ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Statligt subventionerade banker bör beskattas

  • OFRI MARKNAD. Är det den fria marknadsekonomin man värnar framstår inte en bankskatt som mindre principvidrig än de miljarder i billiga lån som de svenska bankerna erhöll från staten under finanskrisen 2008, skriver Viktor Skyrman. Foto: TT

Ur ett internationellt perspektiv är svenska banker gynnsamt beskattade. En bankskatt skulle också förbli liten jämfört med de statliga subventioner som bankerna åtnjuter och som under ett normalt år motsvarar ungefär hälften av de svenska storbankernas vinster, skriver Viktor Skyrman, doktorand på Handels.

Röster i debatten gör gällande att en bankskatt kan skada svenska finansmarknader och att finansministerns utspel om en sådan är populistiskt. Ur ett internationellt perspektiv är dock svenska banker gynnsamt beskattade och i ett flertal länder har bankskatter införts, inklusive av borgerliga politiker.

I USA 2016 gick Hillary Clinton till val på en bankskatt och i Tyskland och Frankrike har konservativa politiker som Angela Merkel och Nicholas Sarkozy i åratal propagerat för överstatliga bankskatter på EU-nivå. Internationella valutafonden IMF har återkommande föreslagit olika typer av bankskatter.

Finansiella aktivitetsskatter som rekommenderades i SOU 2016:76 har funnits i Danmark sedan början av 1990-talet och generar 6 miljarder kronor – motsvarande 0,3 procent av BNP – per år. Island, Norge och Italien har infört liknande bankskatter efter finanskrisen. I Frankrike genererar en sådan skatt intäkter motsvarande 0,5 procent av BNP. Höjda bolagsskatter specifikt för banker infördes på Island 2012 och senare i Norge 2017.

En tredje typ av skatt på finanssektorn, en finansiell transaktionsskatt eller ”Tobinskatt” efter nobelpristagaren James Tobin, finns i dag i 40 länder och genererade cirka 40 miljarder dollar i skatteintäkter 2014.

Det är tydligt att Magdalena Anderssons förslag varken är nytänkande, populistiskt eller radikalt.

Andra menar att en bankskatt kränker den fria marknaden. Men just banksektorn är ett dåligt exempel på en fri marknad. I forskningslitteraturen beskrivs storbanker inte sällan som kvasioffentliga institutioner som genererar privata vinster under goda tider men som samtidigt inte tillåts gå omkull vid finanskriser.

Är det den fria marknadsekonomin man värnar framstår inte en bankskatt som mindre principvidrig än de miljarder i billiga lån som de svenska bankerna erhöll av statliga myndigheter under finanskrisen 2008.

Vidare skulle en bankskatt förbli liten jämfört med de offentliga subventioner som bankerna åtnjuter och som under ett normalt år motsvarar ungefär hälften av de svenska storbankernas genomsnittliga vinster och gravt överstiger vinsterna under krisår.

Exempel på dessa subventioner är insättningsgarantin, ränteavdraget, momsbefrielse och den implicita garanti som kommer av att staten förser bankerna med billigt kapital i kristider och som enligt Finansinspektionen är värd 26 miljarder kronor per år.

Höjda offentliga utgifter måste finansieras på något sätt. Detta gäller inte minst så länge som det finanspolitiska ramverket gör Sveriges finanspolitik påfallande restriktiv ur ett europeiskt perspektiv. Det mest bärkraftiga alternativet är antagligen någon form av kapitalskatt. I brist på en sådan är bankskatt ett rimligt alternativ både principiellt och praktiskt.

Viktor Skyrman, doktorand, Handelshögskolan i Stockholm

Läs mer: ”Godtycklig bankskatt förhindrar ingen kris”

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer