbehandlar en otydligt avgränsad grupp av företag. Företag som tillhandahåller en viss kategori av tjänster (core platform services) och som bedöms ha en dominant position på sina marknader kommer att omfattas av lagar som deras konkurrenter slipper. I lagförslaget finns en uppsättning kriterier för att avgöra om ett företag är en grindvakt, men även företag som inte uppfyller kraven ska kunna som grindvakter efter en särskild bedömning. Reglering ska dessutom omfatta företag som kan tänkas bli grindvakter på sin marknad i framtiden. Detta lämnar ett skrämmande stort utrymme för godtycke. 

För det andra visar förslaget på en stor okunskap om hur konkurrensen på plattformsmarknader fungerar jämfört med andra typer av affärsmodeller, vilket jag skriver om i rapporten Innovation, Competition and Digital Platform Paradoxes. Plattformsföretag säljer matchning mellan två eller flera grupper och drar nytta av positiva nätverkseffekter. Det betyder att de blir mer attraktiva för nya deltagare ju större de blir, så länge storleken inte leder till trängsel, brus eller andra negativa nätverkseffekter. Plattformsföretag konkurrerar om marknaden snarare än på marknaden och endast ett fåtal aktörer intar en dominant position. Det är dessutom någonting bra eftersom det stärker konkurrensen mellan de aktörer som verkar på plattformarna. Med flera jämnstora plattformar skulle marknaden de förmedlar sina matchningstjänster på fragmenteras och konkurrensen försämras. Detta betyder däremot inte att stora plattformar inte kan konkurreras ut av nya: Marknadsdistribution och marknadsdynamik är olika saker.

För det tredje introducerar lagförslaget en anmärkningsvärd omvänd bevisbörda. Konkurrensrättsliga ingrepp mot ett företag kan rättfärdigas så länge företaget inte kan påvisa att dess agerande inte kommer att få negativa konsekvenser i framtiden. Detta motiveras med att teknikutvecklingen går snabbt och att ingripanden måste göras ex ante, det vill säga innan något fel har begåtts, för att undvika att marknader ”tippar” till ett företags fördel. Kom ihåg att detta bara gäller de företag som bedöms vara grindvakter. Det är varken principiellt rimligt eller proportionerligt att frångå rättsprocessen för att döma vissa företag på förhand. 

För det fjärde innebär det nya lagförslaget inte bara otydlighet och utrymme för godtycke kring vilka företag och tjänster som ska omfattas. Det handlar även om vilka skyldigheter lagen medför för dessa företag. I förslaget används rättvisa som en ledstjärna för att motivera anpassning av skyldigheter, inte minst för företag som bedöms kunna bli grindvakter i framtiden. Detta står i direkt motsatsförhållande till marknadens behov av långsiktiga, pålitliga och likvärdiga spelregler.

Till sist innebär hela DMA-förslaget en omfattande förskjutning av auktoritet och handlingskraft till EU-kommissionen. Det är kommissionen som enligt förslaget ska ges utrymme att anpassa definitioner och avgränsningar av grindvaktsinstrumentet, samt att förhandla särskilda skyldigheter för företag som står på gränsen till att betraktas som grindvakter.

Tillsammans borde dessa fem delar av DMA stämma till eftertanke bland beslutsfattare. Det gäller inte minst mindre och exportberoende EU-länder som ligger i digitaliseringens framkant. Dessa länder påverkas inte bara av de stora teknikföretagens verksamhet i dag, utan kan också bli språngbrädor för morgondagens digitala exportsuccéer och flera av dem kommer sannolikt att vara plattformsföretag. 

Enligt en lägesrapport från EU-ordförandeskapet (17/5) finns det ett allmänt stöd för förslagets övergripande mål och behovet av ett snabbt godkännande. Ett liknande yttrande kom från EU:s Konkurrenskraftsråd förra veckan. Viljan att snabbt komma framåt får inte tas till intäkt för att låta debatten rinna ut i sanden. Enskilda medlemsländer har ifrågasatt delar av förslaget, men det behövs en öppen och samlad diskussion om hur det i sin helhet kommer att påverka de långsiktiga spelreglerna för digitala affärsmodeller inom EU och vad det betyder för olika medlemsländer. 

Det finns just nu en kortsiktig politisk vilja att visa handlingskraft mot de stora teknikföretagen. Den måste balanseras med det långsiktiga värnandet av innovation, entreprenörskap och konkurrenskraft. Eftersom lagförslaget framför allt slår mot utomeuropeiska plattformsföretag finns det också anledning att fråga sig hur detta kommer att påverka handelsrelationerna med exempelvis USA. När DMA blir lag måste den handla om hela marknadens framtid, inte om att jaga big tech.

Joakim Wernberg

Fil.dr, forskningsledare vid Entreprenörskapsforum.


Innehåll från VerizonAnnons

Därför är 5G en central del av den fjärde industriella revolutionen

Med 5G är framtidens affärsmiljö redan här, men det är privat 5G som kommer att förändra industrin. Det anser Fredrik Hallenborg, nordisk chef på Verizon Business.

– Vi ser 5G som en katalysator för framtida innovationer. Vi arbetar redan nära våra kunder för att hjälpa dem att inse den verkliga potentialen med 5G – och vad den kan göra för deras företag, säger han.

Ta en titt på de senaste artiklarna för att ta reda på trenderna i den snabbrörliga 5G-världen för företag. 

Vi närmar oss slutet av pandemin och även fast många bolag har brottats med stora utmaningar har även många affärsstrategier blivit starkare. Företag över hela världen har inte bara tvingats välkomna distansarbete, många har dessutom lyckats öka sin produktivitet tack vare de förändringar som genomfördes i början av 2020. Under det senaste året har de omfamnat ny teknik för att skynda på sin digitala transformationsresa. I dag är många företag mer flexibla – och bättre rustande inför framtiden. 

– Vi har sett företag förändras genom fyra faser till följd av pandemin. De har först reagerat sedan optimerat verksamheten för att i slutfasen justerat sina positioner för att de ska vara redo att accelerera på marknaden, säger Fredrik Hallenborg, nordisk chef på Verizon Business. 

Han tror att den teknik som nu växer fram, som exempelvis privat 5G, kommer att vara drivkraften för många branscher som vill överleva i framtiden. Det rör allt från detaljhandel med förändringar kring hur vi köper och handlar, men även själva upplevelsen till tillverkningsindustrin där övervakning, skydd och spårning är i fokus. 

Råder ofta förvirring

– På grund av de olika anslutningstekniker som finns tillgängliga på marknaden idag, som till exempel wifi 6 och publikt 5G, så råder det ofta förvirring kring de olika egenskaperna och affärsfördelarna med privat 5G. Publikt 5G är öppet för konsumentmassorna och hanteras av en mobilnätsoperatör, säger Fredrik Hallenborg och fortsätter: 

– Ett privat 5G-nätverk körs på sin egen hängivna utrustning och dess täckning, prestanda, underhållsschema och säkerhet är oberoende av offentliga tjänster. 

Om vi ​​tittar på wifi 6 och 5G-tekniken så finns det även tydliga skillnader. Wifi används främst för trådlöst LAN och inomhusbehov. Dess kompakta struktur och komplexa fasta anslutningar kan göra det svårt att hantera stora industriella miljöer. Wifi 6 och 5G förväntas komma att samexistera under en tid framöver. Verizon siktar därför på att fortsätta hantera båda teknikerna för att kunna erbjuda företag optimala lösningar baserat på deras individuella användningssätt. 

– Många företag vill vara en del av den fjärde industriella revolutionen och 5G kommer att bli centralt för denna transformationsresa. Vi vet, och förstår 5G, oavsett om den är publik eller privat, säger Fredrik Hallenborg. 

Ta en titt på de senaste artiklarna för att ta reda på trenderna i den snabbrörliga 5G-världen för företag. 

 

 

Mer från Verizon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Verizon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?