1515
Annons

Stefan Löfven: SD:s ledamöter röstar protektionistiskt i EU

DEBATT. SD sätter en protektionistisk dagordning före svenska ekonomiska intressen på EU-nivå. Partiets ledamöter har bland annat röstat nej till förslag som skulle göra det lättare för svenska företag att handla med länder i EU:s närområde, skriver statsminister Stefan Löfven.

HANDELSHINDRARE. Högerextrema krafter har satt igång en frihandelskritisk rörelse som riskerar att leda till förlamande handelskrig. Det skulle allvarligt påverka svensk ekonomi, skriver Stefan Löfven.
HANDELSHINDRARE. Högerextrema krafter har satt igång en frihandelskritisk rörelse som riskerar att leda till förlamande handelskrig. Det skulle allvarligt påverka svensk ekonomi, skriver Stefan Löfven.Foto:Jessica Gow/TT

På söndag står vi inför ett ödesval som kommer att påverka alla Europas medborgare. EU måste stå upp för grundläggande värderingar – både utåt mot omvärlden och internt inom vår union.

Högerextrema partier hotar inte bara vår demokrati och kvinnors rättigheter utan även grundförsättningarna för Sverige att konkurrera i den inre marknaden och för EU att konkurrera globalt.

De europeiska ekonomierna är tätt sammanflätade och 70 procent av den svenska exporten går till EU:s inre marknad. Den svenska ekonomin och välfärden är helt beroende av goda förutsättningar för handel med varor och tjänster, både inom EU och med resten av världen.

EU måste stå upp för rättvisa villkor så att svenska företag ska kunna konkurrera på den inre marknaden. Vi socialdemokrater har tagit striden för att svenska löner och villkor ska gälla i Sverige. Våra transportföretag ska aldrig bli utkonkurrerade av företag som tvingar sina chaufförer att ligga ute på vägarna dag och natt under långa perioder.

För att vi i Sverige ska kunna ha vår ambitiösa arbetsmiljöpolitik så har vi socialdemokrater krävt europeiska minimiregler som jämnar ut spelplanen. Det är att värna svenska intressen.

I arbetet med att stå upp för det som gynnar svenska företag och svensk ekonomi har Sverigedemokraterna inte varit till någon hjälp – tvärtom. I fråga efter fråga har de gjort raka motsatsen.

De har motarbetat möjligheten att ställa svenska krav på och genomföra kontroller av internationella transportföretag som kör i Sverige.

De har sagt nej till att EU:s globaliseringsfond ska ge stöd till uppsagda löntagare i Sverige, nej till minimiregler för att skydda arbetstagare från cancerframkallande ämnen på jobben och nej till ett EU-samarbete mot svartarbete och utnyttjande av arbetskraft.

Samtidigt har de högerextrema krafterna i Europa och runt om i världen satt igång en frihandelskritisk rörelse som riskerar att leda till förlamande handelskrig. Det skulle allvarligt påverka svensk ekonomi.

Sverigedemokraterna har också i Europaparlamentet visat att de sätter en protektionistisk dagordning före svenska ekonomiska intressen. De har röstat nej till samarbeten som skulle göra det lättare för svenska företag att handla med Ukraina, och andra länder i EU:s närområde.

Vi ser även hur Sverigedemokraterna lierar sig med klimatforskningsförnekare och vill stoppa insatser för att fortsätta den klimatomställning där svenska företag har goda chanser att ligga i framkant. De röstar nej till klimatsatsningar när det gäller alltifrån minskade utsläpp till satsningar på klimatforskning.

Svenska företag har en unik chans att fortsätta den gröna omställning som påbörjats. Det kräver konkreta förslag såväl nationellt som inom EU.

Alla EU:s politikområden måste riktas om för att möta utmaningen. Att leda initiativ i den gröna omställningen skapar fler jobb och en möjlighet till att skapa produkter som är världsledande och unika. Därför måste EU vara vägledande för en rättvis handel och en grön omställning.

Sveriges välstånd är byggt på öppenhet mot omvärlden, generell välfärd och trygghetssystem som tillsammans med ansvarstagande parter på arbetsmarknaden bidragit till en hög omställningsförmåga.

EU skapades som ett motgift mot extremism – som ett samarbete för demokrati, välstånd, fred och frihet. I dag behövs det samarbetet mer än någonsin.

Stefan Löfven, Statsminister och partiledare (S)

Replik: Statsministern försöker skrämma Di:s läsare 


Utdragen jobbjakt i EU – nya möten kan krävas

Kampen om toppjobben i EU blir både lång och svår.

"I går var jag försiktigt optimistisk. I dag är jag mer försiktig än optimistisk", skrev EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk på Twitter.

Tusks bistra konstaterande kom efter ett möte med de två tungviktarna i skaran av EU-ledare: Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron.

Statsminister Stefan Löfven (S) är även han något pessimistisk om möjligheten att enas om framför allt en ny ordförande för EU-kommissionen under torsdagskvällens överläggningar.

”Det är en väldigt svår process, en komplex process. Jag utgår ifrån att det här kommer att ta tid”, sade statsministern på väg in till toppmötet.

Saken underlättas inte heller av det tog ledarna betydligt längre än planerat att ens inleda toppjobbsdiskussionen. Först vid 21.30-tiden var ledarna klara med övriga frågor.

Några namn ville Löfven inte yppa – bland annat för att inte förekomma den diskussion han måste ha med EU-nämnden i ett sådant läge.

”När vi kommer dit så ska jag förankra det med parlamentet (riksdagen). Vi är inte där ännu. Nu ska vi höra vad (EU:s permanente rådsordförande) Donald Tusks konsultationer har gett vid handen”, sade Löfven.

”Här måste det vara en balans mellan de olika partigrupperna. Vi ska ha en könsmässig balans, en balans mellan länderna. Men det självklart allra viktigaste är att vi har de mest kompetenta ledarna på de här posterna”, säger statsministern, som samtidigt betonar att förhandlingarna inte får bli för långdragna.

Irlands konservative premiärminister Leo Varadkar tror att fler toppmöten krävs för att enas, samtidigt som han hävdar att han och de övriga inom konservativt kristdemokratiska partigruppen EPP står fast vid sin favorit: tyske Manfred Weber.

Även Merkel flaggar för att mer tid kan behövas, och betonar vikten av att stats- och regeringscheferna väntar med att lägga fram ett förslag till ny kommissionsordförande till dess att det är ordentligt förankrat.

”Vi behöver en gemensam lösning. Därför tycker jag inte att det vore acceptabelt om rådet skulle lägga fram ett förslag som i slutändan inte skulle godkännas av Europaparlamentet”, sade Merkel på väg in till toppmötet.

På en direkt fråga om Manfred Weber upprepade hon att partierna i den tyska regeringskoalitionen fortsatt står fast vid toppkandidatssystemet.

Frankrikes president Emmanuel Macron var lika förtegen.

”Frankrikes roll är att bygga en konstruktiv plattform och se till att det är det bästa för EU som sker. Jag vill inte låsa mig vid något namn”, sade Macron på väg in till toppmötet.

Ska man följa traditionen från EU-valet 2014 borde Weber enkelt kunna utses, då bayraren redan länge varit toppkandidat för EU-parlamentets största partigrupp.

Men Weber har i princip aldrig varit annat än EU-parlamentsledamot och har inte mycket stöd bland presidenter och premiärministrar.

Dessutom uppges övriga tunga partigrupper i EU stå fast vid sina kandidater: nederländaren Frans Timmermans för socialdemokratiska S&D och danska Margrethe Vestager för liberala RE.

Utöver dessa tre nämns även den konservative fransmannen Michel Barnier flitigt i spekulationerna. En annan Michel, belgaren Charles Michel, är en av huvudfavoriterna till att bli ny rådsordförande efter Tusk.

En överraskning i sista stund är dock inte omöjlig. Belgiska tidningen Le Soir flaggar för att Kroatiens konservativa president Kolinda Grabar-Kitarovic kan vara ett kompromissalternativ.

Tillsättandet av toppjobben är ett knepigt pussel där ledarna behöver hitta balans inte bara politiskt utan även geografiskt och mellan könen. Utöver kommissionsordföranden ska även nya personer i första hand hittas till jobben som rådsordförande och utrikeschef. Dessutom hänger tillsättningarna också ihop med vem som EU-parlamentet utser till sin talman och vem euroländerna vill ha som ny chef för Europeiska centralbanken, ECB.

Det gör att en favoritkandidat till en post plötsligt kan bli inaktuell på grund av något annat val, på en annan post.

På förhand fanns förhoppningen att EU-ledarna skulle kunna enas om toppjobben redan vid torsdagskvällens arbetsmiddag. Annars kan avgörandet skjutas till fredagsförmiddagen – eller rentav ett nytt toppmöte den 30 juni eller den 1 juli.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?