1515

Stoppa deponeringen av flygaska på Langöya

Sveriges regering presenterade i januari sin handlingsplan för cirkulär ekonomi och den 16 juni gjorde Norges regering detsamma. Ändå går Sveriges mest omfattande avfallsexport till Norge, där varje år 150 000 ton flygaska deponeras utan att samhällskritiska och ändliga råvaror utvinns, skriver representanter för miljöföretaget Ragn-Sells.

FULL. Inom bara några år kommer deponin på Langöya att vara fylld och stängas. Det är ett gyllene tillfälle att ställa om till moderna, cirkulära lösningar, skriver företrädare för Ragn-Sells.
FULL. Inom bara några år kommer deponin på Langöya att vara fylld och stängas. Det är ett gyllene tillfälle att ställa om till moderna, cirkulära lösningar, skriver företrädare för Ragn-Sells.

I januari presenterade svenska regeringen sin handlingsplan för cirkulär ekonomi och den 16 juni presenterade även Norges regering sin strategi för cirkulär ekonomi. Det är oerhört viktigt eftersom människans sätt att bryta jungfruliga råvaror och producera varor och mat står för nästan hälften av världens klimatutsläpp. Att gå över till en cirkulär ekonomi, där råvaror används om och om igen i kretslopp, är ett måste för att världen ska klara kampen mot klimatförändringarna.

Stora delar av Sveriges energisystem bygger i dag på energiåtervinning av avfall, det vill säga avfallsförbränning för att producera el och värme. Men utöver energiproduktion kan vi tack vare förbränningen fasa ut miljöfarliga tungmetaller och andra gifter som inte har sorterats bort tidigare.

Energiåtervinning av avfall kommer under mycket lång tid framöver att vara avgörande för att sådana flöden ska vara möjliga, eftersom förbränningen fungerar som en njure där miljögifter som vi har stoppat in i systemet kan plockas bort igen. Dessutom koncentrerar förbränningen värdefulla råvaror så att det blir ekonomiskt rimligt att ta vara på dem.

En av restprodukterna från förbränningen kallas flygaska och är det fasta material som uppstår vid rökgasreningen i kraftvärmeverken. Flygaskan innehåller bland annat kalium, som är ett av de viktigaste näringsämnena i mineralgödsel och oumbärligt för att vårt moderna jordbruk ska kunna producera den mängd mat vi behöver. Tyvärr tas sådana värdefulla resurser inte om hand i dag.

I stället skickar svenska kraftvärmeverk varje år 150 000 ton flygaska till ett nedlagt kalkbrott på ön Langöya i Oslofjorden utan att samhällskritiska och ändliga råvaror utvinns. Askan blandas där med svårt förorenad syra från norsk industri till ett slags gipsmassa som läggs i kalkbrottet, och kalium, kalcium och natrium går förlorade för alltid. När verksamheten på Langöya inleddes för flera decennier sedan klassades den som ”materialutnyttjande”. Det begreppet finns inte längre, utan i dag används begreppet ”materialåtervinning” om verksamheten.

Vi på miljöföretaget Ragn-Sells har bett analysföretaget Kantar Sifo att fråga 2 300 svenskar vad de tycker om det här. Nära sju av tio anser att svenska kraftvärmeverk bör utvinna råvaror och miljögifter ur askan, även om hanteringen skulle bli mer kostsam för kraftvärmeverken. Samtidigt svarar bara 13 procent av svenskarna att det borde räknas som återvinning när askan skickas till kalkbrottet på Langöya.

Inom bara några år kommer deponin på Langöya att vara fylld och stängas. Det är ett gyllene tillfälle att ställa om till moderna, cirkulära lösningar. En sådan omställning skulle innebära ett viktigt steg mot att förverkliga Sveriges handlingsplan och Norges strategi för cirkulär ekonomi. Men eftersom vi har levt i ett linjärt system i århundraden finns det en rad hinder på vägen.

För det första stoppar EU-reglering, baserad på linjär ekonomi, näringsämnen som framställts ur avfall från att användas till gödning och foder inom unionen. Det är alltså mycket svårt att skapa fungerande marknader som får i gång de önskade kretsloppen.

För det andra är det alltför många som tjänar på att stanna kvar i linjär avfallshantering. Här är flygaskan ett väldigt tydligt exempel: Svenska kraftvärmeaktörer vill bli av med flygaskan och norsk industri behöver bli av med sin förorenade syra, vilket leder till att vi förlorar stora mängder viktiga råvaror. Sveriges största avfallsexport kan knappast bli mindre cirkulär.

En sann cirkulär ekonomi styrs av en avgörande princip: Att kvaliteten hos en råvara ska avgöra hur den får säljas, snarare än om dess ursprung är återvinning eller gruvbrytning. Nu har Sverige och Norge en unik möjlighet att gemensamt gå före och bli cirkulära föredömen, men då behövs förnyad lagstiftning och ekonomiska incitament. Därför behöver Sveriges och Norges regeringar tillsammans med riksdagen och stortinget först och främst göra följande:

Sveriges regering bör ge ett tilläggsdirektiv till utredningen om avfallsskatt och avfallsförbränningsskatt för att gå på djupet med avfallsskattens roll i en cirkulär ekonomi. Dels behövs ett skatteundantag för rester som är avsett för att utvinna ytterligare värdefulla råvaror. Dels ska det inte gå att undvika svensk skatt genom att exportera på ett sätt som motverkar cirkularitet.

Sveriges regering bör ta initiativ till en genomgripande uppdatering av Lagen om offentlig upphandling och Lagen om upphandling inom försörjningssektorerna för att styra mot cirkulära råvaruflöden. På så sätt kan kommuner genom sin upphandling bli ”avgiftningshjältar” som driver på och går i bräschen för den cirkulära ekonomin.

Sveriges och Norges regeringar bör tillsätta utredningar som tar helhetsgrepp om hur man kan återcirkulera de centrala näringsämnena fosfor, kväve och kalium till jordbruket i så stor utsträckning som möjligt. Genom att införa återföringskrav från relevanta avfallsflöden till livsmedelsproduktion skulle länderna gemensamt visa internationellt ledarskap.

Norges regering bör tillsätta en utredning i syfte att uppdatera klassificeringen kring materialåtervinning så att den överensstämmer med rådande regelverk och slutar gälla uppenbar deponiverksamhet.

Norges regering bör förtydliga uppdragen till sin tillsatta expertgrupp inom cirkulär ekonomi samt till norska Miljödirektoratet, att föreslå cirkulära lösningar för det fåtal strömmar av oorganiskt farligt avfall från industrin som i dagsläget utgör det stora problemet för Norge.

Det finns en enorm potential i omställningen till cirkulära flöden av näringsämnen, och där är hanteringen av flygaskan ett vägledande exempel. Nu behöver Sveriges klimatminister Per Bolund (MP) och Norges klimat- och miljöminister Sveinung Rotevatn (Venstre) kavla upp ärmarna och göra gemensam verkstad av Sveriges och Norges cirkulära ambitioner.

Mikael Hedström,vd för Ragn-Sells Treatment & Detox

Pär Larshans, hållbarhetschef på Ragn-Sells

Vidar Svenning Olsen , vd Ragn-Sells Norge


Innehåll från PayerAnnons

Så minskade ekonomiavdelningen sin tid för betalningsprocesser med 80% tack vare Payer

2019 valde United Spaces att skriva avtal med Payer, en startup inom B2B-betalningar, för att lösa betalningar för sina medlemmar på coworking-kontor i Sverige. Nu expanderar United Spaces med fem nya kontor i landet och i centrum finns en betalningslösning som kraftigt har reducerat kostnaderna för finansavdelningen.

Samarbetet mellan de två bolagen startade när United Spaces sonderade marknaden för en partner som både kunde designa men också processa betalningsflöden inom B2B. Kravet var att göra kundupplevelsen riktigt bra för sina medlemmar men också att lösa den manuella hanteringen av fakturering på ekonomiavdelningen.

Den tekniska lösningen var en integration av Payers API-plattform med United Spaces mobila medlemsapp men också med deras bokföringssystem Fortnox. Resultatet efter ett års samarbete överraskade Joakim Helbig, CFO på United Spaces.

– Det fanns en tid innan och efter Payer. Resultatet efter att vi implementerade Payers plattform har varit fantastiskt för ekonomiavdelningen. Vi spenderar nu 80% mindre tid på betalningshantering och inkassering. Utöver det betalas fakturor av våra medlemmar 30% fortare. Det är ett klart bevis att vi har lyckats lyfta betalningsupplevelsen till en riktigt hög nivå, säger han.

Blir långsiktig partner

Nu när United Spaces expanderar över landet, från fyra till totalt nio kontor har, de valt Payer som en långsiktig partner. Det tionde coworkingstället öppnar under hösten.

– Jag tror att det här systemet som vi har byggt tillsammans med Payer kan fungera som en mall för framtidens finansavdelning. Digitalisering och automatisering är menat att göra arbetslivet enklare och effektivt. Vi har uppnått just det och mycket mer med Payer. Det finns ingen anledning att hålla fast vid manuella processer för att fakturera, monitorera och bokföra när det kan skötas helt automatiskt. Nu när vi expanderar vill vi fortsätta resan med Payer, säger Joakim Helbig.

Peder Berge är VD och grundare av Payer.

– Vi är förstås otroligt glada att vi har fått utökat förtroende av United Spaces i deras fortsatta expansion. Vi har jobbat hårt för att få till detaljerna i betalningslösningen och det har burit frukt. Magi skapas genom hårt arbete och resultaten som vi har uppnått med United Spaces talar för sig själv. Vi ser fram emot att hjälpa flera svenska bolag att bli mer effektiva, få bättre kassaflöde och få högre marginaler, säger han. 

 

Mer från Payer

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Payer och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?