1515

Stödpengarna borde gå via försäkringsbolagen

DEBATT. En del av de 500 miljarder kronor som Riksbanken vill låna ut till bankerna för att hjälpa företagen skulle göra större nytta hos försäkringsbolagen. Då kan stödpengarna användas för att reglera avbrottsförsäkringar, skriver Gustaf Rentzhog och Björn Thorstrand.

Gustaf Rentzhog och Björn Thorstrand.
Gustaf Rentzhog och Björn Thorstrand.

Riksbanken har meddelat att de lånar ut upp till 500 miljarder kronor till svenska företag, kanaliserat via bankernas utlåningssystem. Syftet är att upprätthålla kreditförsörjningen till svenska företag och hjälpa dem lindra de negativa effekter som coronavirusets spridning innebär för hela samhällsekonomin. Senare kom dock uppgifter om att flera av storbankerna tänker avvisa Riksbankens utsträckta hand – för att de helt enkelt klarar sig utan stödet.

Riksbanken har förklarat att strategin att erbjuda stödmiljarderna till just bankerna sker för att undvika att Sverige hamnar i samma situation som vi gjorde under finanskrisen 2008, när bankernas pressade ekonomiska situation ledde till att de först slutade låna ut till varandra – och i nästa steg även slutade låna ut till företag. Det finns dock en viktig skillnad mellan 2008 och dagens läge som gör att Riksbankens ensidiga kanalisering av stödmiljarderna till bankerna kan ifrågasättas, nämligen att bankernas finansiella situation i dag är avsevärt mycket starkare jämfört med 2008. Uppgifterna om bankernas avvisande av stödmiljarderna bekräftar detta.

Problemet i dag är i stället att bankernas kunder – företagen – har avbrott i sina verksamheter. Det kan i förlängningen självklart leda till problem för bankerna också, men viktigast just nu är att i första hand snabbt lösa företagens problem.

Förstå oss rätt här – bankerna har en nyckelroll i hanteringen av den rådande situationen. Men, om de inte planerar att utnyttja de 500 miljarder som Riksbanken avsatt kan dessa stödpengar komma till betydligt större nytta någon annanstans. Det finns nämligen en annan bransch som kan hjälpa till att lösa företagens likviditetsproblem, men som i dagsläget valt att stå vid sidan av planen i stället för att delta i matchen.

Vi talar om försäkringsbolagen, och deras gemensamma bestånd av hundratusentals avbrottsförsäkringar som i stort sett alla företag i Sverige har i sina försäkringsskydd. Försäkringar som företagen tecknat för att de ska få ersättning om deras verksamhet drabbas av en händelse som leder till uteblivna intäkter. Försäkringar som verkligen kan göra skillnad för de som tecknat dem när hela världen bromsar in och hjulen slutar rulla. Försäkringar som de svenska försäkringsbolagen nu däremot är motvilliga till att betala ut med – lite förenklat uttryckt – hänvisning till att coronapandemin utgör så kallad force majeure. Rent tekniskt motiverar försäkringsbolagen att avbrottsförsäkringarna endast täcker situationer som uppkommit genom beslut tagna av polis och/eller räddningstjänst, inte av Folkhälsomyndigheten. För enkelhetens skull fortsätter vi dock benämna undantaget som force majeure i vårt fortsätta resonemang.

Här vill vi kort stanna upp och klargöra några saker. Vi företräder Söderberg & Partners, ett av Sveriges och Nordens största förmedlare av försäkringar för privatpersoner och företag. Vi är inte ett försäkringsbolag, men vi hjälper våra kunder att hitta lämpliga försäkringslösningar för sina företag och sina anställda. Vi har med andra ord varit delaktiga i att förmedla flera av de försäkringar som nu är undantagna av force majeure-klausulen. Vi har på våra kunders vägnar en pågående dialog med alla stora försäkringsbolag i Sverige för att försöka hitta en lösning på deras situation, men vi representerar bara en liten del av alla företag som nu befinner sig i samma utsatta läge och kämpar med stora likviditetsutmaningar. Det är därför vi nu vänder oss till de som har möjlighet att påverka situationen för alla drabbade företag.

Men, först ska vi återvända till begreppet force majeure.

Att alla svenska försäkringsbolag direkt eller indirekt sluter upp bakom denna formulering och den underliggande tolkningen av försäkringsvillkoren är beklagligt för alla företag som nu riskerar att inte längre kunna bedriva sin verksamhet. Deras enda alternativ är att gå till bankerna och låna pengar för att kunna hålla sig flytande och det kan dessutom vara svårt när verksamheterna förlorar sitt eget kapital.

Vi förstår däremot att försäkringsbolagen hävdar force majeure, eftersom det är en för stor risk för något enskilt bolag att bära när en stor del av deras försäkringar aktiveras på en och samma gång. Detta för oss också tillbaka till de svenska bankernas situation under finanskrisen 2008, hur de blev allt mer defensiva och egennyttiga i takt med att deras ekonomiska situation blev allt mer pressad, och hur Riksbanken nu agerar för att säkra bankernas stimulerande funktion i samhällsekonomin.

Vi menar dock att Riksbanken även bör uppmärksamma dagens situation med de ekonomiskt defensiva försäkringsbolagen, och beakta vilken direktverkande stimulerande effekt de kan ha för företagens likviditetsutmaningar. Om bara en del av de 500 miljarder som bankerna nu tycks avvisa skulle vigas åt att erbjuda försäkringsbolagen tillräcklig finansiell trygghet för att de ska stryka force majeure-klausulerna och utöka tolkningen av villkoren till att även omfatta Folkhälsomyndighetens beslut, då kan de hjälpa företagen – och i förlängningen hela samhället – att hålla hjulen rullande.

Försäkringsbolagen har skadereglering och kan bedöma skador. De skulle kunna utföra alla delar av administrationen och kanalisera statliga pengar på ett ändamålsenligt vis. Det är inte enkelt för vare sig Riksbanken eller någon annan statlig funktion att göra detta på egen hand, men försäkringsbranschen är väl rustad för att göra det. Att hjälpa försäkringsbolagen aktivera avbrottsförsäkringsskyddet för alla företag skulle med andra ord kunna rädda hundratusentals jobb, och det är en lösning som går att administrera omgående.

 

Gustaf Rentzhog, vd, Söderberg & Partners
Björn Thorstrand, ansvarig för företagsförsäkringar, Söderberg & Partners


Innehåll från Fortum Waste SolutionsAnnons

Kemisk återvinning förändrar förutsättningarna

Vi läser dagligen om hur plast skräpar ner våra hav och dumpas i andra länder och att plast inte hör hemma i naturen är alla överens om. Men klarar vi oss helt utan materialet? 

– Plast är ett extremt bra material, men plastanvändningen måste bli mer cirkulär. I ett hållbart samhälle kan vi inte längre producera, använda och dumpa plast, vi måste skapa en fungerande avfallskedja där materialet kan användas som ny råvara, säger Johanna d'Annibale, ansvarig för utveckling av produkter och tjänster hos Fortum Recyling & Waste i Sverige.

För plast är inte bara ett problem utan också en förutsättning för en fungerande sjukvård, en livsmedelsindustri som vill minimera matsvinn och är generellt ett enormt mångsidigt material som används i alla samhällssektorer. 

– Det är svårt att se hur samhället skulle klara sig utan plast eftersom är så mångsidigt och minskar annan form av miljöbelastning. Men vi måste bli mycket bättre på att göra hela livscykeln längre och mer hållbar, säger Johanna d'Annibale.

På väg mot en cirkulärekonomi

När det gäller mekanisk återvinning av just plast är Finland ett av de ledande länderna i Europa. Fortum har ett raffinaderi i Riihimäki som samlar in plast från hushåll över hela landet. Runt 75 procent sorteras ut och smälts ner till ett granulat som heter Circo, små plastkulor som används för att tillverka nya produkter. Övriga 25 procent av plasten energiåtervinns idag.

– Om man sorterar den på rätt sätt går plast att återanvända tio gånger innan den måste energiåtervinnas. Vårt granulat är givetvis inte lösningen på allt, men den är ett bra exempel på att använd plast redan idag har en självklar plats i en cirkulär ekonomi, säger Johanna d'Annibale.

Betydligt mer fantasikittlande är den kemiska återvinningen. Där mekanisk återvinning i princip betyder att plasten sorteras och smälts ned innebär den kemiska återvinningen att plastens molekyler bryts ned och sedan byggs ihop igen till den plastsort som behövs. Att plasten är förorenad eller redan delvis nedbruten spelar ingen roll. Och det behöver absolut inte vara fossil plast som används även om vi ska ta hand om den som finns, alla kolväten fungerar som ingrediens inklusive infångad koldioxid. Kemisk återvinning är helt enkelt en tillverkningsprocess för ny plast. Och till skillnad från mekaniskt återvunnen blir det då plast som kan användas även inom sjukvården och andra känsliga tillämpningar. Haken? Det är förstås en dyrare och mer komplicerad process.

Så sent som i somras fick Fortum stöd från Energimyndigheten för att genomföra en förstudie kring kemisk återvinning av plast där vi ska testa och utvärdera vilka plastavfallsströmmar och sorteringsmetoder som är mest kostnadseffektiva. 

– Tillsammans med Borealis samarbetar vi med målet att målet att bygga det första kemiska plastreturraffinaderiet i Sverige vilken beräknas vara i drift 2024, säger Johanna d'Annibale.

Från avfall till värdefull råvara

Att återvinningsindustrin har ett nära samarbete med den producerande industrin ser vi som fundamentalt för att skapa rätt förutsättningar för effektivitet och cirkulära flöden. Men det betyder också att vi behöver utforma alla delar av värdekedjan på ett sådant sätt att vi driver mot just återvinning. 

– Jag skulle inte bli förvånad om vi kommer att se producenter i allt högre utsträckning knyta fler och fler delar av värdekedjan till sig för att helt enkelt säkra upp nödvändiga insatsvaror även inom detta område. Det är en spännande utveckling som i grunden kan komma att förändra vår resursanvändning, men fortfarande måste vi förstås se till att plast inte slängs i vår natur. Så fortsätt sortera och plocka upp, säger Johanna d'Annibale.   

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fortum Waste Solutions och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?