1515
Annons

Stödpengarna borde gå via försäkringsbolagen

DEBATT. En del av de 500 miljarder kronor som Riksbanken vill låna ut till bankerna för att hjälpa företagen skulle göra större nytta hos försäkringsbolagen. Då kan stödpengarna användas för att reglera avbrottsförsäkringar, skriver Gustaf Rentzhog och Björn Thorstrand.

Gustaf Rentzhog och Björn Thorstrand.
Gustaf Rentzhog och Björn Thorstrand.

Riksbanken har meddelat att de lånar ut upp till 500 miljarder kronor till svenska företag, kanaliserat via bankernas utlåningssystem. Syftet är att upprätthålla kreditförsörjningen till svenska företag och hjälpa dem lindra de negativa effekter som coronavirusets spridning innebär för hela samhällsekonomin. Senare kom dock uppgifter om att flera av storbankerna tänker avvisa Riksbankens utsträckta hand – för att de helt enkelt klarar sig utan stödet.

Riksbanken har förklarat att strategin att erbjuda stödmiljarderna till just bankerna sker för att undvika att Sverige hamnar i samma situation som vi gjorde under finanskrisen 2008, när bankernas pressade ekonomiska situation ledde till att de först slutade låna ut till varandra – och i nästa steg även slutade låna ut till företag. Det finns dock en viktig skillnad mellan 2008 och dagens läge som gör att Riksbankens ensidiga kanalisering av stödmiljarderna till bankerna kan ifrågasättas, nämligen att bankernas finansiella situation i dag är avsevärt mycket starkare jämfört med 2008. Uppgifterna om bankernas avvisande av stödmiljarderna bekräftar detta.

Problemet i dag är i stället att bankernas kunder – företagen – har avbrott i sina verksamheter. Det kan i förlängningen självklart leda till problem för bankerna också, men viktigast just nu är att i första hand snabbt lösa företagens problem.

Förstå oss rätt här – bankerna har en nyckelroll i hanteringen av den rådande situationen. Men, om de inte planerar att utnyttja de 500 miljarder som Riksbanken avsatt kan dessa stödpengar komma till betydligt större nytta någon annanstans. Det finns nämligen en annan bransch som kan hjälpa till att lösa företagens likviditetsproblem, men som i dagsläget valt att stå vid sidan av planen i stället för att delta i matchen.

Vi talar om försäkringsbolagen, och deras gemensamma bestånd av hundratusentals avbrottsförsäkringar som i stort sett alla företag i Sverige har i sina försäkringsskydd. Försäkringar som företagen tecknat för att de ska få ersättning om deras verksamhet drabbas av en händelse som leder till uteblivna intäkter. Försäkringar som verkligen kan göra skillnad för de som tecknat dem när hela världen bromsar in och hjulen slutar rulla. Försäkringar som de svenska försäkringsbolagen nu däremot är motvilliga till att betala ut med – lite förenklat uttryckt – hänvisning till att coronapandemin utgör så kallad force majeure. Rent tekniskt motiverar försäkringsbolagen att avbrottsförsäkringarna endast täcker situationer som uppkommit genom beslut tagna av polis och/eller räddningstjänst, inte av Folkhälsomyndigheten. För enkelhetens skull fortsätter vi dock benämna undantaget som force majeure i vårt fortsätta resonemang.

Här vill vi kort stanna upp och klargöra några saker. Vi företräder Söderberg & Partners, ett av Sveriges och Nordens största förmedlare av försäkringar för privatpersoner och företag. Vi är inte ett försäkringsbolag, men vi hjälper våra kunder att hitta lämpliga försäkringslösningar för sina företag och sina anställda. Vi har med andra ord varit delaktiga i att förmedla flera av de försäkringar som nu är undantagna av force majeure-klausulen. Vi har på våra kunders vägnar en pågående dialog med alla stora försäkringsbolag i Sverige för att försöka hitta en lösning på deras situation, men vi representerar bara en liten del av alla företag som nu befinner sig i samma utsatta läge och kämpar med stora likviditetsutmaningar. Det är därför vi nu vänder oss till de som har möjlighet att påverka situationen för alla drabbade företag.

Men, först ska vi återvända till begreppet force majeure.

Att alla svenska försäkringsbolag direkt eller indirekt sluter upp bakom denna formulering och den underliggande tolkningen av försäkringsvillkoren är beklagligt för alla företag som nu riskerar att inte längre kunna bedriva sin verksamhet. Deras enda alternativ är att gå till bankerna och låna pengar för att kunna hålla sig flytande och det kan dessutom vara svårt när verksamheterna förlorar sitt eget kapital.

Vi förstår däremot att försäkringsbolagen hävdar force majeure, eftersom det är en för stor risk för något enskilt bolag att bära när en stor del av deras försäkringar aktiveras på en och samma gång. Detta för oss också tillbaka till de svenska bankernas situation under finanskrisen 2008, hur de blev allt mer defensiva och egennyttiga i takt med att deras ekonomiska situation blev allt mer pressad, och hur Riksbanken nu agerar för att säkra bankernas stimulerande funktion i samhällsekonomin.

Vi menar dock att Riksbanken även bör uppmärksamma dagens situation med de ekonomiskt defensiva försäkringsbolagen, och beakta vilken direktverkande stimulerande effekt de kan ha för företagens likviditetsutmaningar. Om bara en del av de 500 miljarder som bankerna nu tycks avvisa skulle vigas åt att erbjuda försäkringsbolagen tillräcklig finansiell trygghet för att de ska stryka force majeure-klausulerna och utöka tolkningen av villkoren till att även omfatta Folkhälsomyndighetens beslut, då kan de hjälpa företagen – och i förlängningen hela samhället – att hålla hjulen rullande.

Försäkringsbolagen har skadereglering och kan bedöma skador. De skulle kunna utföra alla delar av administrationen och kanalisera statliga pengar på ett ändamålsenligt vis. Det är inte enkelt för vare sig Riksbanken eller någon annan statlig funktion att göra detta på egen hand, men försäkringsbranschen är väl rustad för att göra det. Att hjälpa försäkringsbolagen aktivera avbrottsförsäkringsskyddet för alla företag skulle med andra ord kunna rädda hundratusentals jobb, och det är en lösning som går att administrera omgående.

 

Gustaf Rentzhog, vd, Söderberg & Partners
Björn Thorstrand, ansvarig för företagsförsäkringar, Söderberg & Partners

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från Mercuri UrvalAnnons

Fem tips för att lyckas med höstens chefsrekrytering

Den hybrida arbetsplatsen innebär utmaningar för de flesta arbetsplatser. Nyckeln för chefen handlar om förmågan att ha tilltro till sina medarbetare. Men hur hittar man den lämpligaste personen för att leda en arbetsplats i tider av förändring?

Här är experttipsen som räddar höstens nyckelrekryteringar.

Varför misslyckas så många tillsättningar med konventionell chefsrekrytering? 

Hybridarbetsplatsen är här för att stanna och är något som chefer måste ta på allvar. Men detta kan upplevas som utmanande eftersom det kräver en större grad av facilitering för individen.

– För vissa kommer det att vara skönt med en stor grad av flexibilitet. Det kan leda till effektivare dagar på hemmakontoret utan avbrott, och mindre tid för transport till och från arbetsplatsen, säger Gro Reinertsen, Team Director på Mercuri Urval.

Samtidigt, betonar hon, kan hybridlösningen göra att vi förlorar en del av vår tillhörighet till arbetsplatsen.

– Relationerna till våra kollegor kan försvagas när vi inte har de informella samtal i lokalerna som vi annars skulle ha. Det är också svårare att upptäcka om de anställda mår bra eller inte när man inte träffas fysiskt. Forskning visar att det är nyanställningar som ofta har de största utmaningarna. Det blir svårare att lära känna kollegor och det blir mindre utbildning och mentorskap. Detta kan bidra till en lägre grad av lojalitet mot arbetsplatsen och leda till att anställda byter arbetsplats snabbare.

Nyckeln för chefen handlar om förmågan att ha tilltro till sina medarbetare. Förtroende är en grund för allt samarbete, betonar Gro Reinertsen.

– Om detta saknas blir det väldigt svårt att samarbeta och skapa resultat tillsammans. Som ledare måste vi underlätta ärlig och god kommunikation åt båda hållen. Förtroende är inget du kan kräva, det är något du ska förtjäna.

Hur hittar man den lämpligaste personen för att leda en arbetsplats i tider av förändring?

– Stora delar av dagens arbetsliv är i ständig förändring. Alla chefer måste kunna anpassa sig och deras organisationer i linje med förändringarna. Vi kommer därför alltid att söka kompetens i förändring, kandidaternas potential och motivation att leda i förändring.

Att anställa en ny chef är en av de viktigaste sakerna ett företag gör. Resultatet av detta arbete påverkar organisationen både vad gäller ekonomiska resultat, effektivitet och arbetsmiljö. Här är Gro Reinertsens bästa tips för att säkerställa en bra rekryteringsprocess:

1. Satsa på kontinuerligt arbete med ”Employer Branding”

Skickliga kandidater har ofta flera alternativ och det är därför viktigt att arbetsgivare är medvetna om hur verksamheten gör sig attraktiv och framstår för potentiella medarbetare. Viktiga aspekter är hur medarbetare pratar om sin arbetsplats och inte minst hur man framstår i en intervjumiljö. Det är viktigt att sälja rollen på ett bra och trovärdigt sätt för att göra kandidaterna säkra på att detta kan vara ett bra val för dem. På samma sätt kommer kandidaterna att sälja sina kunskaper och kvalifikationer.

2. Förbered en välgrundad kravspecifikation

Gör ett grundligt arbete när rekryteringsprocessen startar för att säkerställa att du får den ledarkompetens verksamheten behöver under den kommande perioden.

Klargör vad som kommer att möta den nya chefen i organisationen när det kommer till ekonomi, affärsmöjligheter, kultur, personalstyrka och sjukskrivning.

Tydliggör förväntningar på den nya chefen i linje med strategi, utmaningar och förändringar på kort och lång sikt. För att ta fram en bra kravspecifikation är det nyttigt att föra samtal med flera personer och gärna på olika nivåer i organisationen för att säkerställa en bra förankring.

3. Kom överens om en framtidsplan

Avsätt tillräckligt med tid för processen för att säkerställa att tillgången på rätt kandidater är god, och processen genomförs på ett professionellt sätt med en noggrann utvärdering av kompetens, erfarenhet och personliga egenskaper. Kom överens om konkreta tider för intervjuer. Detta säkerställer de framsteg du vill ha och skapar förutsägbarhet i processen.

4. Använd aktiv sökning (Executive Search)

Detta säkerställer att man får in rätt kandidater i processen. Vår erfarenhet visar att många människor måste kontaktas aktivt för att överväga att byta jobb. Kandidaterna identifieras sedan utifrån kravspecifikationen, kontaktas, motiveras för rollen och bjuds in i processen.

Executive Search kan kombineras med att annonsera tjänsten.

5. Genomför en grundlig referenskontroll av kandidaterna

Använd evidensbaserad utvärdering av kompetens och erfarenhet för att få insikt i vad kandidaterna har gjort och därmed hur de kan påverka resultat på kort sikt

Använd evidensbaserad utvärdering av personliga egenskaper som ger en bild av kandidatens potential att nå långsiktiga resultat, med fokus på hur kandidaterna motiveras, hur de tar sig an uppgifter och beslut och hur de fungerar socialt.

Om du vill ha extern hjälp i rekryteringsprocessen rekommenderar vi att du väljer rådgivare som kan säkerställa hög kvalitet genom hela processen och som arbetar efter forskningsbaserade principer och med certifierade verktyg av hög kvalitet.

Varför misslyckas så många tillsättningar med konventionell chefsrekrytering? 

Mer från Mercuri Urval

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Mercuri Urval och ej en artikel av Dagens industri

Replik: Med Hyresgästföreningens förslag är vi tillbaka på ruta ett

Foto:Hasse Holmberg/TT

I en replikvår artikel om behovet av hyreshöjningar i Stockholm, skriver Susanne Sjöblom och Sofia Kloo på Hyresgästföreningen att Fastighetsägarna vill chockhöja hyrorna i Stockholm. Därefter slår de fast att de aldrig kommer att ”gå med på att låta Sveriges hyresgäster stå för hela notan när hyresvärdarnas kostnader ökar i samhällskrisen”. På den senare punkten är vi överens. Om Hyresgästerna skulle stå för den kostnadsökning som förvaltningen av hyresrätter nu drabbas av, skulle hyrorna behöva höjas med cirka 25 procent. 

Den förhandlingsmodell som vi, tillsammans med Hyresgästföreningen och Sveriges Allmännytta, enats om säkerställer nämligen att så inte blir fallet. En höjning med 9,5 procent innebär att kostnaderna delas på ett sätt som är entydigt till hyresgästernas fördel. Hyresvärdarna står för mer än 60 procent av notan. För den majoritet av landets hushåll som äger sitt boende finns det ingen motsvarande krockkudde när stora kostnadsökningar slår mot samhällsekonomin. 

Det innebär att modellen fungerar precis som det var tänkt; att hyresutvecklingen långsiktigt ska bli mer stabil genom att jämna ut kostnadssvängningarna. Sjöblom och Kloo gör dock en annan tolkning. Av deras resonemang att döma ska hyresvärdarna ta mer eller mindre hela notan när kostnaderna ökar. Men det räcker inte med det. De föreslår dessutom att hyrorna ska sänkas när dagens höga inflation minskar. Det skulle möjligen kunna diskuteras i en situation med långvarig deflation, men Sjöblom och Kloo anser att en minskad kostnadsökningstakt i sig kan motivera en hyressänkning. 

Den tolkning som Sjöblom och Kloo gör av den nya förhandlingsmodellen skulle få allvarliga konsekvenser för hyresrättens framtid. Det är svårt att hitta några argument för att äga och förvalta hyresrätter i en värld där kostnadsökningar inte kan delas med hyresgästerna och kostnadsminskningar kan leda till en hyressänkning. 

Vi hoppas att detta inte är Hyresgästföreningens verkliga uppfattning, utan räknar med att organisationen ska hedra den överenskommelse som de själva har kallat för ett nytt Saltsjöbadsavtal. I annat fall är vi tillbaka på ruta ett, där det råder fullständig oklarhet om vad förhandlingarna syftar till. Det är en situation som varken gynnar hyresgäster eller hyresvärdar.

Oskar Öholm, vd Fastighetsägarna Stockholm

Nathalie Brard, förhandlingschef Fastighetsägarna Stockholm

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera