1515

Stoppa EU:s jakt på amerikanska big tech

Det finns just nu en kortsiktig politisk vilja att visa handlingskraft mot de stora teknikföretagen. Ett nytt förslag från EU-kommissionen bör väcka motstånd hos medlemsländer som Sverige, skriver Joakim Wernberg på Entreprenörskapsforum.

GÖR MOTSTÅND. Det finns fem kritiska punkter som bör få fler beslutsfattare, särskilt i mindre medlemsländer som Sverige med en öppen ekonomi i digitaliseringens framkant, att ifrågasätta förslaget, skriver Joakim Wernberg.
GÖR MOTSTÅND. Det finns fem kritiska punkter som bör få fler beslutsfattare, särskilt i mindre medlemsländer som Sverige med en öppen ekonomi i digitaliseringens framkant, att ifrågasätta förslaget, skriver Joakim Wernberg.

Ett av flaggskeppens i EU:s uppdaterade regleringspaket för den digitala ekonomin är ett nytt lagförslag för digitala marknader, Digital Markets Act (DMA). EU-kommissionen säger sig vilja värna rättvis konkurrens samt föregå ett lapptäcke av nationell lagstiftning som skulle fragmentera den europeiska marknaden. Men lagförslaget handlar mer om en politisk troféjakt på stora utomeuropeiska teknikföretag än om marknaden. På flera nivåer inom EU betonas vikten av ett snabbt godkännande av de nya lagförslagen, men det får inte ske på bekostnad av en informerad debatt. Det finns fem kritiska punkter som bör få fler beslutsfattare, särskilt i mindre medlemsländer som Sverige med en öppen ekonomi i digitaliseringens framkant, att ifrågasätta förslaget. 

Till att börja med introducerar lagförslaget ett grindvaktinstrument som särbehandlar en otydligt avgränsad grupp av företag. Företag som tillhandahåller en viss kategori av tjänster (core platform services) och som bedöms ha en dominant position på sina marknader kommer att omfattas av lagar som deras konkurrenter slipper. I lagförslaget finns en uppsättning kriterier för att avgöra om ett företag är en grindvakt, men även företag som inte uppfyller kraven ska kunna som grindvakter efter en särskild bedömning. Reglering ska dessutom omfatta företag som kan tänkas bli grindvakter på sin marknad i framtiden. Detta lämnar ett skrämmande stort utrymme för godtycke. 

För det andra visar förslaget på en stor okunskap om hur konkurrensen på plattformsmarknader fungerar jämfört med andra typer av affärsmodeller, vilket jag skriver om i rapporten Innovation, Competition and Digital Platform Paradoxes. Plattformsföretag säljer matchning mellan två eller flera grupper och drar nytta av positiva nätverkseffekter. Det betyder att de blir mer attraktiva för nya deltagare ju större de blir, så länge storleken inte leder till trängsel, brus eller andra negativa nätverkseffekter. Plattformsföretag konkurrerar om marknaden snarare än på marknaden och endast ett fåtal aktörer intar en dominant position. Det är dessutom någonting bra eftersom det stärker konkurrensen mellan de aktörer som verkar på plattformarna. Med flera jämnstora plattformar skulle marknaden de förmedlar sina matchningstjänster på fragmenteras och konkurrensen försämras. Detta betyder däremot inte att stora plattformar inte kan konkurreras ut av nya: Marknadsdistribution och marknadsdynamik är olika saker.

För det tredje introducerar lagförslaget en anmärkningsvärd omvänd bevisbörda. Konkurrensrättsliga ingrepp mot ett företag kan rättfärdigas så länge företaget inte kan påvisa att dess agerande inte kommer att få negativa konsekvenser i framtiden. Detta motiveras med att teknikutvecklingen går snabbt och att ingripanden måste göras ex ante, det vill säga innan något fel har begåtts, för att undvika att marknader ”tippar” till ett företags fördel. Kom ihåg att detta bara gäller de företag som bedöms vara grindvakter. Det är varken principiellt rimligt eller proportionerligt att frångå rättsprocessen för att döma vissa företag på förhand. 

För det fjärde innebär det nya lagförslaget inte bara otydlighet och utrymme för godtycke kring vilka företag och tjänster som ska omfattas. Det handlar även om vilka skyldigheter lagen medför för dessa företag. I förslaget används rättvisa som en ledstjärna för att motivera anpassning av skyldigheter, inte minst för företag som bedöms kunna bli grindvakter i framtiden. Detta står i direkt motsatsförhållande till marknadens behov av långsiktiga, pålitliga och likvärdiga spelregler.

Till sist innebär hela DMA-förslaget en omfattande förskjutning av auktoritet och handlingskraft till EU-kommissionen. Det är kommissionen som enligt förslaget ska ges utrymme att anpassa definitioner och avgränsningar av grindvaktsinstrumentet, samt att förhandla särskilda skyldigheter för företag som står på gränsen till att betraktas som grindvakter.

Tillsammans borde dessa fem delar av DMA stämma till eftertanke bland beslutsfattare. Det gäller inte minst mindre och exportberoende EU-länder som ligger i digitaliseringens framkant. Dessa länder påverkas inte bara av de stora teknikföretagens verksamhet i dag, utan kan också bli språngbrädor för morgondagens digitala exportsuccéer och flera av dem kommer sannolikt att vara plattformsföretag. 

Enligt en lägesrapport från EU-ordförandeskapet (17/5) finns det ett allmänt stöd för förslagets övergripande mål och behovet av ett snabbt godkännande. Ett liknande yttrande kom från EU:s Konkurrenskraftsråd förra veckan. Viljan att snabbt komma framåt får inte tas till intäkt för att låta debatten rinna ut i sanden. Enskilda medlemsländer har ifrågasatt delar av förslaget, men det behövs en öppen och samlad diskussion om hur det i sin helhet kommer att påverka de långsiktiga spelreglerna för digitala affärsmodeller inom EU och vad det betyder för olika medlemsländer. 

Det finns just nu en kortsiktig politisk vilja att visa handlingskraft mot de stora teknikföretagen. Den måste balanseras med det långsiktiga värnandet av innovation, entreprenörskap och konkurrenskraft. Eftersom lagförslaget framför allt slår mot utomeuropeiska plattformsföretag finns det också anledning att fråga sig hur detta kommer att påverka handelsrelationerna med exempelvis USA. När DMA blir lag måste den handla om hela marknadens framtid, inte om att jaga big tech.

Joakim Wernberg

Fil.dr, forskningsledare vid Entreprenörskapsforum.


Innehåll från FrameryAnnons

Framery ger effektivare och gladare arbetsplatser

En väsentlig andel av stressrelaterade problem grundar sig i stressiga och högljudda kontorsmiljöer, där över 50 procent av alla personer har svårt att koncentrera sig i öppna kontorslandskap*.

– Stressiga miljöer kan få stora konsekvenser. När vi nu alltmer börjar återgå till kontorsarbete är det därför centralt att erbjuda sina medarbetare störningsfria lösningar, betonar Rasmus Nanhed, Head of Sales på Framery. 

Sedan 2010 har branschpionjären Framery utvecklat ljudisolerade telefon- och möteshytter. Enligt Jukka-Pekka Holopainen, Sales Director för Nordics, Middle East & Africa, handlar företagets affärsidé i slutändan om att göra folk gladare – och friskare. 

– Enligt BBC Capital minskar till exempel den individuella produktiviteten med runt 15 procent på ett kontor med öppen planlösning. Många störningsmoment leder helt enkelt till mental stress, vilket påverkar både hälsa och effektivitet negativt. Med våra mötes- och telefonpodar får medarbetarna möjlighet att arbeta fokuserat och utan buller och störningar.

En snabb och kostnadseffektiv lösning

Det är emellertid inte bara flexibilitet som är Framerys styrka. Podarna kan levereras inom fyra veckor över hela världen via Framerys återförsäljare och inkluderar allt som behövs för att komma igång direkt. El- och USB-uttag, såväl som belysning, ventilation och ljudisolering är redan på plats. 

De flyttbara podarna finns i ett flertal storlekar, vilka lämpar sig för allt från enskilt arbete till möten på 4-6 personer. Poddarna installeras snabbt och är redo att användas direkt. Det är en flexibel lösning, med överlägsen ljudisolering, ergonomi och akustik. Som användare kan du vara säker på att ditt samtal inte kan höras in eller ut ur podden.

– Därtill är hytterna långt bättre ur miljösynpunkt än fasta väggar. Att bygga till mötesrum eller slå upp nya väggar är ineffektivt i längden – förr eller senare kommer företagets behov att ändras och plötsligt behöver man bygga om igen. Det blir dyrt både ekonomiskt och klimatmässigt. En mötespodd från Framery kan enkelt flyttas eller tas med till nästa kontor, konstaterar Rasmus.

Större acceptans av hemarbete ger mer videomöten

Det talas mycket om framtidens kontor och hybrid arbetsmodell vilket innebär att fler människor ibland kommer att arbeta från sina hem eller andra platser än kontoret. 

– Folk har blivit vana vid att arbeta i lugn och ro därhemma och videomöten har kommit att bli norm för de flesta. Detta lär inte förändras även om allt fler återvänder till kontoren. Ett halvfullt kontor med personer som samtidigt sitter i videomöten kommer att lyfta ljudnivåerna till svindlande höjder. Att spontant kunna droppa in i en pod för enskilt arbete eller boka utrymme för viktiga videomöten kommer att vara avgörande för många, fortsätter Rasmus.

Kan både hyras och köpas

För att ytterligare öka sina kunders valmöjlighet erbjuder Framery podar både till uthyrning och försäljning. Det går lika bra att beställa sina podar direkt på Framerys hemsida, som att kontakta sin ordinarie återförsäljare; Framery samarbetar med de flesta stora kontorsmöbelaktörerna. 

– I nuläget vet vi inte hur framtiden kommer att se ut, men allt pekar på att snabbrörlighet och effektivitet kommer att vara än mer affärskritiskt under de kommande åren. Vill man då utveckla ett kontor efter morgondagens behov behöver man snabbt kunna anpassa både sig själv och sin verksamhet. Där kan vi hjälpa till, med kostnadseffektiva och smarta lösningar, avslutar Jukka-Pekka.

Läs mer om Framerys podlösningar

* Källa: University of Sydney

 

Mer från Framery

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Framery och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?