Annons

Statligt subventionerade banker bör beskattas

Ur ett internationellt perspektiv är svenska banker gynnsamt beskattade. En bankskatt skulle också förbli liten jämfört med de statliga subventioner som bankerna åtnjuter och som under ett normalt år motsvarar ungefär hälften av de svenska storbankernas vinster, skriver Viktor Skyrman, doktorand på Handels.

OFRI MARKNAD. Är det den fria marknadsekonomin man värnar framstår inte en bankskatt som mindre principvidrig än de miljarder i billiga lån som de svenska bankerna erhöll från staten under finanskrisen 2008, skriver Viktor Skyrman.
OFRI MARKNAD. Är det den fria marknadsekonomin man värnar framstår inte en bankskatt som mindre principvidrig än de miljarder i billiga lån som de svenska bankerna erhöll från staten under finanskrisen 2008, skriver Viktor Skyrman.Foto:TT

Röster i debatten gör gällande att en bankskatt kan skada svenska finansmarknader och att finansministerns utspel om en sådan är populistiskt. Ur ett internationellt perspektiv är dock svenska banker gynnsamt beskattade och i ett flertal länder har bankskatter införts, inklusive av borgerliga politiker.

I USA 2016 gick Hillary Clinton till val på en bankskatt och i Tyskland och Frankrike har konservativa politiker som Angela Merkel och Nicholas Sarkozy i åratal propagerat för överstatliga bankskatter på EU-nivå. Internationella valutafonden IMF har återkommande föreslagit olika typer av bankskatter.

Finansiella aktivitetsskatter som rekommenderades i SOU 2016:76 har funnits i Danmark sedan början av 1990-talet och generar 6 miljarder kronor – motsvarande 0,3 procent av BNP – per år. Island, Norge och Italien har infört liknande bankskatter efter finanskrisen. I Frankrike genererar en sådan skatt intäkter motsvarande 0,5 procent av BNP. Höjda bolagsskatter specifikt för banker infördes på Island 2012 och senare i Norge 2017.

En tredje typ av skatt på finanssektorn, en finansiell transaktionsskatt eller ”Tobinskatt” efter nobelpristagaren James Tobin, finns i dag i 40 länder och genererade cirka 40 miljarder dollar i skatteintäkter 2014.

Det är tydligt att Magdalena Anderssons förslag varken är nytänkande, populistiskt eller radikalt.

Andra menar att en bankskatt kränker den fria marknaden. Men just banksektorn är ett dåligt exempel på en fri marknad. I forskningslitteraturen beskrivs storbanker inte sällan som kvasioffentliga institutioner som genererar privata vinster under goda tider men som samtidigt inte tillåts gå omkull vid finanskriser.

Är det den fria marknadsekonomin man värnar framstår inte en bankskatt som mindre principvidrig än de miljarder i billiga lån som de svenska bankerna erhöll av statliga myndigheter under finanskrisen 2008.

Vidare skulle en bankskatt förbli liten jämfört med de offentliga subventioner som bankerna åtnjuter och som under ett normalt år motsvarar ungefär hälften av de svenska storbankernas genomsnittliga vinster och gravt överstiger vinsterna under krisår.

Exempel på dessa subventioner är insättningsgarantin, ränteavdraget, momsbefrielse och den implicita garanti som kommer av att staten förser bankerna med billigt kapital i kristider och som enligt Finansinspektionen är värd 26 miljarder kronor per år.

Höjda offentliga utgifter måste finansieras på något sätt. Detta gäller inte minst så länge som det finanspolitiska ramverket gör Sveriges finanspolitik påfallande restriktiv ur ett europeiskt perspektiv. Det mest bärkraftiga alternativet är antagligen någon form av kapitalskatt. I brist på en sådan är bankskatt ett rimligt alternativ både principiellt och praktiskt.

Viktor Skyrman, doktorand, Handelshögskolan i Stockholm

Läs mer: ”Godtycklig bankskatt förhindrar ingen kris”


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ScriveAnnons

Svenska tillväxtbolaget slår hål på myter om e-signering

Elektroniska underskrifter ge bättre lönsamhet.
Elektroniska underskrifter ge bättre lönsamhet.

Trenden är tydlig – att signera avtal med ett klick lockar både stora och små företag.

Samtidigt finns det fortfarande många myter och missuppfattningar kring e-signering.

Kom igång säkert med Nordens ledare inom e-signering – läs mer om Scrive här 

När Scrive drog igång sin verksamhet 2010 hade digitaliseringen inte fått sitt ordentliga genombrott i Sverige. För det svenskägda bolaget krävdes det enträget arbete för att övertyga kunderna om att e-signaturen faktiskt hade kommit för att stanna.

– Marknaden började mogna på allvar 2016 och i dag är det inte längre en frågeställning om en elektronisk underskrift är juridiskt bindande eller inte, säger Scrives vd Viktor Wrede.

Samtidigt tvekar vissa kunder fortfarande kring säkerhetsaspekten. Farhågan är att e-signeringsverktyget som gör det möjligt att signera avtal och många andra typer av dokument med hjälp av några tangentklick helt enkelt inte är tillförlitligt.

– Men det är bättre och säkrare att använda Scrive och e-signering än att underteckna avtal och kontrakt på ett fysiskt utskrivet papper. Det har alltid varit juridiskt möjligt att signera dokument elektroniskt men det är först nu marknaden vågar, säger Viktor Wrede.

Lämpar sig väl även för småföretag

En vanlig missuppfattning är att e-signeringstjänster enbart passar bolag med stora volymer av avtal och dokument. På sin kundlista har visserligen Scrive flertalet globala bolag med verksamheter i många länder.

– Men vi finns till för alla, stora som små. Tjänsten gör att även småföretagarnas arbetstillvaro underlättas, att de sparar tid och att de därmed kan göra fler affärer. Behoven finns i alla sorters bolag. Varje år ska exempelvis något styrelseprotokoll, en årsredovisning och ett stämmoprotokoll undertecknas, säger Viktor Wrede.

En annan myt, konstaterar han, är att elektroniskt underskrivna dokument i högre grad riskerar att hamna i fel händer. I verkligheten är det snarare tvärtom.

– Genom vår lösning kan företagen digitalisera alla kontrakt och sedan lagra dem virtuellt. På så sätt kan både chefer och anställda komma åt alla sina kontrakt från butikerna och kontoren med en enkel knapptryckning men åtkomst för utomstående är förstås skyddad, säger Viktor Wrede.

Minskad risk att slarva bort dokument

Följdeffekten blir snabbare kundservice, bättre skydd mot bedrägerier och ett betydligt bättre system för säker förvaring av kontrakt.

– Och risken för att du som företagare ska tappa bort dokument är obefintlig. Du får helt enkelt bättre koll. Du slipper att gå runt i arkivrum och leta reda på rätt avtal, dokument och offerter. Den här typen av minskad administrationstid gör att företagen kan effektivisera sina verksamheter – och därmed göra fler affärer.

Dessutom, påpekar Viktor Wrede, kan ett ökat fokus på elektroniska underskriften ge bättre lönsamhet.

– När en av våra kunder inom bilindustrin gick över till en helt digitaliserad process sparade de in åtta heltidsanställningar. Det här handlade om personer som tidigare bara satt och hanterade fel i kontrakt, och som nu fick andra och mer relevanta arbetsuppgifter.

Ett av de vanliga missförstånden är att man tror att tjänsten ska vara dyr – när det egentligen finns pengar att spara i förlorade affärer för att administrationstiden slukar tid.

– Nettoeffekten av att gå över till e-signering är i princip alltid positiv för våra kunder, säger Viktor Wrede.

Här kan du testa Scrive gratis 

Mer från Scrive

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Scrive och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?